Ruben Arnesson är en ganska nöjd liten gosse. Så har det inte varit många dagar i hans elva veckor långa liv. För Ruben har haft ont i magen nästan ända sedan han föddes.

– På BB tog personalen honom några timmar varje natt för att jag skulle få sova. Sen, när jag kom hem, fanns det ingen röd knapp att trycka på, säger Rubens mamma Malin Arnesson.

– Efter första veckan hemma hade han skrikit lika mycket som storebror Hugo gjorde på hela sitt första år, säger pappa Mattias Åkesson.

Sedan Ruben föddes har allt i familjen kretsat runt koliken. Att bjuda gäster eller gå hem till andra och fika har känts som oöverstigliga projekt. Ibland har Malin ställt sig i duschen och låtit vattnet skvala för att slippa ifrån skriket en stund.

Rubens föräldrar har provat allt, från att ge honom magdroppar till att hålla en sträng diet för Malin, som ammar. Akupunkturen blev det sista halmstrået.

Nu är Ruben hos akupunktören och sjuksköterskan Kajsa Landgren, som driver en privat klinik i Helsingborg, för ett sista besök. Vid fyra tillfällen har han fått sekundsnabba stick med den tunna akupunkturnålen i handflatan eller tumvecket till en kostnad av 300 kronor gången. De flesta gångerna har han sovit sig igenom behandlingen.

Tre av gångerna har han skrikit märkbart mindre i flera dagar efter akupunkturen. En av gångerna skrek han istället mer än vanligt efteråt.

Fyra behandlingstillfällen är snittet på Kajsa Landgrens klinik. Nu bedömer hon honom som frisk, med ett skrik- och gråtsnitt på under tre timmar per dygn. Om det beror på att han har fått hjälp av nålarna eller på att han närmar sig tremånadersåldern, då koliken brukar ha självläkt, kan man förstås inte veta.

Utanför behandlingsrummet väntar nästa familj: Zorica Fara, Edin Badzovic och lilla Nella. Hon är för tidigt född, har nyss fyllt sju veckor och ligger ovanligt högt på skrikkurvan med nio timmars skrikande om dygnet enligt dagboken som hennes föräldrar har fyllt i sedan de började gå hos Kajsa Landgren.

– Det känns som om Nella aldrig har någon lugn och ro. Man kan se hur hon kämpar med magen, säger pappa Edin.

– Hon kvider medan man matar henne också. Jag fick sluta amma för det tog sådan tid, berättar mamma Zorica.

För Kajsa Landgren är det en självklarhet att de här familjerna ska erbjudas hjälp.

– Hela familjen hamnar i kaos. Det kan vara svårt att ta till sig ett barn som skriker så mycket. Anknytningen kan störas och i vissa fall blir det rentav en risksituation. Kolikbarn blir oftare misshandlade än andra spädbarn, säger Kajsa Landgren.

Hon påpekar att en riktigt effektiv behandling hittills har saknats. Mjölkfri diet hos mamman kan hjälpa en del, liksom spädbarnsmassage. Föräldrarna får ofta rådet att prova Minifom eller Semper Magdroppar men Kajsa Landgren är kritisk till de rekommendationerna.

– För Minifom finns det entydiga forskningsresultat: Det hjälper inte vid kolik. Därför är det märkligt och oetiskt att det fortfarande rekommenderas. För Semper Magdroppar finns det en mindre studie som visade resultat och en större där de barn som fick lactobaciller skrek lika mycket som de som inte fick, säger hon.

När det gäller kolik och akupunktur är Kajsa Landgren själv en av få som forskar i ämnet. I höstas försvarade hon sin licentiatuppsats på Institutionen för hälsa, vård och samhälle på Lunds Universitet. Den visar på goda effekter av akupunktur även om studien behöver upprepas för att resultaten ska kunna säkerställas.

81 barn ingick i studien. Hälften fick akupunktur, hälften inte. Varken föräldrarna eller Kajsa Landgren visste vilka barn som ingick i vilken grupp. Under behandlingstiden avtog kolikskriket, gråten och gnyendet hos båda grupperna men det gick fortare hos dem som fick akupunktur än hos barnen i kontrollgruppen. Efter den första behandlingsveckan gick skrikandet ner så mycket hos de akupunkterade barnen att de inte längre kunde sägas lida av kolik.

– Det viktigaste fyndet är att man kan korta lidandet med några veckor. Eftersom lidandet är så stort tycker jag att det är kliniskt relevant, säger Kajsa Landgren.

Akupunktur är numera en accepterad behandlingsform inom den svenska vården. Det finns ett vetenskapligt stöd för dess smärtlindrande effekter , åtminstone för vuxna, men exakt vad som sker i kroppen under akupunkturen är inte klarlagt och det finns forskare som är kritiska till metodens utbredda användning.

Kajsa Landgren menar att resultaten i hennes studie skulle kunna förklaras dels av smärtlindringen, dels av att akupunktur är lugnande och dels av att dess påverkan på det autonoma nervsystemet kan spela en roll för tarmmotoriken.

Lika viktigt som hon tycker att det är att hjälpa barnen med deras smärta, anser hon att det är att stötta föräldrarna.

– De bär på både besvikelse över hur den första tiden blev och en rädsla för att tappa kontrollen. Många skäms också.

Hittills har flera hundra barn akupunkterats på Kajsa Landgrens klinik. Men hon rör sig i en gråzon. Socialstyrelsen är tveksam till verksamheten. För fem år sedan slog myndigheten fast att det saknades vetenskapligt underlag för akupunkturbehandling av spädbarn men bedömde samtidigt att det inte finns någon risk för patienterna.

I april 2007 beslöt sig Socialstyrelsen för att närmare granska spädbarnsakupunkturen och eventuella kurser i metoden närmare och ta upp frågan med SBU (Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården, en statlig myndighet som utvärderar hälso- och sjukvårdens metoder). Det har ännu inte skett. Några riktlinjer för akupunktur mot spädbarnskolik finns alltså inte.

I dagsläget förekommer kolikakupunktur på kanske en handfull platser i landet. Det är en verksamhet som sprider sig. Landstinget Blekinge har exempelvis nyligen börjat erbjuda behandlingen.

För Rubens och Nellas föräldrar spelar det ingen roll att det saknas riktlinjer och att forskningen på området ännu är i sin linda.

– Även om jag visste att Rubens kolik skulle gå över av sig själv var jag beredd att göra vad som helst för att få hjälp snabbare. Jag stod inte ut, säger Malin Arnesson.