Har mardrömmar någon funktion? En teori är att de ger oss träning i att känna igen farliga situationer. Här gestaltar Hugo Persliden, Olivia Kaulio och Joel Tengman monstren i sina värsta mardrömmar.
Foto: Linda Forsell
– Jag drömde en gång om en häxa och en papegoja som lade läskiga varelser i en soppa. Sen åt de soppan och spottade den på varandra, säger femåriga Olivia Kaulio på förskolan Gomorronsol i Solna.
Hennes pupiller vidgas lite medan hon berättar. Den rädsla hon återupplever kan de flesta av oss känna igen. För vem har inte vaknat mitt i natten skräckslagen av ett scenario som känns lika verkligt som mörkret i sovrummet? Det kan ta lång tid att inse att det hela bara var en dröm.
Var och en har sina egna strategier för att hantera mardrömmar. Men ibland är det svårt att klara ut alla läskigheter på egen hand. Som den där drömmen om häxan och papegojan.
– När jag vaknade sprang jag till mamma. Jag fick ligga i hennes säng, men jag hade jättelite plats, för min lillasyster låg redan där. På morgonen berättade jag om min dröm för mamma, säger Olivia.
Det kan kännas bra att prata om drömmarna efteråt, men vissa drömmar är så otäcka att man nästan inte vill sätta ord på dem.
Olivia ser allvarlig ut när hon berättar om lejonet som åt upp en person som Olivia känner. Fotografen frågar Olivia vem det var som blev uppäten. Motvilligt svarar Olivia att det var hennes lillasyster Martina.
– Men det var bara en dröm, skyndar hon sig att understryka. Jag vaknade och då såg jag Martina.
Olivia och Martina sover i samma rum, och när Olivia vaknar efter att ha drömt något otäckt brukar hon titta på -Martina.
– Min syster drömmer bara fina drömmar. Efter att jag har tittat på henne så drömmer jag också fina drömmar.
Barn kan finna en trygghet i att dela rum. Det är något som ofta framhålls när mardrömmar kommer på tal. Andra trygghetsfaktorer kan vara att barnet får ha dörren på glänt eller att någon av föräldrarna lovar att titta till barnet då och då under kvällen.
Många barn har dessutom sina egna knep.
– Jag brukar lägga mig ner och tänka på något annat när jag har haft en mardröm. Små änglar, små hjärtan, fjärilar, blommor, rosor, säger Olivia.
Ett råd som brukar ges när samma dröm återkommer natt efter natt är att någon hjälper barnet att ge drömmen ett alternativt slut. Kanske kan mamma och pappa hjälpa till att jaga bort monstret i uppföljaren, eller också kan barnet själv utföra något hjältedåd som leder till ett lyckligt slut.
Hugo Persliden, sex år, har agerat räddaren i nöden i flera av sina mardrömmar. I en ovanligt otäck dröm tog han strid mot en glupsk dinosaurie som åt upp hans lillasyster My.
– Jag gjorde så att den spydde ut henne, säger han och ser nöjd ut när han berättar hur han klämde dinosaurien på halsen.
Hugo tror att även My brukar drömma mardrömmar, fastän hon bara är två år, eftersom hon ibland vaknar och gråter på nätterna.
Frågar man experterna råder det en viss oenighet om när barn börjar ha mardrömmar. Psykologen Kicki Polleryd i Karlstad drar gränsen vid tre, fyra år.
– Drömmer gör man redan från födseln, men mardrömmar kommer lite senare eftersom de bygger mer på upplevelser och händelser.
Det är under den ytliga sömnen, den så kallade REM-sömnen, som vi drömmer. Ofta sker det under den andra halvan av natten. Vad som utlöser drömmarna vet man inte riktigt, men det tycks råda en enighet om att både stress och feber kan orsaka mardrömmar. Sömnbrist tycks också vara något man ska se upp med.
Det har forskats mycket runt både sömn och drömmande på ett fysiologiskt plan, men vad som händer psykologiskt vet man fortfarande inte så mycket om.
– Därför är det många som -ägnar sig åt gissningar och tolkningar på det här området, säger Kicki Polleryd, som själv inte tror att man ska lägga så stor vikt vid drömmarnas innehåll.
Några dolda budskap söker hon inte efter. Snarare ser hon drömmarna som en slumpartad sammansättning av saker man har upplevt.
Det kan förstås handla om både verkliga och fiktiva upplevelser. Både Hugo och Joel Tengman, sex år, vet att filmer kan leda till otäcka drömmar. För länge sedan såg Joel en riktigt läskig film på dagis om en varg som åt upp människor. Efter det drömde han att två av hans kompisar blev uppätna av en varg.
– Men jag högg vargen i stjärten, och sedan flög Hugo och Gurra ut ända till Amerika, därför att vargens mage var så full.
För att somna om efter en -sådan dröm brukar han krama sitt gosedjur, hunden Henrik. Lillebror Emil, som delar vånings-säng med Joel, är också en trygghet. Joel ligger i överst, och han brukar krypa ner under täcket och glänta på madrassen för att kunna prata med Emil.
Syskonpratet kan fungera som en avledningsmanöver. Sådana rekommenderas varmt av experter som menar att man inte ska ge innehållet i mardrömmarna alltför stor uppmärksamhet. Ett annat återkommande råd är att man som vuxen kan försäkra barnet om att det bara var en dröm. Men är barnen riktigt små hjälper det inte med försäkringar. Då kan det vara bättre att visa barnet att det inte finns något troll under sängen.
Om ett barn drömmer väldigt intensivt och om drömmarna upptar mycket av barnets vakna tid kan det vara dags att söka hjälp, menar Kicki Polleryd. Steget dessförinnan är att prata med barnet och höra om det är något som oroar honom eller henne.
– Man kan också berätta hur det ligger till för personer runt omkring, för dagisfröken till -exempel. Barnet kan vara trött på dagarna, och då kan det vara bra för dem att veta att det beror på mardrömmar, säger Kicki Polleryd.
Om en mardröm sitter kvar eller återkommer ofta under en period kan man hjälpa barnet att -bearbeta drömmen genom att prata om den. Handlar det om mindre barn kan det vara lättare att hitta på en saga om drömmen eller låta barnet rita. Syftet är att avdramatisera innehållet i drömmen och låta barnet förstå att alla drömmer.
För det mesta är det ändå bra att inte göra någon större sak av mardrömmarna.
– Mardrömmar hör till utvecklingen och livet i stort. Ofta klarar barn själva av att bearbeta det de har drömt om, men det är bra om man som vuxen kan hjälpa barnet att få den otäcka drömmen att bli något positivt. Drömmen kan till exempel användas till att stimulera barnets kreativitet på olika sätt. På så sätt kan drömmen vara något ”användbart”.
