Samarbete, samarbete, samarbete.
Så stavas tumreglen för att barnen ska lida så litet som möjligt efter skilsmässan, och förutsättningen för att föräldrarna ska fatta beslut utifrån barnens bästa. Det svåra, men nödvändiga samarbetet är också en personlig drivkraft bakom Mats Klassons bok Handbok för separerade föräldrar (Informationsförlaget 2005).
Som både frånskild själv och socialsekreterare med föräldrarådgivning som specialitet vet han hur långdragen en skilsmässoprocess kan vara. Känslor av övergivenhet och maktlöshet är vanliga, liksom allvarliga kriser och primitiva reaktioner som avund, svartsjuka och hämnd.
Känner sig dessutom den ena förälerna illa behandlad är det stor risk för destruktivt beteende, konstaterar Mats Klasson i sin bok.
Mitt i dessa starka reaktioner, och mitt i en separation som kräver att man tar avstånd från varandra, ska föräldrarna
alltså försöka samarbeta kring gemensamma barn … Så hur gör man?
I bästa fall kommer föräldrarna överens, vet författaren. Annars får de börja kompromissa. Det viktiga är att de för barnens skull anstränger sig maximalt för att undvika konflikter.
Och detta är fullt möjligt, bara man tänker på att samarbete präglas av respekt, medbestämmande och generositet, fastslår Mats Klasson och beskriver olika former av samarbete, vilka roller man kan få efter separationen och vad man kan göra när någon träffar en ny partner.
Förutom sin personliga historia, förmedlad i dagboksform, berättar han om socialtjänstens stöd för samarbetssamtal, om lagtexter och ekonomiska frågor. Men framför allt finns barnens bästa i fokus, vad nu detta kan innebära i respektive familj.
Att ändra arbetstider? Boende? Att fråga barnet självt om vad som är bäst? Eller är det kanske rent av att vara mer tillmötesgående och mindre kritisk mot den andre föräldern?
Att se sina föräldrar samarbeta med varandra ger nämligen barnen en känsla av trygghet, vilket är viktigt för deras normala utveckling, konstaterar Mats Klasson och ger följande råd vid skilsmässan:
Lär dig hantera negativa känslor som ilska och hämndbegär. Har du kontrollbehov, låt den andre föräldern vara med och bestämma.
Ju mindre man förstör för den andra, desto bättre mår barnen.
Tala aldrig illa om varandra inför barnen.
Kom ihåg – mår ni som föräldrar dåligt, mår också barnen dåligt. Genom att förmedla en ljus syn på framtiden ger ni barnen nytt hopp.
Och framför allt: Sluta aldrig tro på ett fungerande samarbete.
