Vi blir allt äldre och många fler än tidigare kommer därför att drabbas av demens. Forskarna försöker hitta träningsmetoder som kan skjuta upp eventuell demens och hjälpa människor som har problem med minnet.

Lars Nyberg, professor i neurovetenskap vid Umeå universitet, har i sina studier kombinerat minnesträning med olika former av hjärnavbildning. Det är inte bara testresultaten som påverkas av träning utan också hjärnans sätt att arbeta.

Forskarna har haft två strategier. Den ena är att lära ut trick för hur man memorerar ny information i episodminnet. Ett exempel är den klassiska loci-metoden (loci, latin för platser). Först memorerar man platser längs en välkänd väg, till exempel den till jobbet. Sedan kan man använda dem för att i tanken placera ut det man behöver komma ihåg. Låt säga att man ska köpa mjölk, diskmedel och lax. Då kan mjölkpaketet stå utanför dörren, diskmedlet på yttertrappen och laxen ligga på övergångsstället. Med den metoden går det lättare att komma ihåg även en lång inköpslista.

I en studie fick försökspersonerna memorera ord med loci-metoden. Både gruppen med yngre (medelålder 25 år) och den med äldre (medelålder 70 år) blev bättre efter träningen, men de yngre förbättrade sig mer. Det var också skillnader mellan yngre och äldre på vilka områden i hjärnan som aktiverades av träningen.

Den andra strategin är att försöka träna upp arbetsminnet med hjälp av olika träningsuppgifter. En är att försökspersonerna ska memorera bokstäver. Det kommer hela tiden nya och uppgiften är att hålla de fyra sista i arbetsminnet. När man får en ny bokstav måste man lägga den på minnet och kasta ut en annan.

Försöken har varit framgångsrika på så vis att de grupper som deltagit, både yngre och äldre, har blivit mycket bättre på det de tränat och träningseffekterna har hållit i sig även 1,5 år efter träningen. Men det har varit svårt att påvisa transfereffekter, att försökspersonernas arbetsminne fungerar bättre även i andra situationer.

– För yngre personer i åldern 20-40 år får vi viss transfer, men då är det snarlika uppgifter. Den som tränat med bokstäver på en viss uppgift kan till exempel också bli bättre på att göra samma uppgift med siffror, säger Lars Nyberg.

För ett par år sedan kom en i forskarvärlden mycket uppmärksammad artikel i tidskriften

Nature med titeln ”Putting brain training to the test” där brittiska forskare tog upp miljardindustrin med datorbaserade hjärnträningsprogram som finns i handeln och förde fram att det saknas vetenskapligt stöd för att programmen skulle ha utlovad effekt på minne, planeringsförmåga och uppmärksamhet. Över 11 000 personer deltog i undersökningen och de blev visserligen bättre på de specifika uppgifter de tränade, men transfereffekterna var mycket små eller uteblev helt.

Men det här betyder inte att forskarna har gett upp. Den forskargrupp som Lars Nyberg ingår i har kunnat visa att minnesträning ger en ökad frisättning av signalsubstansen dopamin i delar av hjärnan. Det tyder på att träning kan påverka arbetsminnet generellt.

– I dag är de flesta träningsprogram fem veckor, men de behöver kanske vara 25 veckor. Vi försöker nu se om man kan få starkare effekter genom att förlänga träningsprogrammen.

Helt kostnadsfria löprundor har i dag stabilare vetenskapligt stöd för att ha god effekt på minnet än datorbaserade träningsprogram.

– Det är ju faktiskt svårt att säga emot en sådan sak. Men den är mer sedd ur ett livsperspektiv där man genom att vara fysiskt aktiv, och också socialt och intellektuellt aktiv, kan minska risken för demens eller skjuta upp den. Om du sätter en dement person i ett motionsprogram är det väldigt osannolikt att du skulle få starka positiva effekter på deras minnessystem, säger Lars Nyberg.