Spädbarn fungerar olika, en del barn hittar redan från början sin rytm. De sover hela nätterna och gör sig bara påminda när det är matdags medan andra behöver mer tid för att hitta sin rytm.

Det är ”normalt” att ett spädbarn skriker sammanlagt en till en och en halv timme om dagen. Det är vanligast att barnet skriker på kvällen och före måltider. Skriken låter olika beroende på orsaken. Efter en tid har du lärt dig tolka signalerna redan innan barnet ens börjat skrika.

Skrik och gråt hos barn väcker starka känslor hos föräldrarna. Känslor som kan vara både kärlek och ilska. Både mammor och pappor blir oroliga av att höra sitt barn skrika. Pulsen ökar, man blir stressad, och hos mammor som ammar kan mjölken antingen rinna till eller sina i brösten.

Du blir trött och irriterad och får skuldkänslor. Det blir lätt till en ond spiral - du är irriterad, ditt barn känner detta och skriker än mer. Det blir en jobbig situation med en känsla av att inte räcka till. Som förälder kan du behöva ett avbrott på några timmar och vara för dig själv. Viktigast är att du vågar erkänna att du behöver hjälp och kan ta emot den utan dåligt samvete.

Orsaker till ”normal” skrikighet kan vara behov av närhet, barnet kanske säger

• jag vill vara tillsammans med dig,

• jag vill komma upp i din famn

• jag är hungrig

• jag har en blöt blöja

• jag är för varm eller jag fryser.

När ditt barn skriker så gör du sannolikt rätt. Du går till ditt barn, småpratar lugnande, smeker honom eller henne. Tystnar barnet när du har tagit upp det behöver han eller hon känna din närhet.

Det kan finnas många orsaker till otröstligt, intensivt skrikande som att barnet har ont, till exempel i öronen eller i magen. Andra orsaker kan vara att barnet håller på att få nya tänder eller har en infektion, exempelvis förkylning som ger feber och gör att barnet blir ur form.

Hos äldre barn kan intensivt skrikande nattetid bero på mardrömmar eller nattskräck. Vid mardrömmar om hemska djur, monster eller andra hemska upplevelser går barnet att väcka och lugna. Om det är nattskräck stirrar barnet på dig med vidöppna ögon utan att se dig och kan göra underliga rörelser. Du får ingen kontakt med ditt barn, men barnet kan uppfatta din lugna röst och att du finns nära. Låt barnet vara, men var kvar och tala lugnande.

Om ditt barn skriker otröstligt, intensivt och länge bör du kontakta BVC eller vårdcentralen, eller på jourtid akutmottagningen för råd, bedömning och undersökning.

Tor Lindberg, professor emeritus, barnläkare, Barn- och ungdomskliniken, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. Redaktör för Lärobok i barnmedicin och Bonniers Barnläkarbok. Text i samarbete med Growingpeople.se.