Samtliga elevers resultat på nationella proven i matematik, svenska och engelska i nian har samlats in och jämförts med vad eleverna fick i slutbetyg. Tidigare har man bara gjort stickprov.

Av de elever som får sänkt betyg i förhållande till sitt resultat på nationella prov i svenska, engelska och matematik är drygt 60 procent pojkar. Av dem som får högre betyg i förhållande till provresultat är en majoritet flickor.

– Det är märkligt och väldigt oroväckande, säger Per Thullberg, generaldirektör vid Skolverket.

Resultaten är ännu preliminära, men visar att av de elever som fick sänkt betyg i förhållande till sitt resultat i nationella prov i matematik är 62 procent pojkar, i svenska 57 procent pojkar och i engelska 65 procent pojkar.

– Det kan man fundera över vad det beror på. En förklaring kan vara att läroplanen fått mer kommunikativa inslag och att det har gynnat flickorna, säger Mattias Sjöstrand, undervisningsråd vid Skolverket.

En annan förklaring som ibland förs fram är att pojkar är mer tävlingsinriktade och laddade vid provtillfällen.

Provresultaten är bara en del av det underlag som läraren har att ta hänsyn till då betyg skall sättas. Att det är differens mellan provresultat och betyg behöver inte innebära att betyget är fel satt, men Skolverket vill granska vad könsskillnaderna beror på.

Detta är en delstudie som ingår i en större granskning där Skolverket försöker hitta förklaringar till pojkarnas sämre skolresultat.

– Det är något vi måste arbeta på för att ändra eftersom skolan skall vara likvärdig och se till varje elevs behov oavsett kön, säger Per Thullberg.

Ibland förs den höga andelen kvinnliga lärare i skolan fram som en förklaring till att pojkars sämre skolresultat, men något stöd för den teorin har man inte funnit.

– I skolor med hög andel kvinnliga lärare är könsskillnader i betyg inte större än i skolor med hög andel manliga lärare, säger Mattias Sjöstrand.

Skolverket har också jämfört pojkar födda i januari med flickor födda i december för att se hur mycket pojkars senare biologiska mognad påverkar betygen.

– Det finns en effekt, men det är inte att skillnaderna mellan pojkars och flickors betyg skulle upphöra om pojkarna började skolan ett år senare än flickorna, säger Mattias Sjöstrand.