En mamma och en pappa som i efterhand kan se att dottern hittat inspiration för sitt självmord på nätet. Hon har lämnat digitala dagboksanteckningar – rop på hjälp ut i cyberrymden – och pratat med andra olyckliga om sina planer. Hur hon till slut gjorde har hon också hittat information om på nätet. Allt medan föräldrarna i lugn och ro vistades i samma hus, utan att veta något.

Är det verkligen sant?
– Sådant har förekommit, att man i efterhand sett att barnen haft dessa tankar och planerat sin handling, säger Margit Ferm, ordförande i föreningen Spes (Suicidprevention och Efterlevandes stöd).
Det är en anhörigförening för de som mist en familjemedlem eller annan anförvant på grund av självmord. De jobbar dels med stöd till efterlevande och dels för att förändra attityden kring självmord i samhället.
Johan Forsberg, informationschef för Lunarstorm – den största svenska mötesplatsen på nätet för ungdomar – ställer sig dock skeptisk till att internet och chatsajter överlag skulle ha en negativ påverkan.
– Medierna skapar en myt om att nätet skulle vara farligt, att det i sig inspirerar till självmord. Så är det inte! I princip varenda ungdom mellan 15 och 24 år vistas dagligen flera timmar ute på olika communities och har en stor del av sina sociala kontakter där.

Johan Forsberg menar att problemet istället handlar om att vi vuxna inte insett hur fort tekniken utvecklats och att unga i dag faktiskt har sin vardag och riktiga vänner i cyberspace. Mår man dåligt är det första hand till chatten på nätet som man vänder sig. Han tror att det snarare är positivt att man kan skriva av sig – det är det som många behöver. Men det borde finnas vuxna därute som kan ta tag i de som mår riktigt dåligt. Att chatta själv ger en inblick i de ungas liv.
– Unga i dag manövrerar blixtsnabbt och är vana att söka svar på sina funderingar. Det kan förstås bli fel om man inte har någon att återkoppla det till i det riktiga livet, säger Johan Forsberg.
Det är svårt att skydda sig mot all information och obskyra kontakter som finns i cyberspace. Tonåringar är lika utsatta där som när de går ut på klubbar och konserter en lördagskväll i storstan.
Men det förstår ofta inte vuxna. Att hänga över datorn anses som oskyldigt. Då är ju barnen hemma. Nätet uppfattas huvudsakligen som ett verktyg man använder till specifika ärenden, som att betala räkningar eller nätdejta.

Margit Ferm håller med om att ha insyn i barnens liv och att ta deras funderingar på allvar är oerhört viktigt.
– Vi i Spes vill avliva myten om att det inte går att göra något. Det gör det visst! Till och med när suicidprocessen gått långt. Det är oerhört viktigt att vi vuxna får upp ögonen för när unga mår dåligt, att det inte på låtsas. För även om det är normalt att grubbla i en viss ålder så ska man inte behöva vara deppig. Då finns det en orsak.
Att hålla koll gäller i högsta grad även det som sker på nätet. Här finns exempelvis problem med överdriven och felaktig information som sprids utan någon kontroll. Unga som vill testa gränser hittar lätt allt de vill veta utan att vuxna kan lägga sig i. Ungdomliga nycker och konstiga modeflugor kan få allvarliga konsekvenser om vapnet är skarpladdat och man blir påhejad av andra. Det gäller förstås även självmord. Speciellt eftersom det är ett känsligt och svårt ämne att tala om överhuvudtaget.
Ett exempel på farlig information är den fulltankade självmordsguide som går att hitta på nätet. Omöjlig att stoppa eftersom ordet är fritt är det upp till var och en att själv lägga ut valfria råd – så länge det inte bryter mot svensk lag. Men även det kan kringgås om man väljer en utländsk domän. Den ansvarige mannen bakom den digra självmordsluntan anser att det är upp till varje individ att ta ställning till porr, droger, självmord och annat – så länge man inte skadar någon annan. Individen ska vara fri att själv välja.

Tankar som Margit Ferm fnyser åt. Självklart drabbar självmord andra! Hon miste ett barn på det viset och det är en smärta som man får leva med. Trots de nästan fjorton år som gått sedan dess finns sonen i familjens tankar nästan jämt. Hon pekar på forskning som säger att självmordsnära individer delvis mister logisk förmåga. All energi går åt till att bara ta sig igenom dagen och de blir därför extra utsatta för information av den typ som självmordsguiden ger.
– Det är därför det är så viktigt att prata och ta del av sina ungdomars vardag. Då kan vi ge dem verktyg att analysera den information de hittar. Ja, att våga fråga hur våra ungdomar mår kan faktiskt rädda liv, menar Margit Ferm. Självmordsnära får en minskad förmåga att klä i ord vad de känner. Därför måste man vara påstridig. Får man inte kontakt ska man söka hjälp. Det kan vara mycket svårt att hjälpa egna barn eller andra anhöriga med depression. Många gånger behövs professionellt bemötande.

Linda Skugge, journalist och krönikör i Expressen, är en som ofta kommer i kontakt med deppade ungdomar som mejlar henne – kanske i brist på annan vuxenkontakt.
– Visst är det många som har svåra problem och borde få hjälp men bakom dem finns en stor svans som gjort det till en grej att må dåligt. Det har blivit en trend som medierna är med och skapar. Många av dem som skriker högst är medelklassens barn som är vana att få allt de vill ha och är pålästa om nedskärningar i skola och omsorg. Kanske är de deras sätt att protestera.
Därmed inte sagt att man inte ska ta ropen på allvar! Många har problem hemma och ingenstans att vända sig. Men det handlar inte om mer gullande, snarare om fler regler och mer resurser till skolan.
– Jag anser också att det behövs flera vuxna både på nätet och i skolan som hjälper ungdomar att sätta gränser och säga vad som är ok. Och så måste vi sluta lyfta fram osunda idoler – som Bernie Pålson. Tonåringar har alldeles för lätt att hänga på och ta efter. Här kan ju faktiskt vuxenvärlden göra något.

Johan Forsberg är inne på samma linje. Han välkomnar lärare och föräldrar som medlemmar i Lunarstorm och uppmanar dem att chatta. Att ta nättillvaron på allvar. Communityn har dessutom varit med och startat satsningen ”Någon i andra änden”, en samtalsgrupp på nätet där präster från Svenska kyrkan deltar. Då får alla chattare med svåra problem – eller de som bara har frågor om livsåskådning – en möjlighet att mötas av en vuxen med utbildning och erfarenhet i ämnet.
– Egentligen är det ju helt galet att vi har en idrottsminister men ingen communityminister. Det vore som om regeringen aldrig hade diskuterat med TV4 för att på djupet förstå hur tv-mediet påverkar samhället. Flera miljoner människor har ju sin fritid här. Ändå har vi fått tvinga alla, från polisväsende till politiker, att intressera sig för vår verksamhet.

Och fortfarande finns varken Rikskriminalen eller Socialtjänsten representerade i chatgrupperna.
Johan Forsberg menar att nätsamhället har en total avsaknad av samordning. I den riktiga världen kan vi ringa till akuten om vi blir sjuka och till brandkåren om det brinner. All den verksamheten upphör i cyberspace och där låter vi våra tonåringar flyta omkring och skyller sedan på de som tillhandahåller tjänsterna.
– Det enda som finns är det etiska råd som är sammansatt av Onlineföretag och heter BitoS. Stat och kommun lyser med sin frånvaro. Det har inte förstått vad det handlar om ännu, men vi i branschen vill samarbeta kring de problem som alla drabbas av. Bland annat vill vi uppmärksamma de sajter som skrivit under det regelverk BitoS etiska råd sammanställt. Då vet man att deras verksamhet är schysst.
– Farsor och morsor på stan kanske skulle flytta ut på nätet, funderar Margit Ferm.
Men hon understryker samtidigt att det också måste bli lättare att få professionell hjälp. För trots att självmorden ökar bland unga får Spes inget statligt stöd och hjälp för självmordsbenägna och deras anhöriga varierar stort över landet.
– Uppföljning är a och o. Suicidbenägna söker oftast inte hjälp själva. Men goda möten – när någon verkligen lyssnar – kan rädda liv.

FOTNOT: SPES står för riksorganisationen för Suicidprevention och Efterlevandes stöd. Föreningen är ideell och religiöst och politiskt obunden. Mer fakta hittar du på hemsidan www.spes.nu
SPES har också en telefonjour som är öppen varje kväll mellan 19 – 22. Dit är telefonnumret
08-34 58 73.