- Om båda föräldrarna vill så går umgänget att lösa även om man bor på annan ort.
Tomas har mest positiva upplevelser av att dela barn trots de femtio mil som skiljer mellan hans son Daniels två hem.
- I början var det krångligt och vi behövde nya rutiner efter separationen, minns han.
Men Tomas och Daniels mamma Marie fick god hjälp av bland annat socialkontoret, minns han. Då bodde de fortfarande i samma stad. De var nyseparerade och sonen liten.

Något år senare beslöt Tomas att flytta tillbaka till Göteborg.
- Det var i samband med en omorganisation på jobbet. Alla fick söka nya befattningar och de för mig intressanta uppdragen fanns i Göteborg, där jag dessutom är uppväxt.
Med hjälp av farmor och farfar ordnade Tomas så att Daniel kunde vara en vecka i månaden hos honom. I stället för dagis fick sonen vara hemma hos farföräldrarna tills pappa var klar på jobbet.
- Det är väl klart att barn alltid vill ha föräldrarna nära men man blir van vid resor. Det är ju egentligen bara tre timmar mellan västkusten och Stockholm. Resor är inget konstigt för mig.
Men självklart har inte allt var lätt, även om Tomas tycker att sonen alltid har varit glad hos honom och aldrig frågat efter mamma. Tvärtom har han ofta velat stanna längre. Hela släkten har engagerats för att göra Daniels månatliga vistelse kvalitativ.
- Ju mindre ett barn är, desto mindre intresserade är de av att byta miljö, men jag tycker att det har varit värt det. På detta vis har Daniel fått en bra kontakt med min familj och framför allt har vår relation blivit starkare. När han är här försöker jag också jobba kortare dagar och komma hem tidigare.

Att han och före detta sambon Marie varit tvungna att gå till domstol är förstås inget positivt. Men eftersom Marie ville ha ensam vårdnad fanns det inget annat alternativ. Tomas skulle aldrig släppa sin son. När det var som värst träffades de inte på två en halv månad. Tomas upplevde att han var helt utelämnad till exsambons goda vilja. Det är också det som varit det svåraste i delningen av vårdnaden.
- Då och då har Daniels mamma inte velat släppa iväg honom trots att det varit min umgängesvecka. Det har varit kalas, fotbollsträning eller mormor som fyllt år - sådana saker. Men jag tycker att det är viktigare att vi - far och son - träffas. Daniel har ju faktiskt kompisar här i Göteborg också.

Så småningom blev en vårdnadsplan fastställd av tingsrätten. Sedan dess har exsambon accepterat umgängestiderna mycket bättre, tycker Tomas. Skolan gör att Daniel inte längre kan stanna en hel vecka, men i gengäld tillbringar han både höst- och sportlov hos pappa.
- Ändå saknar jag honom och känner definitivt att han skulle kunna vara här mer. Därför blir det så klart många telefonsamtal.
Pappa hämtar och lämnar sin son i Stockholm inför varje vistelse. På tåg hinner man prata och till exempel göra läxor. En annan fördel är att Tomas får ta del av Daniels kompisar och skola i och med att han hämtar honom där var tredje fredag.
Någon gång har dock samarbetet med Marie krånglat. Då känner sig Tomas lika hotad som innan hans rättigheter fanns på papper. I övrigt tycker han att han har tur.
- Daniel är en fantastisk kille och tycker det är kul att träffa farfar och farmor och ta hand om sin lilla kusin när han är här. Vi brukar bland annat träna basket, berättar Tomas.

Trots att stora förändringar nu står för dörren - Daniel ska få ett syskon i vinter - hoppas Tomas att umgänget skall fortsätta som hitintills.
- Än så länge har det gått bra och jag förväntar mig inga problem. Min fru och min son trivs bra ihop. Daniel var med och hjälpte till när vi gifte oss, säger han.
Både Tomas, hans nyblivna fru och sonen har alla varit medvetna om att det skulle kunna bli en utmaning. Tomas tycker att han varit noga med att ge sonen ordentligt med tid och att det gett dem möjlighet att finna sig i den nya familjesituationen.
Tomas är medveten om att den nya ordningen i framtiden gäller även honom. Nu kommer han delvis att ta ut föräldraledighet eftersom två månader är vikta åt pappan. Som de flesta i hans generation är han inte uppväxt med det.
- Mamma arbetade men var den som tog mest hand om hemmet, pappa reste mycket.
När det gäller Daniel får de se hur allt utvecklar sig.
- Jag ser gärna att han går gymnasiet här i Göteborg.

Fotnot: Personerna i berättelsen heter i verkligheten något annat.