* Utbildning och uppföljning av föräldrar som utför medicinsk vård (ta blodprov, sätta sond.

* Skapa föräldragrupper för identitet och erfarenhetsutbyte (till exempel sondmatargrupper)

* Föräldrars reaktioner måste få ta plats, det borde finnas personal (kriscoach) som tar hand om chockade människor så att de inte lämnas i sticket

* Möjlighet till debriefing på sjukhuset och ritual.

* Koordinator som samordnar vårdinsatser och som fungerar som coach under långa operationsserier och ser till att familjen orkar.

* ”Familjejournal” sjukvården har ett etiskt och medicinskt ansvar för hela familjen

* Ta tillvara föräldrars erfarenheter, vad har fungerat bra/dåligt i vården?

* Föräldrarum på avdelningarna.

* Avlösarservice på avdelningar (volontär verksamhet som kan avlasta föräldrar som behöver komma ifrån)

* Lekterapi som är öppen när barn och föräldrar har tid, det vill säga på kvällar och helger

* Lekterapeuter som leker med barnen, inte bara administrerar.

* Tydliggöra rutiner på avdelningarna och insikten om att sjukvården inte är homogen.

* Det finns inga regler eller lagar som styr hur stort ett

föräldraansvar är. Det är upprörande och utnyttjas.

* Bra att man pratar om FN:s barnkonvention i barnsjukvården, men det vore bra om föräldrar i sjukvården också fick del av FN:s mänskliga rättigheter.