Från 37 grader plus till 196 grader minus – på en halv sekund. Det är tekniken som gör att frysta äggceller fungerar lika bra som kvinnans färska ägg vid en provrörsbefruktning, och som förra veckan introducerades på en kvinnoklinik i Göteborg. Tidigare har man bara kunnat frysa sperma och embryon med samma överlevnad. Den nya metoden gör det möjligt för singelkvinnor att skjuta upp sin förmåga att få barn.

– Men det är bara en del av vad man kan använda metoden till, säger gynekologen Ulf Zackrisson på Göteborgs Kvinnoklinik som just fått landets första anläggning för att frysa äggceller med flytande kväve.

– I första hand öppnar den möjligheter för unga kvinnor som drabbats av cancer och där behandlingen riskerar att slå ut fertiliteten. Dessutom finns par som av etiska skäl inte vill frysa befruktade ägg.

Innan verksamheten ens har startat har ett 20-tal ensamstående kvinnor hört av sig om möjligheten att få sina ägg sparade på grund av ålder. De flesta är runt 35 och funderar över riskerna med att fertiliteten nu börjar avta alltmer.

Metoden har utvecklats i Japan och prövats några år i Italien – där katolska kyrkan sätter stopp för att frysa embryon – samt i Spanien, där den privata kliniken IVI bedriver Europas största äggdonationsverksamhet. När IVI nyligen anordnade en stor konferens om reproduktionsmedicin i Valencia var frågan om äggcellsfrysning av livsstilsskäl, så kallad social egg banking, ett av de heta ämnena.

– Det är först nu man har så goda resultat av metoden att man kan erbjuda den här möjligheten, säger Mats Brännström, professor i gynekologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och nyss hemkommen från konferensen.

Och där fick han möta exempel direkt ur verkligheten: ett par kvinnliga läkare från Nordamerika, 36 respektive 38 år, berättade hur de passade på att få sina ägg frysta på den världsledande kliniken.

Men livsstilsskäl är inte Mats Brännströms främsta intresse för den nya tekniken.

– Den största och mest behjärtansvärda gruppen är unga cancerpatienter, och de har efterfrågat det här länge, säger han. I 15-20 år har man försökt frysa äggen på annat sätt men inte lyckats tillräckligt bra. Nu tror jag de flesta sjukhus kommer att ta in den här metoden.

Embryon har kunnat frysas sedan decennier, vilket fortfarande är lättare att göra. Nu blir den stora skillnaden att kvinnan inte längre behöver ha en partner för att bevara möjligheten att få barn efter strålning eller cytostatikabehandling. Och i de fall hon har en man, behöver äggen inte slängas om han inte kan lämna sperma just då för att frysa in embryon till en kommande provrörsbefruktning (IVF).

I Spanien finns redan flera barn (som blivit till efter befrukting av nedfrysta ägg) där mamman haft sina ägg nedfrysta. I Storbritannien har den första babyn alldeles nyligen fötts med den nya infrysningstekniken. På hemsidorna riktar sig privata kliniker till dem som är på toppen av sin fertilitet, har en lång utbildning framför sig och vill hinna med några år i karriären innan det är dags för familj. Unga kvinnor på väg att bli 35 träder fram och berättar hur befriande det känns ”att ha några ägg i frysen”.

Men de som hittills köpt metoden ser den som en sista utväg, något att ta till om man misslyckats med att bli gravid med sin partner på vanligt sätt.

– Chanserna är fortfarande större att bli gravid på naturlig väg, och det är alltid bättre, framhåller Mats Brännström. IVF-barn föds tidigare och är mindre.

Hur säker är då metoden? IVI-klinikerna i Spanien, som genomför cirka 20 000 provrörsbefruktningar per år, har i en stor studie med slumpmässigt utvalda kvinnor i sitt äggdonationsprogram jämfört hur stor andel som blivit gravid vid IVF med färska respektive frysta ägg. 40 procent har fått barn i bägge fallen. Provrörsbefruktningar med ägg som frysts ned långsamt har inte alls gått lika bra.

I Sverige räknar man med att det blir barn av vart fjärde embryo som implanteras, vilket kan jämföras med hur det går för 100 par i bästa fertil ålder som försöker få barn på vanlig väg: Den första månaden blir 25 procent gravida, och efter ett år är bara 10 procent kvar som inte lyckats. Men om de försöker efter 35-årsåldern är andelen gravida betydligt lägre redan från början.

Om man förklarar enbart kvinnans fertilitet, har hon vid puberteten cirka 400 000 ägg som minskar så här vid varje menstruationscykel: Ett tusental äggceller självdör, medan en cell når ända fram till ägglossning. De flesta kvinnor är som mest fertila mellan 20 och 30, ofta till 35-årsåldern. Då brukar äggstockarnas funktion avta, och därmed också förmågan att bli gravid; äggen blir sämre och risken ökar för kromosomrubbningar hos barnet och ofrivillig barnlöshet. Efter 40 har de flesta svårt att bli gravida.

När är det bäst att ta ut ägg för att skjuta upp barnafödandet?

– Alla vet att man måste bedöma varje kvinna individuellt, men på konferensen sa vi att det är bäst fram till 28-29-årsåldern, och senast vid 36-37, rapporterar Mats Brännström. Sedan går fertiliteten generellt sakta nedåt, och efter 37-38 år händer ganska mycket. Många är också överens om att man bör sätta tillbaka äggen senast vid 45-50.

Men de flesta singelkvinnor som hittills velat spara ägg har varit på väg mot de 40. Därför varnar läkare i den amerikanska nättidningen ScienceDaily för felinformation på flera områden – dels i vilken ålder kvinnor kan bli gravida med IVF, dels hur många gånger man måste hormonbehandlas för att få ut tillräckligt många ägg som kan frysas för att en framtida graviditet ska te sig realistisk.

Enligt Ulf Zackrisson på Göteborgs kvinnoklinik är det bra att ha minst tio ägg i god kvalitet sparade.

– Men det beror ju på hur många man får ut per behandlingsomgång och hur mycket kvinnan är villig att betala.

Kostnaden är ungefär densamma som vid IVF – cirka 30 000 kronor per gång. Sedan tillkommer så kallad befruktningskostnad när det är så dags.

Hur ser ni svenska gynekologer på att frysa sina ägg och skjuta upp familjebildandet?

– I dag är det ofta 42-43-åringar som reser utomlands för att få äggdonation, säger Mats Brännström. Om man då har fryst in sina egna ägg blir det en form av själv-donation.

– Jag ser det som ett komplement till existerande behandling, säger Ulf Zackrisson. Det är en fantastisk möjlighet för dem som behöver, särskilt de med cancer och de som inte vill frysa embryon. För dem med sociala skäl öppnas en ny dörr, men de skälen kommer nog att skapa en etisk debatt.