Förutom att vaccinering skyddar barnet mot att insjukna i flera olika allvarliga sjukdomar så är det den mest kostnadseffektiva åtgärden som samhällets hälsovård kan göra.
Uppemot 98 procent av barnen i Sverige vaccineras i dag mot kikhosta, stelkramp, difteri, polio, hämofilus influenza typ b, mässling, påssjuka och röda hund. Det är viktigt att behålla denna höga vaccinationsfrekvens. Det är lätt att invagga sig i en falsk trygghet – dessa sjukdomar existerar inte längre alltså behövs inte vaccinering – men så är det inte. Kryper vaccinationsfrekvensen under 90 procent finns det risk att små epidemier av de olika sjukdomarna dyker upp i vårt land.
Det är också viktigt att komma ihåg att det ute i världen och i Europa inte är ovanligt med exempelvis röda hund, mässling och kikhosta. Därför är det så viktigt att de över en miljon svenska barn som årligen åker utomlands är vaccinerade. Mässling är en av de vanligaste dödsorsakerna bland barn i u-länderna, runt 600 000 barn dör årligen på grund av mässling.
Biverkningarna efter vaccinering varierar mellan de olika vaccinerna, men generellt sett är de lindriga och snabbt övergående. De yttrar sig mest som övergående lätt feber och lokal ömhet och svullnad. Svåra biverkningar är oerhört sällsynta och det är viktigt att komma ihåg att risken för svåra komplikationer av själva sjukdomen är mångfalt större.
Sedan något år tillbaka har man diskuterat att införa vaccinering mot pneumokocker i det allmänna vaccinationsprogrammet för spädbarn. Pneumokocken är en bakterie som kan ge öroninflammation, lunginflammation och varig hjärnhinneinflammation. I USA, Schweiz och i Norge ingår vaccinationen redan i barnvaccinationsprogrammet. Smittskyddsinstitutet har rekommenderat vaccinering av spädbarn och Socialstyrelsen har i dagarna skickat sitt förslag på remiss till Sveriges Kommuner och landsting som ska svara senast den 19 februari. Förslaget innebär att det ska ingå i barnvaccinationsprogrammet och ges vid tre, fem och tolv månaders ålder.
En annan aktuell vaccination som är under utredning hos Socialstyrelsen är mot humant papillomvirus (HPV). Det är en sexuellt överförd infektion som har stark anknytning till livmoderhalscancer. Viruset ger cellförändringar som kan utvecklas till cancer. Genom att vaccinera sig mot HPV kan man förhindra utvecklingen av cancern. Vaccineringen bör göras innan flickan blivit infekterad, det vill säga före sexdebut. Inom EU har redan ett stort antal länder rekommenderat att införa vaccinering av kvinnor i skolåldern. Socialstyrelsen förväntas komma med sitt förslag de närmsta veckorna.
Det finns även andra vacciner som är utvecklade och godkända men som inte anses lämpliga för att bifogas det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Sådana vaccin är mot rotavirus (som orsakar en vanlig magsjuka hos spädbarn), influensa, vattkoppor, tuberkulos och hepatit B.
Dessa vaccin ges i dag till barn på grund av olika speciella orsaker, exempelvis ges influensavaccin till barn med kronisk lungsjukdom eller hjärtsjukdom, vattkoppsvaccin till barn som har cancer, och hepatit B- och tuberkulosvaccin till speciella riskbarn.
Tor Lindberg, professor emeritus, barnläkare, Barn- och ungdomskliniken, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. Redaktör för Lärobok i barnmedicin och Bonniers Barnläkarbok. Text i samarbete med Growingpeople.se.
