Mjölk väcker känslor – starka känslor. När Livsmedelsverket för två år sedan gick ut med rekommendationen att alla barn borde dricka lättmjölk, skapade de storm – i ett mjölkglas.

Och så har det fortsatt. Även rekommendationen om att ersätta smöret med lättmargarin har väckt starka reaktioner. På insändarsidor vädjar föräldrar: Låt barnen slippa den giftiga sörjan. Det har startats Facebook-grupper och elektroniska protest­listor. I hårda ordalag anklagas Livsmedelsverket för ”fettfobi” och de nya mjölkråden till förskolan och skolan beskrivs som ”matdiktatur”.

Föreningen Sveriges konsumenter i samverkan menar att föräldrarnas ilska har legat och pyrt ett tag, men flammat upp på allvar nu under hösten. Deras Nätverk mot lättprodukter i skolmatsalarna, kräver att skolan och förskolan ska erbjuda alternativ till såväl lättmjölken som lättmargarinet.

En lokalgrupp i Kramfors uppmanar föräldrar att ta med sig egna smörpaket till förskolan som en protest. En av dem som gjort det är trebarnsmamman Åsa Jernström. När hon nyligen nekades att ställa in sonens Bregott i förskolans kylskåp, tog hon i stället med sig en kylväska där smöret kunde förvaras. Allt för att han skulle slippa lättmargarin.

– Min son ska inte behöva ha den där kemikaliesmörjan på mackan och han ska inte behöva dricka lättmjölk, som mest består av vatten med tillsatser av A- och D-vitamin! Som förälder vet jag bäst vad mitt barn behöver och det är naturlig och nyttig mat utan tillsatser. Jag blir så arg att det pyr i hårbotten när jag tänker på Livsmedelsverkets råd – som kommunens kostchef dessutom följer blint, säger hon.

Och hon får medhåll av föräldern Ann-Kristin Tjernström som skrivit flera insändare i lokaltidningen:

– Som förälder känner jag mig kränkt och överkörd. Min yngsta son är 13 år och han blir inte tillräckligt mätt om han serveras lättprodukter till skollunchen. Då kommer sötsuget som ett brev på posten och risken är att han går förbi skolans kafeteria och köper sig en chokladboll eller en dyr baguette i stället, säger hon.

Men trots kritiska föräldrar, står Livsmedelsverket fast vid sina rekommendationer. Enligt deras kostundersökningar får 95 procent av alla svenska barn i sig för mycket mättat fett, vilket anses kunna leda till hjärt- och kärlsjukdomar längre fram i livet.

Eftersom standardmjölk innehåller sex gånger mer mättat fett än lättmjölk, rekommenderas föräldrar och personal inom förskolan och skolan att servera lättmjölk till maten. Rådet gäller från ett år och uppåt. Av samma skäl rekommenderas lättmargarin på smörgåsen.

– Det är förstås viktigt att se till hela kostintaget, men eftersom barn bör dricka ungefär en halv liter mjölk, fil eller yoghurt varje dag, har fetthalten betydelse, ­säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Men det är inte bara föräldrar som ifrågasätter kostråden. Maria Lennernäs är professor i mat- och måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning vid Högskolan i Kristianstad och enligt henne tar rekommendationerna om lättprodukter bort ­fokus från ohälsans verkliga ­orsaker.

– Att dricka lättmjölk i stället för mellanmjölk är som att sila myggor men svälja kameler. Om ett barn äter och rör sig normalt i övrigt, kan mjölken inte ha någon avgörande betydelse för fetman, säger hon.

I stället för att utmåla mellanmjölk och Bregott som bovar i dramat, vill hon rikta uppmärksamheten mot det som barnen äter utanför måltiderna. Särskilt oroad är hon över det utbredda ”belöningsätandet”, som föräldrar tidigt skolar in barn i: Om du äter upp ärtsoppan, får du glass efteråt. ”Om du är tyst när mamma pratar i mobilen, får du en kaka att tugga på.”

– Nyligen läste jag om en barnavårdcentral där barnen som vaccinerades för svininfluensa, mutades med tablettaskar som en frivilligorganisation skänkt. Det är symtomatiskt för hela vårt samhälle. Så fort något går oss emot, stoppar vi något i munnen.

– Jag tycker att det är väldigt synd att prägla in det här tröst- och belöningsätandet redan hos barn. För vad händer då? Jo, vi vänjer oss vid att äta vid minsta motgång och får svårt att hantera problem utan att gå upp i vikt, säger Maria Lennernäs.

Barns fetma står också i fokus på Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet. Som en del av ett större forskningsprojekt kring detta, har etnologen Barbro Johansson och företagsekonomen Eva Ossiansson djupintervjuat barn och föräldrar i tolv familjer om deras matvanor. Även de har sett att sötsaker används som smörjmedel i många barnfamiljers vardag.

– Det handlar mycket om föräldrars tidsbrist och svårighet att få ihop tillvaron. För att undvika konflikter och vredes­utbrott tar man till mutor ibland, säger Barbro Johansson.

Som måltidsdryck till barnen föredrog många av föräldrarna i intervjustudien standardmjölk. Den upplevdes som mer naturlig och fettet ansågs vara nyttigt för växande barn. Lättmjölken var de flesta mer misstänksamma emot.

Men varför har föräldrar så mycket åsikter – och känslor – kring just mjölken? Det finns ju så många andra livsmedel med tillsatser.

– I Sverige är mjölken väldigt symbolmättad. Inget annat födo­ämne rör upp så många känslor. Historiskt har mjölken hyllats för sina hälsobringande egenskaper – samtidigt som mjölken har setts lite som den moderna välfärdsstatens moder. Mjölk serverades till exempel gratis i den demokratiska folkskolan som var öppen för alla oavsett klassbakgrund, säger etnologen Håkan Jönsson, som har doktorerat på svenskarnas förhållande till mjölk.

Och laddningen kring mjölk håller i sig, även om mjölken i dag symboliserar andra saker. Från att ha stått för modernitet och framåtsträvande, förförs dagens mejerikonsumenter i stället av bondenostalgi. Grädde med högre fetthalt benämns som ”gammaldags”, yoghurtförpackningar pryds av rynkiga gamla greker och i smörreklamen ses välmående kor beta fritt på grönskande ängar.

– I dag finns en stark föreställning om att allt som kommer direkt från naturen och som tilllagats enligt gamla traditioner är hälsosamt, medan allt mänskligt manipulerande av födoämnen ses som negativt för hälsan. Det är en förklaring till föräldraprotesterna mot lättmjölk.

– Men föreställningen om att standardmjölken skulle vara mer ursprunglig bygger egentligen på en felaktig föreställning. Lättmjölken är faktiskt mer lik den mjölk som människor drack i det gamla bondesamhället, eftersom man då alltid skummade mjölken först, säger Håkan Jönsson.