Förstföderskor i Stockholms stad Medelålder för förstföderskor i Stockholms församlingar 2003. Församlingarna i innerstaden är sammanslagna till stadsdelar. Högst medelålder har förstföderskorna i Hedvig Eleonora församling på Östermalm, 32,2 år.
Höggravida mammor som måste ta fram läsglasögonen för att se det finstilta på kosttillskottet är inte längre så ovanligt. I dagisentrén gäller det att nogsamt ta reda på familjeförhållanden, innan man säger något vänligt till ”farfar” som hämtar ”barnbarnet” – det kan vara pappan.
Medelåldern för förstföderskor i Sverige har sannolikt aldrig varit så hög som nu, i varje fall inte sedan statistik började föras på 1900-talet.
Männen följer samma mönster som kvinnorna, men är i snitt drygt två år äldre än kvinnorna när de får barn.
Sistaminuten-mammorna, de som lyckas få ett barn strax innan den biologiska klockan klämtar, blir allt fler. Antalet kvinnor över 40 år som föder barn har ökat med 25 procent sedan 1990.
Förra året föddes 2 887 barn vars mamma var över 40 år. En del hade valt att skaffa ett sladdbarn i mogen ålder och andra hade hunnit fylla 40 innan de fick sitt första barn.
– Det är en följd av att kvinnor börjar barnafödandet senare och en bekräftelse på att viljan att få barn fortfarande är stor, säger Gun Alm Stenflo, demograf vid Statistiska centralbyrån.
En anledning att skaffa barn senare i livet kan vara att man träffat en ny partner. En studie av dem som fick barn mellan 1980 och 2001 visade att det var sju procent av både männen och kvinnorna som fick barn med fler än en partner.
Stockholmskan får numera i snitt sitt första barn när hon passerat den åldersperiod då det medicinskt är optimalt för kvinnan att föda, nämligen mellan 20 och 29 år.
Kvinnor i Stockholm föder sitt första barn vid i snitt 30,4 års ålder (2003). Äldst är förstföderskorna i Hedvig Eleonora församling på Östermalm, i snitt 32,2 år. Yngst är mammorna i Spånga församling, som även omfattar Tensta och Rinkeby där många har invandrarbakgrund. Förstföderskorna där är i snitt fem år yngre än i Hedvig Eleonora.
Den höga snittåldern för förstföderskor är ny, men att bli mamma efter 40 får sägas vara en nygammal företeelse.
1940 hade fem procent av de nyfödda barnen mammor som var över 40 år. Sedan sjönk andelen till 1975 då den var som lägst, 0,8 procent. Tänkbara förklaringar är att p-piller hade blivit vanligt och att kvinnor yrkesarbetade i större utsträckning. Men sedan dess har det blivit allt populärare att skaffa barn efter 40.
Vad beror det då på att både män och kvinnor väntar allt längre med det som många ser som den största glädjen i livet – nämligen att få barn?
– Det var lågkonjunkturen under 1990-talet som gav skjuts åt senareläggningen av barnafödandet. Det blev allt svårare att få fasta jobb och många valde att studera längre, säger Gun Alm Stenflo.
Familjebildning sker när man är färdig för det. På 1800-talet låg snittåldern för förstföderskor förmodligen inte så långt från dagens.
– I bondeståndet gifte man sig relativt sent eftersom man var tvungen att samla lite i ladorna och kunna en del för att sköta en gård, säger Gun Alm Stenflo.
I dag handlar det om att få fäste på arbetsmarknaden, att ha en skaplig inkomst och föräldrapeng.
Men trots att barnafödandet varierar år från år, beroende på konjunktur, så har svenska kvinnor födda under 1900-talet fått omkring två barn i snitt. Nu väntar ett trendbrott.
– Vi räknar med att det kommer att gå ner till 1,85 barn för dem som är födda på 1980-talet, säger Gun Alm Stenflo.
Att allt fler skjuter på barnafödandet innebär att en del inte kommer att lyckas få barn och att andra kanske inte hinner med ett tredje eller fjärde barn som de önskat, vilket gör att medeltalet sjunker.
I prognoserna räknar man med att andelen barnlösa bland 80-talisterna kommer att öka till 16 procent. För kvinnor födda på 40-talet är andelen barnlösa
12 procent.
