Fråga: Familjens barnläkare har lärt Jonas att kissa sittande på toaletten (Idagsidan 23 november). Det måste vara en missuppfattning. En mans urinblåsa töms inte helt då, det märker Jonas om han efteråt står upp och fortsätter att kissa; det kommer fortfarande urin ur blåsan.

Undrande

Svar direkt: Det finns ingen forskning som säger att män kissar bättre stående eller sittande. Vi har gjort en studie där det inte var någon skillnad. Tror att man ska göra det som känns bäst förutsatt att man siktar i toaletten. En anledning till att vi rekommenderar sittande också hos män, kan vara att det finns då större chans att tömma tarmen samtidigt. Förstoppning är en orsak till blåsproblem.

Anna-Lena Hellström

professor vid institutionen för omvårdnad vid Göteborgs universitet

Min son kissade också i sängen och vi prövade många olika metoder. Det enda som gav resultat var när vi fick träffa en terapeut på Karolinska sjukhuset som specialiserat sig på sängvätning. Min son var cirka sju år och fick träffa terapeuten ensam. Hon berättade för honom hur kroppen fungerar inuti. Hon sa också att det var han som hade koll på och ansvar för sin egen kropp. Hon sa också att ingen annan kunde styra hans kroppsliga funktioner. För att inspirera honom att sluta kissa i sängen införde hon ett system där han fick klistra en guldmåne på en kalender för varje natt han var torr. Han fick sköta detta helt själv. Han blev väldigt motiverad att få klistra fast dessa guldmånar. Vi gick på återbesök till terapeuten cirka fem gånger. En väldigt enkel och fungerande metod.

Glad mamma

En trång gom kan vara orsaken till att ett barn kissar på sig på natten. Jag har två söner med 15 månaders ålderskillnad. Bägge behövde tandställning men också en så kallad suturutvidagare för att vidga gommen. För min yngsta son innebar suturutvidgaren att han slutade kissa på sig på nätterna.

Jag fick förklarat för mig att när gommen är trång kan barnet få en väldigt djup sömn. Den djupa sömnen kan göra att signaler som att vara kissnödig inte når fram och väcker barnet utan de kissar på sig. Med en vidare gom blir det sovande barnet varse kroppens signaler och kissar inte på sig utan går upp på toaletten. Det är inget som påverkar sömnen negativt utan barnet vaknar piggt och utvilat.

Mamma till torra barn

Min dotter som är sex år är också sängvätare och jag kände igen nästan allt i artikeln om sängvätning – förutom att vi inte hittat någon i släkten som vill erkänna att de varit sängvätare. Men via barnläkaren gick vi fria hemleveranser av ett slags tunna sängilägg (lite som en tunn blöjfilt, som också används på sjukhus) och med dessa bäddar vi i sängen. De är kanonbra. Det blir ännu enklare att bädda om, bara att rycka bort iläggen och bädda dit nya. Minirin har vi också provat och slutat med, det gav ingen effekt.

Åsa

Bra att ni tar upp ämnet sängvätning. Det är verkligen något som bara växer bort över en natt och det måste vara ärftligt. Min man och jag har båda varit nattvätare högt upp i åldrarna.

Av våra fyra barn var två sängvätare upp till högstadiet. Sedan försvann det nästan över en natt när de var 13-14 år. Det hjälpte inte med medicin och det hjälpte inte med larm. Våra söner sov helt enkelt fruktansvärt djupt. De kunde också gå i sömnen så vi fick låsa ordentligt. Ibland kunde de kissa i badkaret eller försöka kissa i garderoben. Vi fick gratis blöjor och gratis överdragslakan. Det var till bäst hjälp. Men vi fick tvätta en omgång sängkläder varje morgon.

Det var som det var. De kunde gömma kalsonger under badkaret precis som ni skriver i artikeln. Ena sonen började också gömma sina kissiga blöjor. När de fick kompisar hem hittade de blöjor en gång och de gav skulden till lillebrorsan som inte var sängvätare. Kompisarna började kalla honom för pisse-nisse i skolan. Det bar han utan att säga att det var storabrödernas blöjor.

Det gäller att överleva som familj i en sådan här situation. Man orkar inte riktigt med dessa kommentarer att blöjor är en kortsiktig lösning. Som kvinna och van vid bindor fattar inte jag riktigt den kommentaren heller. Vi reste också som vanligt och bodde på hotell. De sov inte hos kompisar då vi inte ansåg att det var så bra för övrigt heller. Klassresor då man övernattade var jobbiga. Min man följde med och vaktade sonen på natten för att vara beredd på att byta i tid innan det blev sjöblött. Vi började också med att de inte fick dricka något efter middagen. Det hjälpte så att det inte blev så stora kissmängder.

Mamma