Emelie Baedecke Yllner, 19 år, bestämde att hennes projektarbete skulle handla om hur betygen påverkas av om man är pojke eller flicka och när på året man är född. Efter att ha studerat betygen bland de stockholmselever som gick ut nian förra året är hennes slutsats att skolan inte är rättvis.
– Det är skrämmande att se hur betygen för pojkar som är födda sent på året skiljer sig från andra grupper, säger Emelie Baedecke Yllner.
Vi träffas på Enskilda gymnasiet i Stockholm där Emelie går sista året på samhällsprogrammet. Hon har nyligen redovisat sitt projektarbete, som hon jobbat med under hela läsåret. Det är ett ambitiöst arbete som bygger på ett stort underlag, samtliga 3 388 elever som fick slutbetyg i nian i Stockholm 2005 och är födda antingen januari-mars eller oktober-december.
Bland pojkarna som är födda första kvartalet är det 12 procent som får toppbetyg, 300 poäng eller mer, medan bara 6 procent av pojkarna som är födda sista kvartalet når så höga poäng. Även bland flickorna är det skillnad beroende på när de är födda. Bland tidigt födda flickor har 15 procent 300 poäng eller mer jämfört med 10 procent av flickorna som är födda sista kvartalet.
När Emelie Baedecke Yllner tittade på de elever som i snitt fått Väl godkänt, 240 poäng eller mer, så nådde 46 procent av de tidigt på året födda pojkarna den nivån, men bara 36 procent av de sent födda pojkarna.
Emelie Baedecke Yllner har själv sammanställt statistiken och den är inte kvalitetssäkrad, men en ännu inte avslutad studie på Skolverket visar också på skillnader i slutbetyg beroende på när på året man är född.
Emelie Baedecke Yllner skickade sitt projektarbete till Idagredaktionen efter att ha läst serien Projekt pojke.
– Man talar om att skolan ska vara likvärdig och att alla ska ha samma möjligheter, men frågan är om vi verkligen har det? Jag anser att en flexibel skola där man har möjlighet att börja både i augusti och januari skulle vara mer rättvis.
Emelie har själv toppbetyg, en förbipasserande lärare bedyrar att hon är en mycket duktig elev. Under större delen av sin skolgång har Emelie gått i klasser med en majoritet av tjejer. Först Franska skolan där eleverna börjar med franska redan i första klass. De killar som inte hängde med bytte skola efterhand. I nian var det bara sex killar kvar i klassen. Nu går Emelie samhällsprogrammet i Enskilda gymnasiet, där intagningspoängen är skyhöga. I hennes klass är de 25 tjejer och 7 killar, vilket kan bli lite trist ibland.
– Det vore ju trevligare om det var fifty-fifty, säger Emelie.
Emelies teori är att pojkar mognar senare än flickor och om de kommer efter i början av skolgången kan det vara svårt att hämta in senare.
Än har inte så många tagit del av hennes studie, men Emelies pappa, som är rektor, och hennes mamma, som är lärare, blev förvånade över att skillnaderna i slutbetyg var så stora, beroende på när på året eleverna är födda.
Du kommer från en skolfamilj, vill du själv jobba inom skolan?
– Nej, nu vill jag byta miljö och göra något annat. Det enda jag skulle tänka mig är att bli skolminister och få göra om skolsystemet.
