En storasyster klarar sig själv

Storebror, lillebror, eller mitt emellan? Det kan ha haft ett avgörande inflytande på att du blivit den du är. Beroende på plats i syskonskaran hittar man olika strategier för att få föräldrarnas kärlek, säger beteendevetaren Elisabeth Schönbeck.

Visa mig din plats i syskonskaran och jag ska säga dig vem du är! Nja, riktigt så enkelt är det förstås inte, men forskning visar ändå att syskonpositionen har betydelse för hur vi utvecklas som individer.
– Två storebröder kan likna varandra väldigt mycket. Oavsett om de växt upp som gatubarn i Rio eller på ett gods i Skåne, ser de ofta till att föra familjetraditionen vidare.
Det säger Elisabeth Schönbeck, beteendevetare och diplomerad småbarnspedagog med syskonposition som specialitet.
Hon är en flitigt anlitad föreläsare och har ibland varit med om att hennes åhörare – åtminstone inledningsvis – varit lite tveksamma till att lägga så stor vikt vid just syskonplaceringen. De känner kanske inte igen sig helt i beskrivningarna och dessutom är det ju många faktorer som formar ens personlighet.
– Självklart handlar det om generaliseringar, men syskonmönstren stämmer ändå förvånansvärt väl. Ytterst handlar det om att varje barn i en familj använder sig av den mest effektiva strategin för att få så mycket uppmärksamhet och kärlek av föräldrarna som möjligt. För en storasyster är det ingen idé att spela liten och gullig. I de flesta fall får hon mer bekräftelse genom att vara duktig och ansvarstagande, säger Elisabeth Schönbeck.

Flera faktorer påverkar hur syskon formas av varandra, men viktigast anses själva placeringen
i syskonskaran vara, det vill säga om man är äldst, yngst eller mellanbarn. Dels indikerar turordningen in i familjen hur mycket egen tid man får med föräldrarna. Dels styr placeringen vilken relation man har till övriga syskon.
Mest påverkas man av de bröder och systrar som åldersmässigt står en närmast. Så blir exempelvis en bortskämd lillasyster antagligen ett större problem för familjens mellanbarn än för storebror. Och är det sex år
eller mer mellan två syskon anses påverkan inte vara särskilt stark alls. Ofta uppvisar de personerna istället ”endabarnsbeteende”.
– Endabarn och sladdbarn är oftare mer iakttagare än deltagare. Eftersom sladdbarnen utvecklingsmässigt ligger så långt efter sina äldre syskon, har de inte en chans att slå sig fram i diskussionen kring middagsbordet. Istället sitter de och lyssnar med känselspröten ute, säger Elisabeth Schönbeck.

Så vad mer kan man säga om de specifika syskonpositionerna?
Generellt står äldstabarn föräldraauktoriteten närmast – på gott och ont. Med första barnet är allt nytt och föräldrarna uppmuntrar minsta framsteg. Samtidigt tvingas alla förstabarn genomgå traumat att få ett yngre syskon som stjäl föräldrarnas uppmärksamhet. Risken är också att de tar på sig för stort ansvar för småsyskonen och därmed undertrycker sina egna behov.
– Storasyskon är generellt allvarligare och anstränger sig mer för att vara till lags. Småsyskon däremot bejakar livsglädjen och gör vad de själva känner för. De har en friare ställning eftersom de inte är lika bundna till föräldrarna.
– Förstabarnen är dessutom ofta de som stannar kvar hemma på gården och tar ansvar för att föräldratraditionen förs vidare, medan de yngre syskonen blir rebeller och sticker iväg. Jag skulle inte bli förvånad om hela Amerika en gång utgjordes av emigrerade småsyskon! säger Elisabeth Schönbeck.

Ofta hör man att mellansyskonet är det inklämda och förbisedda barnet. Så kan det vara. Men det beror mycket på hur tätt det är mellan syskonen. Med tre, fyra års mellanrum har föräldrarna ofta tid att ge varje barn det han eller hon behöver.
– Jag brukar säga att man – om det är möjligt – ska sätta barn till världen som man planterar blommar, det vill säga med lagom mellanrum så att alla får ordentligt med solljus och en chans att sätta sina egna rötter, säger Elisabeth Schönbeck.
Samtidigt finns det tecken som pekar på att trenden går åt motsatt håll. Så kallade pseudotvillingar – syskon som fötts med mindre än 1,5 år mellan sig – tycks bli allt vanligare. Förklaringen till det är bland annat föräldrapenningsreglerna. Den som blir med barn igen inom ett år och nio månader får nämligen behålla sin gamla föräldrapenning. Samtidigt skjuter allt fler upp barnafödandet och har då inte lika många fertila år att sprida ut barnen på.

Elisabeth Schönbeck har arbetat tillsammans med dansken Oluf Martinsen-Larsen, som forskade om familjemönster och personlighetsutveckling i över 40 år. I egenskap av psykiater träffade han många människor med psykiska svårigheter och pseudotvillingar var hans flitigaste besökare.
– När syskonen kommer så tätt har föräldrarna svårt att ge varje barn tillräckligt med uppmärksamhet. Äldsta barnet får ofta för kort tid som baby och jagas sedan av det yngre syskonet. Särskilt besvärligt kan det bli om första barnet är en pojke och det andra en flicka. Eftersom flickor ofta utvecklas snabbare går hon lätt om sin storebror och tar på sig rollen som storasyster – vilket kan vara väldigt knäckande för broderns självkänsla, säger Elisabeth Schönbeck.
Även könsfördelningen i familjen spelar alltså roll. Generellt anses bröder med systrar bli lite mjukare medan systrar med bröder ofta blir tuffare. Dessutom blir det ofta hårdare konkurrens mellan bröder, medan många systrar på traditionellt kvinnligt vis undervisar och vårdar mer.

Antalet syskon är också av stor betydelse. En storebror till två bröder blir exempelvis ofta tuffare och mer konkurrensinriktad än en storebror till endast en bror.
– Genom att undersöka sina syskonrelationer kan man lära sig mycket om sig själv, säger Elisabeth Schönbeck.
– Jag är till exempel storasyster till två yngre bröder och jag fick tidigt lära mig att klara mig själv. Kommer det en tyngdlyftare och frågar om han ska hjälpa mig med väskan så brukade jag tidigare tacka nej. Men tack vare insikten om hur jag påverkats av min syskonplacering, har jag tränat mig på att ta emot hjälp. Och numera tackar jag faktiskt oftare ja.

  • Kopiera sidans adress
Följ händelseutvecklingen med SvD digital – Just nu 5 veckor för 50 kr!
Perspektiv

”Andersson skickar
ett dystert budskap”

Andreas Cervenka om finansministerns första budget.

Så påverkas du av nya budgeten

Ekonomin

Följderna för familjer och höginkomsttagare.

Se unika bilder inifrån Nordkorea

Fotograf reste på nordkoreanska landsbygden.

Är det någon som gör något för tiggarna?

Brännpunkt

Öppen fråga till Europaparlamentarikerna.

Djupt sörjd av Löfven: ”Jag saknar honom”

Göteborgs starke man Göran Johansson död.

Hur går sparandet, finansministern?

Andersson utklassad av Damberg i det privata.

Försvaret jagade ryskt spionflygplan

MOT SVERIGE

Planet kränkte Estlands luftrum.

Persbrandt låter karisman glittra

Maximteatern

Fröjd att se i ”Dödsdansen”.

”Känner mig som
en trappistmunk”

Berglins

Om svenska mäns sexualvanor.

Klarar du mattedelen på högskoleprovet?

2 dagar kvar

Kan du kvantitativa jämförelser?