– Islam och judendom är religioner där handling är mycket viktigt, kanske viktigare än tro. Det är de här traditionerna som har gett struktur till oss som folk som vandrat från land till land. Och omskärelsen är en av de viktigaste handlingarna.

Det säger Maynard Gerber, kantor och mohel – omskärare – vid judiska församlingen i Stockholm. Omskärelsen är judisk lag sedan Abrahams tid och finns uttryckt i Första Mosebok.

– Det judiska folkets erfarenhet efter nästan 3 000 år är att det inte är så dumt. Vi känner inte att vi är skadade eller har ett sämre sexliv. När en judisk pojke omskärs känner vi tyngden av den judiska traditionen flera tusen år tillbaka i tiden, säger Maynard Gerber.

Samma inställning finns hos muslimer. Även islam erkänner Abraham som en profet, och den förste som omskars enligt Bibeln var Abrahams son Ismail, som är anfader till islam. Det är ett påbud från Gud och ingenting man kan välja bort.

– När islam började sprida sig över världen kom det att gälla alla muslimer. Det är en mycket viktig sedvänja för oss, säger Abd al haqq Kielan, imam och ordförande i Svensk-islamisk samling.

Både Maynard Gerber och Abd al haqq Kielan anser att det vore ett oacceptabelt ingrepp i religionsfriheten om Sverige införde en åldersgräns, såsom en del förespråkar utifrån ett barnrättsperspektiv.

– Folk kommer att göra det ändå. Många kommer att resa till sina hemländer och få det gjort där, eller av någon icke-seriös utövare i Sverige, säger Abd al haqq Kielan.

Det ökar risken för komplikationer genom oskicklighet och sämre hygien, och det är den argumentation som nuvarande lagstiftning vilar på.

Maynard Gerber är inte lika säker på att en åldersgräns skulle få den effekten men ser lika negativt på en sådan förändring.

– Vuxna män skulle välja att inte göra det, det gör ju ont. Då tror jag traditionen skulle dö ut.

Att göra det på spädbarn menar han inte är ett problem och gör en gest mot sig själv. Han minns ingenting av det och har inte mått dåligt av det alls.

Abd al haqq Kielan tycker att det drar åt islamofobi om omskärelse av småpojkar förbjuds.

– Varför ska svenska medborgare behöva åka utomlands för att göra det som deras religion ­föreskriver? Det är grundfrågan.

Abd al Haqq Kielan hänvisar till FN:s barnkonvention där föräldrars ansvar för sitt barns andliga utveckling uttrycks. Omskärelse är en del av tron och hör dit. Men det är ett synsätt sekulära svenskar ofta har väldigt svårt att förstå, och därför blir det i en sådan här fråga en mycket stor kulturkrock. Sverige är ett av världens minst gudstroende länder, hävdar Kielan.

Han blir också mycket upprörd när ord som ”skära i barn” figurerar. Det är inte ett allvarligt ingrepp och ger inga skador eller negativa konsekvenser om det görs rätt, säger han.

– Du klipper väl själv naglarna? Förhuden är bara en bit skinn.

Om det finns troende muslimer som låter bli omskärelse vet han inte, det är inte sådant man kontrollerar eller pratar om.

Maynard Gerber uppsöks ibland av judiska föräldrar om vill ha råd när de tvekar. Alla låter trots allt inte genomför ingreppet. Den som inte gör det blir inte utstött ur gemenskapen, men Gerber tror att en icke omskuren judisk pojke skulle känna sig utanför i sin krets.

– Omskärelse är ett sätt att markera in i köttet att det är en judisk pojke. Till dem som inte tror på förbundet med Gud säger jag att det här är ett förbund också mellan judar, säger Maynard Gerber.

En judisk man som brottats med frågan är Eduardo Grutzky. Han bor sedan många år i Sverige men växte upp i Argentina. Som son i en judisk familj var omskärelse en självklarhet men han minns förstås inte händelsen, han var bara en vecka. Eduardo har också låtit omskära sina söner – under en hel del vånda, men ändå.

Som vuxen lämnade Eduardo, nu 52, religionen och slutade gå till synagogan. Men detta med omskärelse av sönerna levde kvar längre. Traditionen är så central att även många sekulariserade judar låter göra det.

Det var svårt när sönerna grät förtvivlat efter ingreppet. Han led av det. Men först långt senare, genom ett förhållande med en icke-judisk kvinna, kunde han släppa tanken på omskärelse som nödvändigt. Kvinnan hade en liten son.

– Jag hade växt upp med tanken att omskärelsen är det som markerar skillnaden mellan oss och dem. Det handlar inte om att gilla eller inte gilla, det handlar om fruktan – som jude har man en nedärvd erfarenhet av förföljelser som inte är att förringa. Därför är det svårt att lita på någon som inte är omskuren, som tillhör ”de andra”.

Men mötet med flickvännens baby förändrade det. Han blev väldigt förtjust i den lilla pojken, bytte blöjor på honom, och konstaterade att det faktum att han inte var omskuren inte utgjorde någon känslomässig gräns.

– Det var en aha-upplevelse. Men det gav mig också ångest, för det jag gjort mot mina barn.

Han känner starkt att han har en judisk identitet, gudstron förutan. Han har mött antisemitismen personligen genom att ha torterats i argentinskt fängelse för att han är jude. Och halva hans släkt dog i Auschwitz.

– Det judiska betyder för mig ett slags kulturgemenskap, en intellektuell strävan, och är en viktig del för mig som person.

Inom judendomen finns en idéfåra som kallas ”tikkun ulam”, som ungefär betyder ”att rätta till världen”. Den innebär att man föreställer sig att Gud inte skapade världen utan ett projekt, och människans roll är att se till att det här projektet blir bra.

I detta sätt att se känner sig Eduardo Grutzky hemma.

Men religion tycker han måste vara en privatsak. Därför är omskärelse av små barn fel. Eftersom det är ett oåterkalleligt ingrepp ska det inte göras på den som inte själv kan förstå vad det innebär, än mindre säga nej. Så egentligen spelar det inte stor roll om det är skadligt eller inte, menar han.

– En del människor motsätter sig omskärelse av sexologiska skäl, andra av medicinska eller religiösa. En del förespråkar det av samma skäl. Det är ointressant för mig. Ur människorättssynpunkt är det oacceptabelt att skära bort en del av ett barn. Framför allt med motiveringen att ”det har vi alltid gjort”.

Personligen har han inte mått dåligt av sin omskärelse. Tidigare trodde han också helt på idéer om att omskurna män har vissa sexuella fördelar, där en spridd uppfattning är att de kan ha samlag längre. Men nu har motsatta idéer börja störa honom lite – som att en icke-omskuren man skulle känna mer.

– Jag vet att den mesta sexuella aktiviteten sker i hjärnan och förut var jag helt övertygad om att omskärelsen inte påverkat mig alls sexuellt. Men i dag undrar jag.

Motståndet mot att sluta med omskärelse förstärks av att många omskurna män vägrar diskutera ingreppet eftersom det orsakar mycket ångest hos dem, tror han också.

– Ingen vill ju i vuxen ålder ställas inför tanken att man kanske skulle kunnat njuta mer av sex än man gör.