– Sss..ooo...lll.

– Sol? Sol!

– Mamma, pappa jag kan läsa. Titta, det står ”sol”. Sol, sol, sol!

Att knäcka alfabetets hemliga kod är en av de stora händelserna i ett barns liv. Plötsligt kan det tyda vad som står på gatuskyltarna, Bamsetidningens pratbubblor får liv och barnet kan själv läsa igenom mammas och pappas inköpslista för att försäkra sig om att ”lördagsgodis” verk­ligen finns med.

Det här är förstås en helt nödvändig kunskap. Lär man sig inte att avkoda bokstavskombinationerna och tyda informationen som döljer sig bakom, klarar man sig knappt i vårt samhälle där vi överallt är omgivna av text: läroböcker, dagstidningar, lunchmatsedlar, Facebook, tidtabeller…

Men att lära sig läsa har även fördelar utöver ren informationsinhämtning. När ett barn kommit underfund med hur det skriftliga språkets byggstenar fogas samman och dechiffreras, påverkas samtidigt stora delar av själs­livet.

– Att lära sig läsa innebär en mental revolution för barnet. Läsningen sätter spår i både tankeverksamheten och känslorna, säger psykologiprofessorn Ingvar Lundberg, som är en av Sveriges mest erkända läsforskare och en av föredragshållarna under årets Bokmässa, som avslutades igår.

En av grundförutsättningarna för att man ska kunna läsa, är att man förstår att orden också har en så kallad formsida. Ordet ”hund” är till exempel inte bara en benämning på ett skällande djur på fyra ben med snälla ögon, utan innehåller också fyra olika bokstäver, rimmar på ”sund”, har en viss rytm och så vidare. För att kunna rikta uppmärksamheten från språkets betydelse till dess form, krävs både träning och mental mognad.

– Små barns blod rinner varmt och fort i deras ådror. De funderar inte på ordens formsida, utan är helt inriktade på den konkreta verkligheten. Frågar man ett litet barn vad ordet ”fågel” börjar på, svarar det kanske: ”näbb”. Ett lite äldre barn, som har tillägnat sig ett mer distanserat och reflekterande förhållningssätt till språket, kan frigöra sig från den konkreta verkligheten och svarar istället att första ljudet är ”F”, säger Ingvar Lundberg.

Till skillnad från det talade språket, där orden ofta flyger iväg och försvinner i samma ögonblick som de är uttalade, har den skrivna texten också fördelen att den sprids ut på en yta och ligger kvar. Som läsare kan man då lättare återvända till orden och fundera fram och tillbaka kring dess innebörd.

Enligt Ingvar Lundberg sprider sig det här reflekterande och distanserade sättet att se på språket, till andra delar av barnens tankeverksamhet. I takt med att de lär sig att vrida och vända på orden, blir de även bättre på att se på sig själva och sina egna tankar ur olika perspektiv. Inom psykologin kallas detta för ”metakognition”.

– Det innebär att man blir medveten om sina egna tankar – vilket är ett väldigt viktigt steg i barnets psykologiska utveckling. På samma sätt som man måste kunna frigöra sig från ordens konkreta innebörd för att läsa, måste man kunna frigöra sig från situationen här och nu och se på sina tankar och känslor lite utifrån, för att förstå sig själv och sin plats i världen. Läsningen fungerar därför som en hävstång mot bättre självkännedom, säger Ingvar Lundberg.

Och det är inte bara sig själv man förstår bättre genom läsningen. När barnet nått en sådan nivå att det på egen hand tar sig in i texten och slukar hela böcker, kan läsningen också bli en väg till ökad förståelse av andra männi­skor.

– Med språkets symboliska kraft kan vi ta oss ut ur den omedelbara här- och nu-situationens trånga fängelse och få leva andra liv också. Den som läser bra böcker blir delaktig i något som ligger utanför en själv och det fungerar som ett slags övning i empati. Har man läst mycket så inser man att människors villkor är väldigt olika, men att vi ändå har något fundamentalt gemensamt, säger Ingvar Lundberg.

Men kan inte filmer och tv-program ge samma empatiträning? Där finns ju också medryckande berättelser och intressanta människoöden.

– Visst kan man vidga sina vyer och komma bortom sin egen grå vardag genom sådana medier. Men eftersom det är regissörens färdiga version av verkligheten som vi ser på tv eller bio, är det egentligen bara som att titta in genom fönstret till en elektronisk värld i stället för en verklig.

– Böcker är annorlunda eftersom de bilder som målas upp enbart med hjälp av språket inte är lika färdiga. Som läsare måste vi själva fylla på med egna erfarenheter, tankar, känslor och fantasi för att föreställa oss hur en tänkt situation i en bok skulle kunna se ut. Att själv skapa detta inre scenario är mer mentalt krävande – men också mer utvecklande – än att serveras färdiga bilder som någon annan redan har tänkt ut.

Genom läsningen kan vi också få tillgång till något så svårfångat som stämningar. Dessa ligger gömda i djupa skikt av våra hjärnor och kan inte kommenderas fram tankemässigt. Vi kan bara rekonstruera vad vi varit med om: att solen stekte, att vågorna skvalpade, att fåglarna sjöng… För vår inre syn kan vi se hur vi hade det, men vi kan inte känna, förklarar Ingvar Lundberg.

– Men så hör vi plötsligt en melodislinga, förnimmer en lukt – eller läser en dikt – och så dyker oväntat sedan länge glömda stämningar upp. Värdet av detta är förstås svårt att mäta med vanliga forskningsmetoder, men de flesta är överens om att stämningar berikar livet, säger han.

Med tanke på alla dessa positiva sidoeffekter, önskar man som förälder förstås inget hellre än att ens barn ska upptäcka läsningens magi. Så hur bäddar man för en god läsutveckling?

– Tyvärr kan man inte räkna med att ett barn växer in i skriften lika naturligt som i talet. Det krävs en mer medveten undervisning för att hjälpa barn in i läsningen. Det allra viktigaste är att man som förälder låter barnen ha roligt i närvaron av böcker. Man letar efter böcker som fångar dem, läser högt, leker med rim och ramsor...

Samtidigt finns ju så många konkurrerande alternativ till böcker i dag. Hur lotsar man barnen in i böckernas värld om de helst vill sitta kvar framför datorn och tv:n?

– Tröskeln till böckernas värld är ofta högre eftersom det kräver mer mentalt och eftersom det tar längre tid att tränga in i en bok. I dag söker många upplevelser som ger maximal utdelning med minimal insats: Man knäpper på tv:n och matas med färdigserverad underhållning. Eller man sätter sig i åkvagnen på Gröna Lund och får uppleva en massa häftiga känslor utan att behöva göra något själv.

– För att böckerna ska stå sig i den konkurrensen, är det viktigt att man som förälder ger sina barn så starka, fantastiska och spännande läsupplevelser att de tycker att det är värt att öppna en bok – även om det kräver lite mer ansträngning och tar lite längre tid innan man får den där belöningen, säger Ingvar Lundberg.