När 10-åriga Victoria Kothe läser en riktigt spännande bok får hon rysningar i hela kroppen. Efteråt vågar hon knappt gå in i mörka rum. Men det gör inget, för det är just den där nervkittlande känslan hon vill åt.

– Jag tycker vääääldigt mycket om att läsa, säger hon och skruvar sig lite på stolen. Det bästa med böcker är att man kommer in i en annan värld och ser bilder framför sig i huvudet. Ibland känns det nästan som om jag är huvudpersonen i boken.
Åren mellan 9 och 12 år brukar kallas för bokslukaråldern och allra mest läser tjejer. Victoria är en av dem. Hon går i fjärde klass och läser gärna och mycket. Helst väljer hon tjocka böcker med många kapitel – ”för då räcker ju historierna längre”.

– Jag tycker mest om att läsa böcker med tjejer som huvudpersoner eftersom det blir mer som en själv. Det blir lättare att leva sig in då. Ibland vill jag vara en person i boken eller som den personen …

I slukaråldern överger barn ofta sagornas värld och kastar sig in i ungdomslitteraturens äventyrliga berättelser. Så har det även varit för Victoria. Enligt henne ska en bra bok ha mycket handling och framför allt vara spännande. Favoriterna just nu är Puman och Det lysande ögat, båda av författaren Laura Trenter.

– Många i klassen gillar romantiska böcker, men jag tycker att de kan vara lite långtråkiga. Det måste vara spänning också. Helst ska boken handla om saker som skulle kunna hända i verkligheten.
Många vuxna – såväl lärare som föräldrar – oroar sig för att barn i dag väljer bort läsning för tv och dataspel. Visst ser Victoria på film emellanåt, men hon har också älskat böcker så länge hon kan minnas.

När hon var liten läste mamma och pappa ofta högt för henne och redan som femåring knäckte hon själv läskoden. Det var i en ganska lätt barnbok som handlade om en bondgård, minns hon. Plötsligt en dag kände hon igen några ord. Och sedan några fler. Och några fler…
– Först var det jättejobbigt att läsa, men när jag hade tränat mig blev det bara roligare och roligare. Nu vill jag gärna läsa långa böcker och när jag har kommit in i en berättelse tycker jag inte om för snabba slut.

Victoria läser något nästan varje dag. Hon går på Maria Elementar på Södermalm i Stockholm och eftersom hon bor utanför stan hinner hon ofta läsa lite på väg till skolan. Under svensklektionerna får klassen sedan nästan alltid egen lästid. Just nu ligger Det huvudlösa spöket av Lynn Beach i skolbänken och väntar.
Om Victoria inte har någon kompis att leka med hemma på eftermiddagen, tar hon också gärna fram en bok. En av de stora fördelarna med läsning är just att man aldrig behöver ha tråkigt, tycker hon.

– Om jag till exempel har missat bussen brukar jag gå in på biblioteket i Bergshamra och läsa en bok medan jag väntar. Det är väldigt lugnt och skönt där.
Allra mysigast tycker Victoria dock att det är att krypa ner i sängen på kvällen med en spännande bok. Ibland kan hon inte sluta läsa fast hon ska upp tidigt till skolan nästa dag.

Kommer mamma och pappa och säger till dig att släcka då?
– Ja, om de är vakna så sent…, säger Victoria och fnissar lite.