Uppmaningen: ”Gör ingen flicka med barn!” En harklande fråga många år efter sexdebuten: ”Du använder väl skydd?” Pinsam tystnad i soffan under kärleksscenen på tv-rutan. Men även: ”Det är någ­ot jätteskönt som vuxna gör”, som svar på sjuåringens fråga om vad knulla betyder. Mycket mer sagt än så blev det inte, säger de vänner jag frågar. Ingen minns något stort samtal med sina föräldrar om sex och samlevnad. Och då var de ändå barn på 70-talet.

Men det klassiska samtalet om blommor och bin är inte något att eftersträva för dagens föräldrar, snarare ett ständigt pågående samtal, en öppen dialog, under hela barnens uppväxt.

– Om det ska ge något resultat ska samtalet ske över lång tid. Samma tema rymmer nya frågor i varje ålder, säger Hans Olsson på RFSU som jobbar med sexualupplysningsfrågor i skolan.

Och man ska börja tidigt, redan innan barnet kan prata, genom att sätta namn på barnets alla kroppsdelar, inklusive könsorganen, tycker Åsa Kastbom, läkare och doktorand vid barn- och ungdomspsykiatrin i Linköping.

– Att säga snopp och snippa är bra, men jag tycker även att man ska ge barnen namn på könsorganets delar, så som blygdläppar, klitoris, pung, förhud och ollon, precis som vi gör med alla andra kroppsdelar. Vi säger ju oftast hand, men pratar även om fingrar, knogar, naglar och handflata. Då blir barnen trygga med orden och kan lättare tala om ifall det gör ont någonstans, eller om de blir utsatta för något, säger Åsa Kastbom, som i sina doktorsstudier jämför barns normala sexuella beteenden med beteenden hos barn som utsatts för sexuella övergrepp.

När barnen är små är det även viktigt att prata om kroppslig integritet. Att barnet bestämmer över sin kropp och sitt kön och att det är okej att säga nej till pussar och kramar.

– Som förälder ska man inte pressa sina barn att krama eller pussa andra ifall de inte vill. Det suddar ut barnets egen magkänsla för vad som är okej, säger Hans Olsson.

Ska man som förälder lägga sig i barns onani eller sexuella lekar med varandra?

– Man kan bekräfta små barns njutning, att det känns skönt att ta på sig själv. Och vill man sätta gränser är det viktigt att göra det utan att skuldbelägga. Man kan till exempel säga att det är okej att ta på snippan i sitt rum men att man inte gör det vid matbordet, säger Hans Olsson.

– Jag tycker man ska betrakta den sexuella leken, precis som alla andra lekar, som ett samspel mellan barn. Och som i alla lekar har man som förälder lite koll på vad barnen gör. Leker alla på samma villkor? Är de ungefär lika gamla och har samma status? Är det någon som inte tycker om leken eller blir ledsen? Sexuella lekar ska bygga på nyfikenhet och glädje, säger Åsa Kastbom.

Det finns även vissa varningssignaler för föräldrar att vara uppmärksam på, säger hon. Är leken aggressiv eller innehåller den tvång? Onanerar barnet tvångsmässigt och känner oro och ångest i samband med det? En sund sexuell lek ska enkelt gå att bryta, som vilken lek som helst, för mellanmål eller annat.

– Men sitter barnet och gnuggar sig på stolen vid maten, trots att man ber dem att sluta, så kan det ju faktiskt vara så att det kliar och barnet har fått en infektion, säger Åsa Kastbom.

Någonstans i fyraårsåldern börjar barn intressera sig för hur bebisar blir till. När man svarar på barnets frågor ska man vara konkret men inte ge för långa utläggningar.

– Jag tycker man kan säga ­ungefär att en mamma och en pappa tycker om varandra och att pappan sticker in sin penis i mammans slida och då möter en spermie från pappan ett ägg från mamman. Tycker man att det är svårt kan man öva för sig själv och även fundera på vilka ord man vill använda, säger Hans Olsson och påminner om att det även finns andra sätt att bli gravid på och att man inte ska låsa sig vid bilden av den heterosexuella kärleken.

– Vi vet inte om våra barn är hetero-, homo-, bi- eller trans­sexuella. Ofta blir yngre barn ifrågasatta när de är kära i någon av samma kön. De får höra att de är för små för att veta. Det får ett barn som har känslor för någon av motsatt kön aldrig höra, säger Hans Olsson.

När barnen är i förpuberteten är det ganska lätt att prata om sex med dem. De 11–12-åringar som Hans Olsson möter i skolan känner ännu ingen förväntan på att kunna så mycket och ställer därför massor av frågor. De kan undra över hur man kysser, hur man gör när man har sex, varför man skriker då och om man kan få in en arm i slidan.

– Det är inte en så konstig fråga, eftersom man kan få ut ett barn ur slidan. Och jag minns en kille som undrade vad hela grejen var med sex, varför alla pratar så mycket om det, säger Hans Olsson.

Varför drar sig många föräldrar för att prata sex med sina barn?

– Det finns flera anledningar. Många tycker att det är svårt och blir generade. Det pratas också mycket om det sexualiserade samhället, att vi inte låter barn vara barn och att man genom att tala om sex är rädd för att sexualisera barnet. En del föräldrar vill inte prata om sex och preventivmedel för tidigt för att inte ge barnen en bild av att nu är det dags att ha sex, säger Hans Olsson.

När är det dags då? När har tonåringarna samlag för första gången? Enligt Folkhälsoinstitutets sexualvaneundersökning från 1996, den senaste stora undersökning som gjorts i Sverige, ligger medianen för samlagsdebuten på ungefär 16,5 år.

– Ett fåtal har haft samlag första gången när de var 12 eller 13 år gamla och ytterligare en del ­debuterade när de var 14 år. Men samtidigt hade 40 procent av alla 17-åringar inte haft samlag. Mindre studier som gjorts sedan dess visar inte att det skett någon större förändring, säger Hans Olsson.

Han tycker att de ungdomar han möter fått för lite information från sina föräldrar under uppväxten. Och det gäller framför allt pojkarna. Det är oftast mammorna som pratar om sex med sina barn, och de pratar mest med sina döttrar.

– Vänta inte på att barnen ska fråga utan ta upp ämnet själva. Det är för sent att börja när de är i tonåren. Visa att det är okej att prata om det här. Passa på att ta upp det i samband med en artikel eller något ni ser på tv. Och det handlar inte bara om själva samlaget och att skydda sig, utan även om kärlek, svartsjuka, olycklig kärlek, vänskap, respekt och kroppsliga gränser, säger Hans Olsson.

– Men tro inte att ni kommer att kunna fånga era barns uppmärksamhet mer än i korta stunder åt gången.