Max Johnselius, Anton Larsen och Olle Nyman går i en samhällsklass på Södra Latin, en av gymnasieskolorna i Stockholm där det krävs höga betyg för att komma in. De är 4 killar och 28 tjejer i klassen.
Att pojkar har sämre skolresultat än flickor har varit känt i decennier, men det är först nu som frågan på allvar uppmärksammas av forskare, politiker och skolmyndigheter.
• I Göteborg anordnas på måndag en heldag på temat ”Coola killar, schyssta grabbar” där pojknormen och pojkars skolresultat tas upp.
• I Stockholm har 3,5 miljoner kronor avsatts för att öka jämställdheten. Skolborgarrådet Erik Nilsson (s) lyfte fram ”pojkars studieresultat som är oerhört mycket sämre än flickornas” som en viktig fråga.
• Skolverket har på eget initiativ påbörjat en studie av könsskillnader i skolresultat.
• Folkpartiet föreslog i helgen klassisk katederundervisning och möjlighet till skilda lektioner för pojkar och flickor för att få bukt med skillnader i skolresultat.
• I höstas kom en rapport som Myndigheten för skolutveckling beställt där pojkars sämre skolresultat uppmärksammades.
– Det är inte helt lätt att svara på varför frågan inte setts som ett problem tidigare. Det allmänna samhälleliga problemet har varit att kvinnor funnits i mer lågavlönade arbeten och i mindre utsträckning haft akademisk examen eller ledande politiska befattningar. Men det har skett en väsentlig utjämning under de senaste decennierna och då tilldrar sig den här ojämlikheten i skolresultat en helt annan uppmärksamhet, säger Per Thullberg, generaldirektör vid Skolverket.
Pojkar har sämre genomsnittligt betyg i alla ämnen i grundskolan utom idrott och hälsa. Det har i Stockholm fått till följd att högpresterande flickor trängs på attraktiva skolor och program i innerstaden medan pojkar är i majoritet på mindre populära skolor i ytterstaden.
I gymnasiet har flickor bättre genomsnittlig betygspoäng på alla program, förra året hade pojkarna bara högre snittpoäng på fordonsprogrammet. Könsskillnaderna skär igenom hela skolsystemet, oavsett social klass eller utländsk bakgrund.
Naturligtvis finns stora individuella skillnader, pojkar med MVG i alla ämnen och flickor som inte får en enda betygspoäng, men ser man på genomsnittet är flickornas övertag slående.
I september publicerade Myndigheten för skolutveckling en rapport som fokuserade på pojkars sämre skolresultat.
– Jag hade nog väntat mig att det skulle bli mer negativa reaktioner efter min artikel på DN debatt i höstas, men jag har nästan enbart fått positiva reaktioner. Något har hänt, frågan har blivit möjlig att diskutera. Det var den inte tidigare, säger Mats Björnsson, ämnesråd vid Utbildningsdepartementet, som skrev rapporten.
I Australien, Storbritannien, Kanada och USA har debatten om pojkars sämre resultat varit mycket intensivare, The Washington Post hade till exempel i vintras en artikel där man skriver ”Boys have become an endangered species at colleges”, pojkar har blivit en utrotningshotad art på college.
I Sverige finns inte mycket forskning om vad som ligger bakom pojkars sämre skolresultat.
– Efter grundskolans införande 1962, könsrollsdebatten på 60- och 70-talet har forskningen med könsperspektiv inriktats mest på flickorna. Från 70-talet och framåt har man mest fokuserat på de ämnen där flickor tidigare presterade sämre, matematik och fysik, säger Inga Wernersson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
De studier som gjorts på könsskillnader i begåvning mellan pojkar och flickor visar på mycket små skillnader. Att flickorna presterar bättre menar Inga Wernersson har andra förklaringar.
– Det är snarare arbetssätt och förhållningssätt som förklarar skillnaderna. En tänkbar förklaring är att underordningen av flickorna gör att de inte inbillar sig att de ska ha något gratis. Flickor har inte samma möjlighet att föreställa sig att de inte behöver anstränga sig, säger Inga Wernersson.
Det är inte stora nationella initiativ som krävs för att stärka pojkarnas skolprestationer utan snarare diskussioner bland till exempel föräldrar, lärare och idrottsledare, anser Mats Björnsson.
– Jag tror att det är viktigt att bli medveten om läsfrågans betydelse och killarnas antipluggkultur. Om det finns ett ideal hos pojkarna som gör att pojkarnas inlärning försvåras så är det ett problem för skolan.
För 20 år sedan kom en studie som visade att pojkar pratade 2/3 och flickor 1/3 av elevernas taltid på lektioner, vilken fått stort utrymme i skoldebatten. När studien gjordes om av en av forskarna för några år sedan hade pojkarnas taltid krympt till 56 procent.
– Det finns anledning att nyansera bilden av pojkarnas dominans i klassrummet, även om den inte är helt fel. Man bör också tänka på att pojkar ofta får och kanske söker negativ uppmärksamhet genom tillrättavisningar, säger Mats Björnsson.
Ser man 25 år tillbaka så har flickornas övertag betygsmässigt ökat, de har kommit ifatt och gått om pojkarna i matematik och naturvetenskap. De senaste tio åren har könsmönstren i grundskola och gymnasieskola varit tämligen stabila, medan det skett en förändring i högskolan.
Andelen kvinnor ökar på alla grundutbildningar utom där taket redan är nått, det vill säga utbildningar där andelen kvinnor är nära 100 procent, till exempel sjuksköterska, specialpedagog och tandhygienist.
Juristutbildning, tandläkare och agronom är exempel på utbildningar där kvinnor numera är i majoritet. År 2004 var det något fler kvinnor än män som antogs till forskarutbildning.
Universitetskansler Sigbrit Franke tycker inte att det finns någon anledning att oroa sig för att kvinnorna skulle ta över högskolan.
– Än är det ingen ko på isen. Fortfarande håller vi oss inom 60–40 gränsen utifrån alla jämställdhetsnormer man anger. Sedan ska man komma ihåg att det fortfarande inom högskolan är bedrövligt på de högre nivåerna, andelen kvinnliga professorer är bara 16 procent, säger Sigbrit Franke.
Däremot tycker hon att det finns anledning att fundera när man ser en utveckling runt om i landet där det får sådana effekter att pojkarna stannar kvar i glesbygd och flickorna flyttar till högskoleorter.
I högstatusutbildningar som läkare, psykolog och arkitekt är det numera en majoritet kvinnor som utexamineras. Någon motsvarande ökning av andelen män på traditionellt kvinnliga utbildningar som förskollärare och sjuksköterska har dock inte skett.
– Det har satsats betydligt mycket mer på att flickorna ska förändra sina utbildningsval än på att pojkarna ska förändra sina. Det finns många goda argument varför det behövs fler kvinnor inom tekniska och naturvetenskapliga sektorer, men de argumenten kan man lika gärna använda åt andra hållet där det finns goda skäl att få in män i vården, säger Mats Björnsson.
Olika satsningar har gjorts för att öka flickors intresse för teknik och naturvetenskap, medan sommarkurser i läsning för pojkar knappast förekommer.
– Det har nämnts i högtidstal om vikten att få pojkar att läsa, men man har sett det som en generell fråga att intressera alla barn för att läsa. Men något som verkligen tar tag i följderna av att pojkar läser allt mindre och ägnar sig mer åt dataspel har inte gjorts, säger Mats Björnsson.
Han poängterar att könsskillnaderna inte bara är problem, det finns en framgångssida också. Flickorna har inte bara fått tillgång till utbildningsväsendet utan också utnyttjat det.
– Om de manliga idealen är mindre reformerade, mer gammeldags, mer outforskade, mer orörda, så gäller det i hög grad pojkarnas värld. När man tittar på studier hur uppfattningarna om att vara pojke ser ut så är det väldigt traditionellt, medan flickornas bild av världen och vad det är att vara flicka har förändrats ganska mycket, säger Mats Björnsson.
