Alfons, Klara, Vilma, Olle och Max är alla fem storstadsbarn – i alla fall än så länge. De har träffats på Barnängens BVC sedan de var ett par månader och eftersom deras mammor blev kompisar har de också följt med på åtskilliga kafébesök.
Många latte blir det. Mammorna som lärt känna varandra i Barnängens BVC-grupp på Södermalm träffas varje tisdag och går på kafé. Däremellan fikar de med barnlediga kompisar, kompisar som inte är barnlediga, kollegor och syskon.
– Det är så man umgås i Stockholm, vi träffas på fik men aldrig hemma. Folk bor inte så nära varandra och har inte så stort. Det är skönt att komma ut och lite lyxigt att gå och fika, säger Kristin Hermansson, 31 år och mamma till Vilma, 6 månader.
Det är lite knepigt att intervjua bebismammor. Mest hela tiden avbryts vi av Vilma, Max, Olle eller Klara.
– Ah Guuh. Ähhhhhhhhhhhhhhh. Ähhhhhh. Guh, guh, gah, gah, oäääääÄÄÄÄÄÄÄÄÄHHHH.
Men efter att ha varit mammor i ett halvår har de lärt sig att fånga upp tappade trådar i samtalet.
– Vi är inte villamänniskor, en trädgård är inte riktigt vad jag drömmer om. Det är jätteskönt att bo centralt, annars hade jag nog känt mig lite isolerad. Nu kan man hitta på grejer varje dag, jag har många kompisar som är mammalediga, säger Lovisa Ernestam, 33 år, mamma till Olle, 6 månader.
Det är inte bara inbillning att barnvagnarna blivit fler i Stockholms innerstad. Förra året var det 11 348 barnvagnar med en nyfödd bebis som rullade ut på premiärtur på Stockholms gator. Till det kommer 14 431 nyfödda barn i kranskommunerna i Stockholms län.
Mest har antalet nyfödda ökat i Sofia församling, där Hammarby sjöstad ingår. Av mammorna i gruppen är det bara Monika Rutisson som har bestämt sig för att flytta ut från stan. De andra trivs att bo i Stockholm.
– Vi trivs jättebra på Söder. Det är barnvänligt och en bra stadsdel att bo i. Min pojkvän är uppvuxen här och förut hade vi tänkt att vi skulle bo i stan hela livet. Det som fått oss att fundera över att flytta är att vi är så störda av en krog under oss, säger Kristin Hermansson.
– Vi ska flytta till Gustavsberg. Jag tycker att det är skönare att bo på landet med barn. Jag växte själv upp i en liten by med 3 000 invånare, säger Monika Rutisson.
Flera av mammorna bor i Hammarby sjöstad, där stadsplanerarna hade räknat med att välbärgade par i åldern 55+ som sålt sina villor skulle flytta in. I stället fylldes lägenheterna av barnfamiljer eller blivande barnfamiljer.
– Det är så mycket barnvagnar att det är rent löjligt. När man rundar ett gathörn är det antingen en barnvagn eller en mage man möter, säger Lovisa Ernestam.
Mammorna har lärt känna varandra i föräldragruppen på BVC där de gått regelbundet sedan barnen var två–tre månader gamla. Den här dagen är diskussionsämnet förskola. Distriktssköterskan Ingegärd Bäcklund Reboia berättar om vad som gäller för turordning, medan de blivande dagisbarnen ligger på en mjuk röd matta och grabbar tag i leksaker, och ibland i varandra så att mammorna får gripa in.
Det kommer frågor om ur- och skurdagis verkligen är bra för små barn, om en förskola som har dåligt rykte, om det är bättre att vara ledig en dag i veckan än att hämta barnen tidigt fem dagar i veckan.
Hur personalen är tycker alla är avgörande. En mamma påpekar att det är viktigt att förskolan har genusperspektiv. På en förskola låg flickleksakerna på ena sidan och pojkleksakerna på andra sidan i lekrummet.
– Men hallå, de har inte ens läst sin jämställdhetsplan!
Samtalet kommer in på vem som ska gå ner till deltid när barnet börjar på dagis och hur lätt det är att det av slentrian blir mamman. En av mammorna berättar att hennes man först tyckte att han inte kunde vara pappaledig från jobbet i fyra månader, trots att han hade kvinnliga kollegor som varit det.
– Barnen går inte i repris, tänk på det! säger Ingegärd Bäcklund Reboia.
Men visst har det förändrats. Numera kan det sitta fem pappor med barn i BVC:s väntrum, så såg det inte ut för 17 år sedan när Ingegärd började inom barnhälsovården.
Inte en föräldragrupp utan frågor om sömn. Efter en stund undrar Kristin Hermansson om Vilma som har börjat vakna ännu tidigare på morgnarna fast hon sover mindre på dagarna.
Ingegärd noterar att Vilma kämpar med att lära sig krypa och förklarar att bäbisar ofta sover oroligt när de är inne i motoriska utvecklingsfaser.
– Jag läste i någon bok att ”om ditt barn inte sover själv i sin säng vid sex månaders ålder kommer det att få problem”. Jag fick lite ångest, säger en mamma.
Ingegerd framhåller att man ska inte läsa så mycket utan hellre försöka känna vad som passar en själv och ens barn.
Föräldragruppen blir en ventil där man kan fråga om det mesta, även om man kanske inte får ett entydigt svar.
– Och Ingegärd säger att allt är normalt, säger Ingegärd Bäcklund Reboia självironiskt.
Den stora skillnaden mellan de välutbildade mammor över 30, som nu fyller barnavårdscentralerna, och de yngre, är att de äldre har läst mer.
– Ju yngre man är, desto mindre oroar man sig. Riktigt unga mammor bekymrar sig inte om de inte får sova – det bara flyter på. Ju äldre man är, desto mer har man läst. Ju mer man funderar över saker och ting, desto oroligare blir man, säger Ingegärd Bäcklund Reboia.
Mammorna i gruppen har alla kvalificerade jobb, men har inte känt press att snabbt börja jobba igen.
– Man får försöka hålla kontakt med sin arbetsgivare och visa att man finns. Det är ens eget ansvar att söka lite information om vad som är på gång, säger Lovisa som är utbildningsledare på ett företag.
Sofia Dahlberg, 31 år, är relativt nyutbildad läkare.
– Jag kan tycka att det är läskigt att börja jobba för jag tänker att jag glömt en massa, säger hon.
– Men om man är hemma ett år, det är så himla kort tid, säger Kristin Hermansson.
Visst har de läst om Charlotte Perelli som ledde Melodifestivalen kort efter att hon fått barn eller om Malin Baryard som tävlingshoppade tre veckor efter förlossningen. Men de känner ingen press att skynda sig tillbaka till jobbet.
– De kör sitt race och jag kör mitt. Om det passar dem – fine, men jag skulle inte vilja ha det så. Den här tiden är så kort och jag vill vara med Olle. Jag kommer att jobba typ 30 år till, säger Lovisa.
– Man har ändå varit gravid i nio månader, då vill man ju vara hemma också, säger Kristin.
– Jag blev rätt provocerad när jag läste en intervju med Charlotte Perelli där hon sade att bara hon gav sin pojke mat så var han glad och nöjd och hon kunde inte förstå de mammor som säger att de inte hinner duscha. Då var Klara bara några veckor gammal, säger Sofia Dahlberg.
Alla är överens om att livet har förändrats i och med att de fick barn.
– Vi levde inte värsta utelivet förut heller, men visst har det förändrats. Vi gör ungefär samma saker, många av våra kompisar har också barn. Nu är det lyxigt att käka middag tillsammans och hyra film. Förut var det vardag och hur tråkigt som helst, säger Kristin Hermansson.
Så är det dags att mäta och väga barnen. Som vanligt bestämmer mammorna att ses på ett fik nästa tisdag klockan 13. Den här gången blir det Brunogallerian i Götgatsbacken.
