Jag arbetar med internationellt samarbete och ledarskap och har följt förändringen under mer än 20 år. De som är födda på 70- och 80-talen har zappat sig igenom ett stort antal tv-kanaler informationshämtning via internet och nu finns verktygen för att både hämta information och aktivt delta i diskussioner och påverka.

Det här förändrade sättet att kommunicera har medfört att superzapparen också kan ses som ”fragmenterare”, en person som plockar bitar av en helhet, söker svar utan att ta hänsyn till bakgrunden. På arbetsplatserna har detta märkts under slutet av 90-talet och senare.

Det här förekommer i stora delar av världen så svenskar är inte ensamma om detta. Vad däremot svenskar är ensamma om är den förväntade strukturen i information.

Under 70-talet förändrades den svenska organisationsstrukturen i grunden. Från traditionell hierarkisk till platt delaktighetsstruktur. Alla skulle få uttrycka sina åsikter och vara delaktiga i besluten. Detta förändrade också vår kommunikationsstil.

När du ska informera människor där du inte kan bedöma utbildning eller vana vid att analysera komplicerade sammanhang krävs först att du själv ger en bild av vad du tagit hänsyn till för att komma fram till din slutledning. Det krävs alltså att du måste förstå A+B för att få slutsatsen C. Så har också all skolutbildning varit organiserad.

I dag hämtar vi kanske 70 procent av informationen via nätet, vi klickar på de länkar som verkar intressanta, vi tar till oss information i vilken ordning som helst och mestadels med stora ”glapp” emellan.

I dag kan vi inte räkna med att anställda i 20-35-årsåldern ger en ”helhetsbild” av informationen som bygger på tidigare principer, men de flesta chefer förväntar sig fortfarande en strukturerad information som bygger på de tidigare principerna.

Vad vi behöver i dag är ”tolkar” som förstår båda systemen som kan säkerställa innehåll och trovärdighet i kommunikationen.

Allt detta påverkar Sverige mycket mer än andra länder i västvärlden där kommunikationsprinciperna bygger på att ge ett begränsat svar på efterfrågad information. Detta tillåter en kommunikationsstil som bygger på fragment mer än ”bakgrund, analys och slutledning”

Det är också lättare att hantera ”vild” information i en hierarki eftersom det bara är chefens tolkning som gäller.

Anita Ekwall

Ad Initium International Management and Communication

När det var mest tekniker som hängde på webben och BBS:er så tänkte vi inte på användarna. Vi tänkte på tekniken. Det var bara tekniken. Vad Facebook och Twitter har gjort är att de tänker på användarna. Tekniken är sekundär. Det spelar ingen roll om du twittrar med datorn eller med telefonen eller snart med Ipad:en det spelar ingen roll. Du twittrar. Det är användareanpassat. Men detta betyder också en sak. Förr i tiden försökte bolagen stänga in oss tekniskt med en pryl eller program (läs Iphone, Windows etcetera). Det kommer de inte kunna göra idag. Här i ligger skillnaden. Vi tekniker kanske blev förbisprungna kan man tycka. Men för nästa Twitter, Facebook eller Youtube kommer det krävas tekniker som programmerar dessa. Och vi håller på…

Sven Hagström

Eftersom väldigt många jobb i dag bara har ”multi-kommunikation” som krav är det klart att de som inte klarar det kommer efter. På samma sätt som överaktiva i skolan får problem i dag som de aldrig skulle haft om de varit hantverkare eller bönder för 200 år sedan, kommer oförmåga att hoppa mellan aktiviteter att klassas som ett handikapp imorgon.

Laban

Ser alltid till att mina anställda har tillräckligt med arbetsuppgifter och projekt. De hinner helt enkelt inte surfa eller facebooka alltför mycket, för då skulle jobbet bli lidande och de skulle få sparken. Har inte märkt av någon förändring i produktivitet de senaste tio åren, om något snarare mot det bättre

Enlitenvd

Jag ser folk på bussen och i tunnelbanan som vill se viktiga och upptagna ut när de sitter med sin laptop och så vidare, status kallas det och det går lite väl överstyr allt för ofta.

Matte

Det mest extrema jag sett i denna väg var en tjej på Friskis&Svettis som stod och trampade på en trampmaskin för allt vad hon var värd, samtidigt som pluggade med en lärobok uppslagen framför sig, OCH lyssnade på musik i hörlurar på högsta volym. Detta är inte effektivitet, det är patologi.

Veritas

Varje småbarnsmamma vet exakt vad multitasking innebär. Kanske inte digital sådan, men ändå :-). Mahatma

Intressant att se att digital multitasking här framhävs som något positivt. För några år sedan insåg flera tungt multitaskande användare i USA att multitasking gjor de dem mindre effektiva. Ur detta växte den så kallade ”Lifehacker”-rörelsen fram, främst via bloggar. Där diskuterades bland annat koncept som ”singletasking”, time management, produktivitet med mera. Jag tror att den stora massan, precis som lifehackarna, kommer att upptäcka detsamma.

Singletasker

Kanske är denna stress ett av de få reella i-landsproblem som vi kanske borde ta på allvar. Enda gången jag tillåter mig själv att vara totalt fokuserad är när jag läser en bra bok. Om jag inte lagar mat samtidigt vill säga, eller underhåller ungarna, eller…

lillaosblogg.wordpress.com

Jag tror jag skulle vara mindre effektiv om jag inte kunde ta mina två minuter på Facebook då och då. Samtidigt har jag svårt att se att det inte skulle vara okej, rökpauser är ju accepterat? Vissa tar tidningen med sig till toaletten, men att kolla av Facebook eller Twitter är alltså inte okej? Snacka om dubbel­moral.

F.ö. skrevs det här inlägget på arbetstid samtidigt som jag försökte förstå hur en processor fungerar. Dessutom lyssnade jag på Spotify samtidigt.

magnustycker.blogspot.com