– Den kärlek mina tre första barn visade sin lillasyster är det finaste jag varit med om. Fast jag är barnpsykolog hade jag inte en aning om att det kunde vara så, säger Malin Bergström.
Foto: Ingvar Karmhed
1. Vilka är de vanligaste frågorna om syskonavundsjuka som ni psykologer får?
När är det bäst att skaffa syskon?, frågar många. Då svarar jag att bäst är när ni som föräldrar känner er mogna. I den känslan ingår att man har bedömt både sin egen och partnerns lust och mognad att ta hand om ett litet barn till eller flera.
2. Kan man förebygga syskonsvartsjuka?
Många barn är väldigt förväntansfulla inför att få syskon. De tycker att det verkar mysigt och ser fram emot att leka med sitt syskon.
Jaa, men bebisar skriker, bajsar och sover mest, varnar föräldrarna då – i stället för att ge sig hän i barnets längtan. Som om den första föreställningen är att de inte kommer att älska varandra.
Man ska inte förutsätta att det stora syskonet är svartsjukt. Av och till i perioder kan det vara så, men barn är inte konstant svartsjuka. Det är en misstolkning att det skulle innebära en kris att få syskon. Det är en stor omställning, men det betyder inte att det är negativt. Att kompensera ettan för att det är synd om barn som får syskon är fel. Syskon är det finaste man kan få. Många föräldrar ger presenter till det stora barnet och jag tycker att det är helt rätt att fira en så stor händelse.
3. Hur ska man hantera alla starka känslor och utbrott?
Svartsjuka riktat mot den lilla bebisen är vanligare när barnen är riktigt små. Lite äldre barn går på föräldrarna i stället. Som förälder får man se till att det inte händer något. Var supertydlig. Var inte dum! Slåss inte!
Prata med barnen om svartsjuka när de är stora nog att förstå, sätt ord på problemen. Jag vet att du är svartsjuk. Ha inte dåligt samvete. Ibland säger barn ”Sälj lillebror” och det är klart att man får känna så, vi får känna vad som helst. Det är för familjen vi ska visa de fulaste känslorna, men utan att agera på dem. Det ska vi som vuxna ta ansvar för.
Svartsjuka är i någon mån ett personlighetsdrag. Vissa vill inte ens att föräldrarna ska kramas. Som alla personlighetsdrag är det något man har att konfronteras med och komma underfund med hur man ska bemöta. Var en normalschysst förälder. Folk är så upplysta. Svenska föräldrar i dag har en imponerande koll på hur man ska göra. De är så måna om sina första barn och pratar med dem, läser för dem. De tänker hela tiden: Glöm inte ettan!
4. Om man har problem med att amma den lilla bebisen för att det stora syskonet är så avundsjuk på all tid, närhet och uppmärksamhet den lilla får, hur ska man göra då?
Försök ta med det stora barnet. Underlätta för dig själv så mycket som möjligt. Låt den stora kolla på tv, låt det vara på dagis. Släpp på den fina uppfostran under övergångsskedet. Sen kan man ha striktare principer igen. Det är en stor omställning och man måste vara praktisk.
Man måste också inse att det föräldraskap jag har utvecklat med ett barn förändras när barn nummer två kommer in i livet.
5. Är rättvisa botemedlet mot avundsjuka? Hur rättvis ska man vara som förälder när det gäller tid, kläder, presenter och mängden saft i glaset?
När jag växte upp på 1970-talet var absolut rättvisa viktig, men i dag tycker jag att föräldrar ser till var och ens behov och har en mer individualistisk syn. Det handlar inte längre om att alla ska få exakt lika mycket godis eller exakt lika mycket saft i glaset. Tyra tycker mer om godis, du gillar ju spagetti, kan man ju förklara läget om det uppstår protester. Absolut rättvisa gagnar ingen. Barn har olika behov i perioder.
Det är viktigt att lära sig grundläggande psykologi som turtagning. Det är bra om man inte krånglar till det. Föräldrar i dag kan mycket, bryr sig, tänker, är noga. Ibland kanske det är bra att inte göra så stor affär av saker och ting.
6. Egen tid är ett uttryck man hör allt oftare. Alla individer i familjen, barn och föräldrar, har rätt till egen tid, är en ny norm. Vad säger du om detta?
I grunden är det bra av två skäl. Det är lite lättare att ta det lugnt då. Du och lillebror, jag och storebror har sina fördelar. Det finns ett så starkt ideal om familjelycka, att man ska göra allt tillsammans. Men det kan vara trevligare för alla att de som gillar skogsutflykter gör det och de andra något annat.
Ibland har barn trotsperioder och man hamnar lätt i tjat och tråkigheter. Då är det ett kanonbra råd att satsa på egentid med den man brukar bråka med för både förälderns och barnets skull. Det behöver inte vara så ambitiöst utan mest fokusera på att man inte grälar.
7. Tre frågor som kan leda till konflikter: Ska syskon få låna varandras saker? Sova i samma rum? Tvingas umgås fast den ena inte vill?
Varje familj bestämmer. Vad gäller umgänge kan jag bara säga: Hur kul är det att vara med på nåder? Vi vuxna håller inte på så, därför ska man respektera barn som sätter gränser också.
