Vänsterpartiet vill tvinga fram en folkomröstning om ett nytt EU-fördrag. Miljöpartiets Carl Schlyter kräver samma sak och säger att det nya fördraget sannolikt kommer att innehålla allt partiet är emot. Men vice statsminister Bosse Ringholm säger att socialdemokraterna kommer att stå fast vid att riksdagen ska fatta beslut i frågan.
Både miljöpartiet och vänsterpartiet säger sig redan nu vara emot ett nytt EU-fördrag och kräver en folkomröstning i frågan. En folkomröstning är ett krav för att stödja, eller ingå i en (s)-ledd regering. Socialdemokraterna vill ha ett nytt fördrag och anser att beslutet ska tas av riksdagen.
– Vi kan redan nu ana hur det nya fördraget kommer att se ut och vi säger nej. Blir det en vänstermajoritet i riksdagen efter valet ska vi använda vår makt för att tvinga fram en folkomröstning, säger Jonas Sjöstedt, EU-parlamentariker för vänsterpartiet.
– Jag kan inte se att miljöpartiet ingår i en regering som vill driva igenom ett nytt EU-fördrag utan en folkomröstning. Ett nytt fördrag kommer sannolikt att innehålla allt det som vi är emot, säger Carl Schlyter, EU-parlamentariker för miljöpartiet.
– Miljöpartiet och vänsterpartiet får väl välja mellan pest och kolera. Vi släpper inte vårt krav på ett nytt fördrag och ändrar inte vår uppfattning att det är en fråga för riksdagen, säger vice statsminister Bosse Ringholm, som i regeringen är ansvarig för EU-frågorna.
Det var folkomröstningar år 2005 i Frankrike och Nederländerna som stoppade det förra förslaget till nytt EU-fördrag. Ett nytt fördrag anses nödvändigt för att en union med 25 medlemmar ska kunna fatta effektiva beslut. Dessutom krävs ett nytt fördrag för att fortsätta med utvidgningen med till exempel länderna från forna Jugoslavien och Turkiet.
I Sverige stoppades beslutsprocessen efter folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna. EU-frågorna i allmänhet har därefter fått en undanskymd plats i debatten. Fördragsfrågan har knappast diskuterats i valrörelsen, trots att frågan kommer upp under mandatperioden.
Fördragsfrågan återkommer nämligen på dagordningen redan nästa år och ett beslut på EU-nivån väntas under mandatperioden.
Möjligen sker det under svenska ordförandeskap på hösten 2009 (se artikel här intill).
En rundringning till riksdagspartierna som SvD gjort visar dock att partierna redan i dag har en uppfattning om hur de kommer att ställa sig.
Samtliga partier i den borgerliga alliansen väntas säga ja till ett nytt förslag. De anser också att det svenska beslutet ska tas i riksdagen, alltså utan folkomröstning.
– Vi var för det förra förslaget och vi anser forfarande att det behövs ett nytt fördrag, som bör innehålla de centrala delarna från det förra förslaget. Det svenska beslutet kan tas av riksdagen, säger Anders Wijkman, EU-parlamentariker från kristdemokraterna.
Denna uppfattning, med smärre variationer, har också folkpartiets Cecilia Malmström, moderaternas Gunnar Hökmark och centerns Lena Ek.
– Det viktiga är att vi får ett nytt fördrag på plats så att unionen kan fortsätta med utvidgningen och behålla sin beslutskraft, säger Cecilia Malmström.
– Fördraget blir en av de stora EU-politiska frågorna under vår nästa mandatperiod. Och Sverige är ju EU-ordförande under hösten 2009, säger Gunnar Hökmark.
– Centern välkomnar ett nytt fördrag, men skulle gärna se att miljömandatet får en starkare ställning, gärna på jordbrukspolitikens bekostnad, säger Lena Ek.
Även socialdemokraterna står alltså kvar vid sin tidigare uppfattning att fördraget behövs och att beslutet ska tas av riksdagen.
Bosse Ringholm upprepar socialdemokraternas kända ståndpunkt inför valet, nämligen att partiet går till val med sikte på en ren (s)-regering. Före valet vill han därför inte diskutera regeringsbildningen, efter en eventuell majoritet för vänsterblocket.
– Vi kommer dock inte att förhandla bort vår uppfattning om fördraget och att det ska tas av riksdagen. Det har vi ju dessutom fått en godkänd prövning av i lagrådet, säger Bosse Ringholm.
Från vänsterpartiet och miljöpartiet har man pekat på att konflikten om EU-fördraget skulle kunna skjutas upp till efter nästa val. Det torde dock bli svårt eftersom den regering som träder till efter valet måste delta i såväl förhandlingar som beslut på vägen till ett nytt fördrag under mandatperioden.
