Få band är så starka som de mellan syskon. Men det är inte alltid som relationen är harmonisk. För många bröder och systrar är kärleken granne med hatet.
- Det är normalt att ha ambivalenta känslor inför sina syskon. Syskonrivalitet grundläggs ofta i barndomen, men kan sedan följa med hela livet, konstaterar May Nilsson, socionom och psykoterapeut på Ericastiftelsen i Stockholm.
Varje syskonrelation är förstås unik, men det finns ändå vissa återkommande mönster när det gäller rivalitet och avundsjuka mellan syskon. För många förstabarn innebär det exempelvis en kris att få ett yngre syskon. Från att ensam ha varit centrum i mammas och pappas universum, får man plötsligt konkurrens av en ny liten människa som stjäl föräldrarnas uppmärksamhet.
- Särskilt knepigt kan det här vara om syskonen kommer i tät följd - vilket ju bland annat föräldraförsäkringen inbjuder till. Om det första barnet dessutom skolas in på dagis samtidigt som ett syskon föds, kan han eller hon lätt känna sig utskuffad från familjen och det kan leda till fientliga känslor gentemot det yngre syskonet.
- Som förälder är det då viktigt att hjälpa det äldre barnet att sätta ord på sina känslor så att de blir mindre laddade. Istället för att säga att han eller hon måste vara snäll mot sin lillasyster, kan man som vuxen bekräfta barnets känslor genom att exempelvis förklara: ”Jag vet att du för det mesta tycker om din lillasyster, men jag förstår också att du blir arg på henne. Förut var ju du ensam med mig och pappa”, säger May Nilsson.

Yngre syskon kan å andra sidan uppleva att de hela tiden lever i skuggan av en storasyster eller storebror som går före och bara genom sin ålder kan och får göra mer saker.
Vissa småsyskon hanterar sin andraposition genom att dra sig undan konkurrens och senare i livet välja andra stigar än de som storebror eller storasyster redan trampat upp. Andra tar upp kampen och försöker på olika sätt komma ikapp - eller helst förbi - storebror eller storasyster.
Men även om syskonrivalitet ytligt sett kretsar
mycket kring vem som får de bästa betygen, det mest prestigefyllda jobbet eller finast arvegods, handlar den på ett djupare plan ofta om en längtan efter och konkurrens om föräldrarnas kärlek.
- Är man flera syskon i familjen så blir det förstås mindre tid över för vart och ett. Men egentligen handlar det inte om hur många minuter respektive syskon får med föräldrarna, utan om hur de vuxna relaterar till sina barn och vilken uppmärksamhet de kan ge dem.

I dag lever många barn dessutom med styvsyskon och även det kan vara en källa till avund. Flyttar exempelvis pappa hemifrån och bildar en ny familj, kan det kännas svårt om han där ägnar sig mycket mer åt styvsyskonen eller ett halvsyskon, än han någonsin gjorde med en själv i urspungsfamiljen.
- Det är viktigt att de vuxna inser att barnen från det första förhållandet behöver få egen tid med sin biologiska förälder, även i den nybildade familjen, säger May Nilsson.

Även om de flesta mammor och pappor heligt försäkrar att de älskar alla sina barn lika mycket, kan rivalitet mellan syskon också bottna i att föräldrarna faktiskt har olika känslor för dem. Medan ett barn blir favorit, upplevs ett annat som svårare att tycka om. Kanske har något av syskonen ärvt sidor hos en själv eller ens partner som man verkligen gillar respektive ogillar.
- Som förälder påverkas man också av de relationer man själv haft till sina föräldrar och syskon, liksom av hur ens livssituation ser ut när barnet föds. Innan man blir förälder kan det vara bra att tänka igenom de här sakerna. Risken är annars att man överför eventuella negativa mönster till nästa generation, säger May Nilsson.

Fotnot: På Ericastiftelsen i Stockholm bedrivs barn- och ungdomspsykoterapi, forskning och högskoleutbildning med inriktning på individualpsykoterapi med barn och ungdomar. Verksamheten finansieras av stat och landsting.