För de flesta mammor och pappor bär det emot att säga nej, nej och nej igen när deras barn vill äta mer än de behöver. Om det är några som vet var gränsen går mellan att pressa och peppa barn och ungdomar som väger för mycket så är det personalen på Rikscentrum Barnfetma vid Huddinge sjukhus. Hit kommer bara de riktigt tunga bland de unga. Målet är att barnen ska få vara friska så länge som möjligt. Typpatienten är ”pojke, 140 kg, omotiverad att gå ned i vikt”.

– Omotiverad, nej det tror vi inte. Kanske oförmögen, säger läkaren Annika Janson.

Hon pekar på anslagstavlan i väntrummet. Där sitter en lista över kaloriinnehållet i GB:s glassar. Till exempel Tip Top-strut: 370 kalorier.

– Det är ungefär en femtedel av dagsbehovet för en tioåring. Äter man en sådan varje dag under en sommar och sitter stilla mer än vanligt kan viktkurvan stiga brant.

För att hjälpa barnen, ungdomarna och deras föräldrar använder sig personalen bland annat av motiverande samtal (läs mer om metoden på nästa uppslag).

Många föräldrar får sig en rejäl tankeställare redan på introduktionsföreläsningarna som alla måste gå på innan barnen blir inskrivna. Att öppna ögonen på föräldrarna är ett första steg. Hur ser måltidsordningen ut? Finns det alltid godis och kakor hemma? Äter ni fikabröd varje kväll? Vad handlar ni? Hur tar ni er till dagis och skola? Hur mycket tid sitter barnen vid tv eller dator?

– Ibland räcker det långt att bara tänka efter hur man lever, säger Annika Janson

En och annan kommer underfund med att fredagsmysmaten lätt sträcker sig över lördag–söndag–måndag också.

När barnen och ungdomarna börjar hos behandlarna handlar det om att få igång deras egen motor för att hitta en sundare livsstil. Tillsammans letar patient och behandlare strategier: om hur man kan tänka när det är sommarlov, hur man kan agera när suget är på väg att ta över, att man ska ta max tre saker på kakbuffén och se till att kompensera med en långpromenad efteråt.

Hur gör ni för att motivera barnen och ungdomarna?

– Det gäller att hitta patientens kraft. Det är ju de som måste göra hela jobbet. Att pressa dem fungerar aldrig, säger Annika Janson.

Ert bästa recept för att få barn och unga att minska i vikt?

–Att se till att barnen äter tre bra måltider varje dag, att de rör sig i vardagen och att de är försiktiga med mellanmål, säger Annika Janson.

För några räcker det långt med att bara sluta med godis och juice. En del har så allvarlig fetma att det behövs läkemedel. Men grunden är alltid bättre matvanor och mer motion.

Många barn har mer pengar att köpa godis för i dag och tillgången till snabbmat växer ständigt. Vi har tredubblat läskdrickandet på en generation. En godispåse var handflatestor på 1970-talet, i dag kan den rymma ett helt kilo sötsaker. Det är vanligt att vi äter lite då och då, ”betar”, i stället för att äta oss rejält mätta några gånger om dagen och bli hungriga till nästa måltid.

– Mellanmålet är överskattat. Visst behöver man något litet när det är långt till nästa måltid, men man behöver inga mängder för att få ny energi, säger Annika Janson.

Det är inte farligt att vara hungrig och snacket om att ”jag har så lågt blodsocker” gäller inte personer utan diabetes. Blodsockervärdet varierar ganska lite hos friska människor.

– Det är snarare en betingad reflex att äta. Vi är vana, helt enkelt, säger Annika Janson.

Somliga hanterar stress genom att äta, många lever aktiva men röriga liv då det är svårt att få tid för matlagning. Måltiderna vid ett dukat bord ersätts av snabbrätter vid köksbänken.

– Goda vanor grundläggs tidigt så föräldrar har ett stort ansvar och gyllene möjligheter att hjälpa sina barn, säger Gunilla Morinder, som är sjukgymnast och teamledare på Rikscentrum.

De barn som inte kommer igång med någon fysisk aktivitet när de är små eller lever i en familj som inte rör sig regelbundet riskerar att fortsätta leva som fysiskt inaktiva.

– Viktigast är hitta en fysisk aktivitet som är rolig och att sätta gränser för hur mycket tid barnen får tillbringa framför en dator- eller tv-skärm.

Studier har visat att de barn som tittar många timmar på tv oftare är överviktiga än andra.

Glädjande nog kan man se en tendens till att ökningen av övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Sverige har stannat av.

– Kanske har medvetenheten nått ut till föräldrar och barnomsorg och, inte minst, skolor som tagit bort godis- och läskautomater och förändrat utbudet i caféerna, säger Gunilla Morinder.

Från vilken ålder är fetma farligt?

– Fetma är en sjukdom med stark ärftlighet. Man kan inte hjälpa vilka anlag man har, men den som har en benägenhet att lägga på hullet behöver vara på sin vakt, säger Annika Janson.

En rejält fet fyraåring verkar ha en nästan 70-procentig risk att bli en fet tioåring. Från sex års ålder kan det vara aktuellt med behandling för barn som sticker uppåt i viktkurvorna.

Är det farligt att vara överviktig?

– Övervikt är ingen sjukdom. Vi ser alla lite olika ut, en del är rundare, andra smalare. Så måste det få vara. Men övervikt innebär en risk för fetma och fetma är faktiskt farligt, säger Annika Janson.

Hur undviker man att barnet känner sig pressat att gå ned i vikt och bara vänder sig bort från föräldrarna?

– Det gäller verkligen att agera med värme och finess. Ibland är det bättre att undvika frestelser än att behöva ta strid med de yngre barnen. Motstånd får man räkna med. Hjälp de äldre barnen att tänka långsiktigt och ös beröm över dem för allt som går bra, ge dem din uppmärksamhet och tid. Livet för en ung människa handlar om så mycket mer än vikten, säger Annika Janson.