När det handlar om skenförhållanden finns det ofta någon indikation på att allt inte står rätt till, enligt Anna-Karin Forsberg. Det kan handla om att de båda parterna har bristfälliga kunskaper om varandra eller att de lämnat motstridiga uppgifter, exempelvis om när de träffades.

Det är den här typen av omständigheter som Anna-Karin Forsberg har i åtanke när hon ­talar om att det finns andra sätt att ”knäcka” ett skenförhållande på än att ställa kränkande frågor, som ”Har ni varit intima under förhållandet?”

Ändå är just detta en fråga som bevisligen har ställts i samband med att Migrationsverket har utrett om ett förhållande är ”seriöst i utlännings­lagens mening”. Kristina, som vi skrev om förra veckan, valde att inte svara på denna fråga. Det har Anna-Karin Forsberg full förståelse för.

– Som utredare ska man vara väldigt försiktig. Det är en självklarhet att intervjupersonerna ska känna sig väl bemötta, oavsett situationen i övrigt, säger hon och tillägger för säkerhets skull:

– Jag har själv aldrig ansett det befogat att ställa den frågan, men det är möjligt att det kan finnas något enstaka fall där det kan vara befogat.

När Migrationsverkets presstjänst skulle ta fram en person för den här intervjun föll valet på Anna-Karin Forsberg, som är anställd på en av Migrationsverkets åtta avdelningar för besök och bosättning.

Avdelningen i Solna är den största i sitt slag i landet. Upp­draget är att utreda ansökningar och utfärda tillstånd för besök och bosättning i Sverige.

Anna-Karin Forsbergs kontor ser inbott ut. Under en stol vid väggen står ett par högklackade rosa sandaletter och ett par träskor med ett färgglatt äpple­motiv. Hon ursäktar sig för röran och gör sitt bästa för att trolla ­undan några pappershögar övervakade av en dalahäst, en trä­elefant och en prydnads­kamel. I fönstret vajar EU-flaggan.

Den internationella atmosfären på Migrationsverket är något Anna-Karin Forsberg uppskattar.

– Jag tycker att det är en extra krydda att träffa folk från andra länder, säger hon.

I botten är hon utbildad socionom. Hennes intresse för utlänningsrätt väcktes på 1990-talet, när hon arbetade på amerikanska ambassaden i Stockholm. Därifrån var steget inte långt till att bli handläggare på Migrationsverket. Numera är hennes uppgift att fatta beslut på grundval av det material som handläggarna samlar in.

Den enhet som Anna-Karin Forsberg arbetar på hanterar ansökningar om förlängning av ­uppehållstillstånd. Det kan handla om en utlänning som har haft ett tillfälligt uppehållstillstånd och levt tillsammans med sin svenska partner i två år och som nu vill få ett permanent uppehållstillstånd.

Syftet med de kontrollfrågor som då ställs av handläggarna på Migrationsverket är att bekräfta att personerna verkligen lever tillsammans – och att deras avsikt är att fortsätta med det. Om det finns en indikation på att det handlar om ett skenförhållande eller ett skenäktenskap görs en utredning, som bland annat omfattar en intervju.

För att kunna genomföra en sådan intervju på ett bra sätt krävs noggrannhet, gedigen yrkes­erfarenhet och engagemang, enligt Anna-Karin Forsberg. För en utomstående kan det vara svårt att se vilka frågor som bör ställas, men Anna-Karin Forsberg menar att det är något som ger sig med tiden.

– När man har gjort ett antal utredningar vet man hur frågorna ska ställas, var svagheterna ligger. Det är svårt när man är ny, men efterhand får man en känsla för det. Dessutom finns det intern­utbildningar som man kan gå, säger hon och betonar hur viktigt det är att handläggaren sätter sig in i ärendet innan intervjun genomförs.

Men frågan kvarstår: Hur kan man slå fast att det handlar om äkta kärlek – eller för den delen att det inte gör det? Två människor kan ju vara vansinnigt kära

i varandra, trots att de inte har hunnit träffas så mycket och trots att de inte vet så mycket om – låt oss säga – varandras familjeförhållanden.

– Det finns alltid komplicerade fall där det är svårt att tillämpa lagen. Men man får diskutera mycket med kolleger och experter och få deras infallsvinklar, säger Anna-Karin Forsberg.

Vid några tillfällen har hon fått par att tillstå att det faktiskt handlar om ett skenförhållande. Men huvuduppgiften för en beslutsfattare är inte att avslöja lögner, anser Anna-Karin Forsberg.

– Mitt jobb är att tillämpa utlänningslagen, säger hon.

I det jobbet ingår en rad skyldigheter. Om ett förhållande tar slut och den utländska parten ändå vill stanna i Sverige är det exempelvis hennes skyldighet att titta på om det finns andra grunder som den här personen kan få uppehållstillstånd på.

– Något som är positivt med att jobba just på avdelningen för besök och bosättning är att vi beviljar många ansökningar. Det skulle vara tuffare att jobba med asylprövning, säger Anna-Karin Forsberg.

Detta uttalande ska ses mot bakgrund av att 76 procent av alla ansökningar i anknytningsärenden fick bifall förra året, jämfört med 24 procent av alla asyl­ansökningar.

Ser man enbart till nyetablerade anknytningar beviljades 82 procent av ansökningarna. Uppen­barligen är det ingen stor andel skenförhållanden bland de relationer som granskas av Migrationsverket, inte om man ska utgå från att tjänstemännens bedömningar är riktiga.

– Det finns säkert ett stort mörkertal, säger Anna-Karin Forsberg. Men min inställning och min uppfattning är att de flesta par är helt seriösa. Det är i alla fall vad min erfarenhet säger mig.