Japanska tecknade figurer som Pokémon och Supermario har introducerat många barn till japansk populärkultur. Japanen Hayao Miyazakis filmer (Min granne Totoro med flera) är älskade av både barn och vuxna. Många svenska barn går igenom en period när de slukar mangaböcker, ser animefilmer och ritar teckningar med figurer som har mangafigurernas karakteristiskt stora ögon.

En del ungdomar har en fas när de är hängivna fans till japanska popgrupper. Att börja med någon kampsport kan vara ett annat sätt att koppla ihop sin fantasivärld av superkrafter med en sportgren. Ofta lockar filosofin bakom kampsporten och alla ritualer som omger den också. Lolitamodet (med bland annat korta vippiga kjolar) som sprider sig i väst har sitt ursprung i mangaserierna.

Visst är det en liten grupp som helt går in för att odla sina japanska intressen, men det är ändå en tydlig subkultur som finns i både storstäder och på mindre orter.

Årets höjdpunkt för många japanofiler är Uppcon, ett årligt evenemang som samlar alla som gillar serier, musik, tv-spel och, framför allt, att klä ut sig till en mangafigur. Under årets konvent i april bjöd utklädningstävlingen, cosplay, på många magnifika kostymuppvisningar. Kravet för att delta är att man har sytt sin dräkt själv och att den ska vara igenkännbar från någon mangaserie.

Medborgarskolan har känt av trycket att starta fler kurser i japanska på kvällstid. Just nu har de elva studiecirklar för ungdomar på gång bara i Stockholm. De fick så många förfrågningar från 10-12-åringar att de startade en egen grupp för dem i höstas.

En måndagskväll för ett par veckor sedan hade gruppen med de yngsta eleverna sin sista lektion för våren. Koncentrationen var på topp när läraren Yoko Hirohata Schön ledde ordlekar och repeterade hälsningsfraser.

Alla eleverna har sökt sig till kursen från olika håll. Ingen av dem behövde ha en kompis med sig för att våga börja plugga japanska. Anledningarna till att de vill lära sig detta svåra språk är lite olika, men alla har läst mangaserier.

För Sofie Santos började det med musiken.

– En kompis tipsade mig om japansk musik när jag var 9 år. Första låten lät konstigt, men sen letade jag vidare på YouTube och ville höra mer och mer, berättar Sofie.

Nu är popbandet The Gazette Sofies favoriter. Hon ska se dem live i Tokyo i sommar. Hennes familj ska tillbringa tre veckor i Japan och Sofie ser fram emot att frossa i japansk popmusik. Ett annat band hon har fastnat för är An café.

Molly Larsson visar att popbandet An Café är med på bild i den tidning, Kera, hon har med sig till lektionen. Mest består tidningen av bilder på tjejer i kläder inspirerade av mangaserier, så kallat Lolita-mode. De japanska tidningarna är en bra inspirationskälla även om man inte kan läsa texten.

– Jag tränar aikido sedan 1,5 termin också, berättar Molly Larsson.

Agnes Svensson berättar att hon läst mycket manga och att hon tilltalas av det lite speciella med japanskt mode och musik.

– Manga är bra, utbrister Victor Weström, medan han koncentrerar sig på att försöka vinna när läraren Yoko Hirohata Schön har dragit igång en lek för att öva japanska ord. Det gäller att vara först med att förstå ett ord och lägga handen på rätt kort med en bild på ordet.

Victor berättar att han har varit intresserad av Japan i många, många år.

– Jag bad min mamma kolla kurser på nätet. Jag skulle vilja läsa manga på japanska men det är väldigt krångligt, säger Victor.

Mårten Augustssons intresse startade när han började träna jiujitsu som sexåring.

– Det var en av källorna till att jag började gilla Japan. Andra är att Pokémon gick på tv och att vi höll på med Yu-Gi-Oh!-kort i skolan. Och så läste jag tidningen Shonen Jump och böcker, säger Mårten Augustsson.

Nu kan han en hel del japanska och har, dagen till ära, klätt sig som en japansk krigare. Mårten har noterat att flera tjejer läser samma mangaböcker som han (shōnen, manga för killar), men han läser inte gärna tjejmanga (shōjo).

Bonnier Carlsen förlag gav ut tiotalet titlar med manga för några år sen, men hade svårt att få lönsamhet i utgivningen. Nu är det bara tre japanska titlar kvar Dragon Ball, Naruto och One Piece, samtliga i shōnen-kategorin. One Piece-serien har har just kommit med sin 51:a bok på svenska och författaren skriver vidare. Samtliga titlar översätts direkt från japanska till svenska.

En tv-serie baserad på mangaböcker som fått många, framför allt tjejer, att bli intresserade av Japan är Cardcaptor Sakura (se fakta nedan). Hon är en manga­figur med magiska krafter som ska samla in kort. Böckerna finns inte på svenska, men många barn läser dem direkt på engelska.

I Stockholm finns även en grundskola som har japanska på schemat, Qvarnholmens skola. Anledningen till att de erbjuder japanska redan på grundskolenivå i Qvarnholmens skola är att den ingår i samma koncern som Cybergymnasiet där det också går att läsa japanska. Eleverna som väljer japanska i högstadiet är dock inte många på den lilla skolan. Hälften av eleverna väljer att fortsätta med engelska i stället för att välja ett nytt språk.

SvD möter de sju elever i sjunde klass som börjar med japanska direkt på måndagsmorgonen. Stämningen verkar vara lite trött. Läraren Mayumi Backman frågar om alla har gjort läxan. Det har långt ifrån alla. En stor del av lektionen går åt till att gå igenom den.

En av eleverna, Villiam Finn, säger att ”så här är det alltid”. Han åker från Vendelsömalm till Qvarnholmens skola för att ha möjlighet att läsa japanska. Han trodde att han skulle kunna börja redan i sexan, men han och de andra fick vänta till sjunde klass. Enligt rektorn visade det sig att det blev för svårt för de flesta att börja tidigare. Fyra av de elva elever som började i höstas hoppade av japanskstudierna.

Men Jessica Huldin är entusiastisk och nöjd med sitt språkval.

– Det är häftigt att lära sig japanska. Japan är ett fint land också. Och det är kul att kunna ett språk som varken mina föräldrar eller mina syskon kan, säger Jessica Huldin.