Nybliven mamma vid 60 och pappa igen vid 72 års ålder. I tidningarna kan vi ibland läsa om de riktigt gamla föräldrarna. De är naturligtvis extremfall, men säkert är att allt fler skjuter fram sin egen åldersgräns för när det är lämpligt att få barn.
Förbättrad teknik vid assisterad befruktning och en allmän trend i samhället att skaffa barn senare i livet har gjort det möjligt. Men vilka är riskerna och hur gammal kan man egentligen vara för att orka som förälder?
- När jag försöker baxa in tre barnbarn i en bil med alla kuddar, stolar och säkerhetsbälten brukar jag tänka att Gud är god som sett till att vi inte ska ha barn när vi är 50-60 år. Naturen har ordnat det där, man ska vara ungdomlig och ha en viss kraft, säger Kerstin Hagenfeldt, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.
Men i dag kan läkare ändra naturens ordning. Förra året fick en svensk mamma tvillingar vid 58 års ålder genom en äggdonation utförd utomlands. Äggdonation gör det möjligt även för kvinnor i 60-årsåldern att föda barn. Det är donatorns ålder som är avgörande. Livmodern kan prepareras så att den kan ta emot ägget.
- När jag läser om de här riktigt gamla kvinnorna tycker jag inte att det är rätt mot barnet. Än har vi inget som förbjuder gamla gubbar att bli pappor, men då finns det ofta en ung mamma. Med tanke på alla krav som ställs på dagens föräldrar så är det nog bra om man är ganska ung och stark. Men en frisk 40-åring är ju ingenting, säger Kerstin Hagenfeldt.

Hon har under åren mött många oroliga blivande mammor runt 40 som föreställt sig att riskerna för barnet är betydligt större än vad de faktiskt är.
Till exempel är risken för att barnet får Downs syndrom eller andra svåra kromosomskador en på hundra graviditeter om mamman är 40 år.
- ”Men då är det ju 99 procents chans att barnet inte är skadat” brukar de säga när de får reda på hur det förhåller sig, säger hon.

Nyligen presenterades en studie från Sahlgrenska akademin där resultaten av alla graviditeter i Sverige mellan 1987 och 2001 har analyserats. Utgången av graviditeterna hos kvinnor i åldrarna 40-44 år och 45 år eller äldre har jämförts med kvinnor i åldrarna 20-29 år.
Resultaten visar att sex av 1 000 barn födda av kvinnor i 20-årsåldern dör i magen (efter 28 veckors graviditet eller senare) eller under de första 28 dagarna efter förlossningen. Motsvarande antal för kvinnor i åldern 40-44 år är elva och för kvinnorna som är över 45 år är siffran 17.
- Samtidigt vill jag betona att den reella risken är väldigt låg. Totalt handlar det om att 0,5 - 1,5 procent av graviditeterna slutar så olyckligt, säger Bo Jacobsson, medicine doktor vid Sahlgrenska akademin.
Det är också större risk att barnet föds för tidigt och att det väger mindre än snittvikten.
Bo Jacobsson tycker inte att studien ger anledning att avråda kvinnor över 40 att föda barn, men han anser att samhället måste ta sitt ansvar och stödja människor som väljer att skaffa barn tidigare i livet.
- Det gäller att det är bra föräldraförsäkringsvillkor
för dem som föder barn under studietiden. Ett förskjutet barnafödande genererar kostnader för samhället eftersom det till exempel leder till mer assisterad befruktning, fler missfall och sämre graviditetsutfall, säger Bo Jacobsson.
För mamman handlar det främst om att risken för kejsarsnitt ökar med moderns ålder. Det är också en måttligt ökad risk för havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, högt blodtryck, blodpropp och att moderkakan lossnar.

Det största problemet för medelålders kvinnor är snarare att bli med barn. Blir det aktuellt med assisterad befruktning eller adoption gäller det att inte dröja för länge med att söka hjälp. Det finns inga lagstadgade åldersgränser, men däremot rekommendationer.
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska kvinnan, när en assisterad befruktning genomförs, inte ha kommit in i den ålder då fertiliteten normalt anses vara i starkt avtagande.
- Man har inte satt ut en åldersgräns i siffror, men efter 40 är fruktsamheten i starkt avtagande. Bedriver man äggdonation vid en ålder över 45 så upphäver man naturens kraft, säger Per-Olof Karlström, överläkare vid kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
I dag kan fertilitetskliniker erbjuda ett flertal olika behandlingar. Sedan 1 januari 2003 är äggdonation tillåten även i Sverige.
- Det kommer att födas en handfull barn som tillkommit med hjälp av äggdonation under 2004, men det kommer att bli fler och fler. Säg att vi kommer upp i ett hundratal barn inom en femårsperiod. Det beror på tillgången på donatorer, säger Per-Olof Karlström.

För mannen är åldersgränsen vid konstgjord befruktning i de flesta fall 55 år. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter bör mannen vid spermie- eller äggdonation inte vara äldre än att han bedöms fullt ut kunna ta del i föräldraskapet under ett barns hela uppväxt.
Även ekonomiska faktorer spelar in när landstingen bestämmer åldersgräns. Enligt Iris, Infertilas riksförenings, genomgång har landstingen i Sverige satt en övre åldersgräns för kvinnan som varierar mellan 37 och 43 år för IVF-behandling.
- Är man över 42 är chansen hos kvinnan att få barn mindre än fem procent med IVF inom paret. Att ta ut 20 000-30 000 kronor när chansen är så låg är inte riktigt ärlig verksamhet, säger Per-Olof Karlström.
Medelåldern för dem som genomgår provrörsbefruktning ligger runt 35 år.
- I och med att man skjuter upp barnafödandet så blir det ett ökat infertilitetsproblem, säger han.
I dag görs cirka 8 000 IVF-behandlingar om året i landet och antalet ökar stadigt.

Vid vilken ålder ska man söka hjälp om man ska ha en god chans att få barn?
- Det är bra om man söker innan kvinnan fyllt 35. Det kan vara goda chanser längre upp, men efter 40 är chansen klart mindre, säger Per-Olof Karlström.
När han började arbeta med fertilitetsbehandlingar för 17 år sedan hade paren i genomsnitt försökt få barn i fem år. Nu är många snabbare att söka hjälp.
Riskerna för barnet ökar något vid provrörsbefruktning. Jämfört med en normal graviditet är det en ökad risk för missfall, för tidig födsel, låg födelsevikt och flerbörd (tvillingar eller fler foster). Det senare börjar man nu komma tillrätta med i Sverige eftersom man i ökad omfattning bara återför ett ägg.
- Men även vid singelbörd är det något ökad risk för barnet rent statistiskt. Det finns beskrivet att neurologiska skador ökar något. Vi kan dock inte se att det är ett stort samhällsproblem eller att man ska avstå, säger Per-Olof Karlström.
Det är också en lätt ökad risk för missbildningar hos barnet.
- Det beror inte på metodiken i sig utan på att de här patienterna har vissa egenskaper. Du laborerar med män med spermiedefekter, säger han.

Claes Gottlieb är docent vid IVF- och fertilitetsmottagningen vid Sophiahemmet i Stockholm.
- Om kvinnan är över 40 år börjar vi diskutera med paren och gör individuella bedömningar. Mellan 40 och 43 är graviditetschanserna inte så stora, men för en del par är det viktigt att ändå få ta denna lilla chans, säger Claes Gottlieb.
- Även på privata kliniker, eller kanske i synnerhet på privata kliniker, så följer man de medicinskt etiska reglerna i första hand. Det är inte fråga om att man kan betala sig till behandlingar som inte är etiskt rimliga.
Claes Gottlieb är starkt kritisk till den italienske läkare som utför äggdonationer på kvinnor runt 60.
- Det är oetiskt och han är utesluten ur italienska läkarförbundet. Det är farligt att utsätta sig för en graviditet i den åldern. Det är en stor påfrestning för hjärt- och kärlsystemet i kroppen, man kan få hjärtkomplikationer och bli svårt sjuk. Men det viktigaste argumentet är att ett barn inte ska ha så gamla föräldrar.