Barbra: Källsorterar, återvinner, återanvänder, åker kollektivt, spar energi, köper miljömärkt och rättvisemärkt etc. - men, jag använder flyget som fortskaffningsmedel många gånger per år utan dåligt samvete. Stjälper detta min rätt att anse mig miljömedveten och ansvarsfull?

Annika Carlsson-Kanyama: Min gissning är att om du räknar fram dina växthusgasutsläpp så kommer profilen att domineras av dina flygresor. Men det är ju helheten som räknas, klarar du dig med utsläpp på sådär 2 ton per år så lever du definitivt klimatsmart, även om du flyger. Men det är svårt att göra det idag, hänger mkt ihop med hur mycket pengar vi spenderar, allt vi köper har i produktionskedjan bidragit till utsläpp.

Larsan: Tror du på fullt allvar att vi människor verkligen kan påverka klimatets förändringar? Själv är jag säker på att vi inte kan det. Klimatet är alltid i ständig förändring utan att vi kan göra någonting åt det.

Annika Carlsson-Kanyama: Jag tror egentligen inte så mkt själv men utan försöker hålla mig informerad om vad forskare inom området kommit fram till. Och du har ju rätt i att klimatet har förändrats sett över tid men att människan också kan påverka det och redan har gjort så tycks de flesta forskare nu vara överens om, så jag håller mig till det. Det är som med rökning t ex, försöker själv avstå då de finns mängder av studier som visar att det är farligt. Och dessutom verkar det ju fullt möjligt att ställa om till ett klimatsmart samhälle, så varför inte ta utamingen på allvar? Riskerna med att fortsätta som nu verkar ju överväldigande...

Ylva: Vi är snart 10.000.000.000 människor på jorden som med vårt egocentrerade sätt att se på vår omgivning naturligtvis påverkar naturresurser och miljö negativt. Är det inte naivt att komma med lite ”tips på vad man kan göra” när det egentligen är en inte så liten attitydförändring som krävs? Hur får människor att förstå att försiktighetsprincipen måste gälla tills vi vet mer. Det blir heller inte särskilt tråkigt att vara sparsamma om resurser och miljö.

Annika Carlsson-Kanyama: Jag har nog en större tro på människan än du och ser att det finns både goda och dåliga exempel på hur människa och natur har samspelat under historien. Tror på att vår uppfinningsrikedom och förändringsbenägenhet verkligen kan ta oss ut den knipa vi satt oss i. Du har helt rätt i att det krävs en stor förändring, både i attityder, vanor och antagligen i värderingar samt i samhällets organisation, teknik mm. för en omställning. Är det då futtigt att komma med tips på vad man kan göra? Och då menar jag att det är det inte eftersom vi lever i en marknadsekonomi där efterfrågan spelar stor roll för utbudet.

Sara: Problemet är att det inte går ihop. Människor som vill leva klimatsmart: tar tåget, reser kommunalt, sopsorterar och känner sig allmänt duktiga. Samtidigt dricker de kaffe och te, slukar torsk, äter tomater på vintern; de lagar mat i kokosmjölk med citrongräs. Å andra sidan, om vi alla levde helt klimatsmart, hur skulle det gå t ex för kaffebönderna i Sydamerika?

Annika Carlsson-Kanyama: Det som är spännande med att leva klimatsmart är att det finns så många olika sätt att göra det på - det är ju de totala utsläppen som räknas och sen kan man väl få äta en tomat emellanåt eller ta en kopp kaffe... Vet också att det ibland finns skäl att producera t ex mat i andra länder, för av olika skäl kan det vara mer klimatsmart än att producera dem i närområdet. Tror på en klimatsmart värld med fortsatt handel av vissa varor men framförallt på en värld där den materiella konsumtionen hos de redan rika begränsas.

Gustaf: Det finns olika webbplatser där man kan beräkna sitt footprint i ton koldioxid per år. Vilken rekommenderar du (ger mest exakt resultat)?

Annika Carlsson-Kanyama: Har tyvärr inte tillräcklig koll här.

urban: Varför syns så litet av befolkningsexplosionen i miljödebatten? Vi måste bryta den, annars blir allt annat i längden betydelselöst. Kan inte en katolik eller en muslim svara på det?

Annika Carlsson-Kanyama: Nyligen har befolkningens storlek återigen kommit upp i miljödebatten och om man tänker på per capitautsläppen så finns det verkligen skäl för amerikaner, europeer m fl att fundera på planer för barnbegränsning. Kan man tänka sig att länder med höga per capitautlsläpp inför åtgärder så att befolkningen så småningom börjar minska? Det är ju ett sätt att få ned de totala utsläppen i ett land.

Rutger: Finns det någon forskning som kan påvisa att s k små åtgärder som att sortera sopor, panta tomglas, byta till lågenergilampor etc har en reell påverkan på klimatet? Jag anser att dessa är fullt beundransvärda aktiviteter i sig, men har svårt att se hur dessa bidrar till att förbättra klimatet globalt.

Annika Carlsson-Kanyama: Det finns beräkningar som visar att återvunnet material ger mindre utsläpp än jungfruligt och givetvis spar man energi genom att byta till lågenenergilampor. Sett till hela konsumtionen och utsläppen från den kan ju dessa besparingar verka små jämfört med vad man gör för övrigt men det beror förstås på... När vi räknat på medelsvenskens utsläpp blir effekten av de aktiviteter du pekar ut inte så stora, bättre då att se över sitt resande och sin kost.

JB: Jag bor i centrala Göteborg. Kanske en dum fråga men skulle miljön och stadsluften hjälpas av att man planterade växter på samtliga tak i staden?

Annika Carlsson-Kanyama: Det vore antagligen jättebra att plantera växter på taken eftersom värmeböljorna kommer att bli fler i och med klimatförändringen och då bidrar gröna tak till att minska temperaturen. Det kallas klimatanpassning och det behöver vi.

Victor/Middagsfrid: Har du siffror på hur klimatbelastande kött från lamm och vilt (hjort, ren, rådjur och vildsvin) är? Som jag förstår det så är det framförallt den omfattande foderproduktinonen som gör nöt till klimatboven vilket borde innebära att de frigående djuren är betydligt mindre klimatbelastande?

Annika Carlsson-Kanyama: Det är bland annat foderproduktionen som orsakar utsläpp från kött men framförallt är det metanutsläpp från själva djuren som bidrar. Sett ur ett energiperspektiv blir det förstås väldigt effektivt med djur som bara betar men när man räknar utsläpp av t ex metan kan resultatet bli annorlunda. Jag har inte sett beräkningar för vilt men väl kossor i Sydamerika som betar vilket antagligen kan ge en fingervisning,

John P: Med tanke på våra två senaste kalla vintrar och normala somrar, behöver vi i Sverige verkligen jobba så hårt för att minska våra koldioxidutsläpp? Finns det belägg för att vårt lands utsläpp påverkar den globala miljön negativt?

Annika Carlsson-Kanyama: Det finns få områden som är så välbeforskade som sambandet mellan våra utsläpp och klimatets förändring idag, så det verkar vara oaktsamt att inte ta det på allvar. Kalla vintrar kan vi få även om klimatet förändras. Själv tycker jag värmen i somras (juli) var intressant – den ger en försmak av de värmeböljor vi har att vänta och sen kan man fundera på hur vi måsta anpassa oss samtidigt som vi minskar utsläppen.

Victor / Middagsfrid: Hej Annika! Nötköttet är ju den köttsort med absolut högst CO2-utsläpp men brukar försvaras med två argument. Dess bidrag till 1) öppna landskap resp 2) ökad biologiskt mångfald. Hur stor del av vår svenska nötproduktion gäller detta för? (Gäller detta bara ängsbetande djur?)

Annika Carlsson-Kanyama: Har lite gamla uppgifter men Naturvårdsverket har någon gång skrivit att om vi bara skall äta kött från djur som betar så blir det 20 kilo per person och år och i dag äter vi över 80 kg kött (alla slag). Så det är läge att minska köttkonsumtionen även om man vill försvara den biologiska mångfalden.

Alice: Jag undrar om du anser det är bäst att köpa ekologiskt oavsett ursprungsland, eller att istället köpa saker tillverkade/odlade inom ett visst avstånd från min hemort (jag brukar ha Europa som gräns). Vilket tror du är bäst för klimatet?

Annika Carlsson-Kanyama: Om det bara gäller klimatet skulle jag ta det som är närproducerat. Men tänker man på andra faktorer som att minska användningen av farliga kemikalier hade jag nog gjort det motsatta.

Syrran: Hej jag har två frågor: Vi bor i ett hus med direktverkande el men eldar också en hel del med ved. Är det bra eller dåligt för klimatet? Hur många klimatflyktingar tror man att det kommer att finnas 2050?

Annika Carlsson-Kanyama: Det är antagligen bra att komplettera med ved då man får anta att skog växer upp igen på den plats där trädet fälldes så nettoutsläppen blir små. Antalet klimatflyktingar 2050 beror på en rad saker; hur mycket vi begränsar utsläppen; hur bra vi är på att anpassa oss; på den socio-ekonomiska utvecklingen mm mm. Vissa lågt liggande områden kommer att översvämmas vad vi än gör nu, men låt oss se till att skadorna inte blir för stora så folk slipper fly.

Börje Gustavsson: Kompostering är en oxidations/förbränningsprocess vid låg temperatur (tyvärr utan synlig rök) och där det organiska avfallet helt i onödan skickas direkt upp i lufthavet i form av så kallade klimatgaser som koldioxid, metangas, lustgas m.fl. Varför förbjuds då inte kompostering? Det finns t.o.m. en doktorsavhandling från SLU som heter ”Miska utsläppet av kompostgaser!”: http://projkat.slu.se/SafariDokument/117.htm

Annika Carlsson-Kanyama: Det vore ju mycket bättre att röta avfallet eller hur och på det sättet tillvarata energin. Har inte läst avhandlingen men tack för tipset.

Marcus: Jag tror inte att världens ledande politiker kommer ta sitt ansvar i denna fråga. Därmed riskerar vi hamna i en situation där trögheten i klimatsystemet och självförstärkande effekter leder oss in i ett tillstånd som blir mycket besvärligt för människan att anpassa sig till. Min fråga är: Om klimatförhandlingarna brakar samman i Cancún så kommer allt fler ifrågasätta om FN är rätt organ för dessa frågor, därför undrar jag om du i dagsläget ser något annat (bättre) alternativ som kan ta över?

Annika Carlsson-Kanyama: Det är lätt att bli pessimistisk inför utsikterna att världens ledare kommer fram till gemensamma åtaganden angående utsläppen och jag ser inte något alternativ till FN. Jag tycker att budskapet om anpassning är viktigt just nu.

tore.wolff@swipnet.se: Oljeproducenterna tar upp mer än 6 kubikkilometer olja per år. Är det inte här det behövs stora förändringar? Bör vi inte internationellt arbeta för att plantera mer skog? Ett fullvuxet barrträd har tagit upp ca 2 ton koldioxid. Tore Wolff Stockholm

Annika Carlsson-Kanyama: Nu tror ju alltfler att vi nått toppen på oljeproduktionen, sk peak oil, och att oljetillgången nu kommer att minska/bli dyrare. Så om det stämmer kommer en del ”problem” att lösa sig av sig själva. Men så finns det ju väldigt mycket kol också som vi bör avstå från att använda för att inte spä på utsläppen. När det gäller att plantera skog eller bevara den så är det en utmärkt idé som man också jobbar på internationellt. Jag skulle själv önska att det fanns en mekanism så att småjordbrukare kunde få en klimatinkomst från skogsskötsel men så är det tydligen inte idag.

Grön entreprenör: Hej Annika! Känner du till om det finns några investeringsprogram som stödjer företag som vill hjälpa människor att minska sin klimatpåverkan?

Annika Carlsson-Kanyama: Nej tyvärr.

Sjuksyster Axel:

Hur stor del av klimatförändringarna kan vi tänka beror på solcykler? Har ni tagit solcykler med i beräkningarna när ni tittar på klimatförändringar?

Annika Carlsson-Kanyama: Jag forskar inte alls själv om klimatets förändringar utan läser vad andra gör men har då sett att man tar hänsyn till solcykler i beräkningarna.

Esset: Vilka tre råd, som ger störst klimatnytta, skulle du ge en granne som frågar dig om vad han/hon ska göra för klimatet?

Annika Carlsson-Kanyama: Minska konsumtionen av animalier, flytta över utgifter för bensin och flygresor till andra nöjen t ex bio och teaterbesök och framförallt lev enklare med mindre utgifter så kan ni också jobba mindre.

Magnus: Hur motiverar jag mig till att sopsortera när jag vet att t ex elbilen funnits i över hundra år utan att någonsin kommit ut på marknaden för att bilföretag och oljeindustrin helt enkelt inte vill? Jag behöver verkligen hjälp med att motivera mig.

Annika Carlsson-Kanyama: Gör det till en vana – det blir så när man hållit på ett tag. Och stanna inte vi detta – ät mindre kött, undvik flyg, på det sättet gör du avgörande ingrepp i din klimatutsläppsprofil.