Ligger ett grönområde mer än trehundra meter bort går vi inte dit i vardagen.

Märta Berg, Naturskyddsföreningen.

– Hitta en pinne som ni tycker något om. Ställ er sedan på led efter hur lång pinnen är, uppmanar Birgitta Sang, utomhuspedagog och lärarfortbildare.

17 lärare och fritidspedagoger från låg- och mellanstadiet i Sätra, i södra Stockholm, letar upp var sin pinne i skogen och inordnar sig efter lite diskussioner i en rad.

– Hur kom ni fram till vilken pinne som var längst? Finns det andra mått än ögonmåttet? undrar Birgitta Sang och tipsar om att det även går bra att mäta med ett finger, ett grässtrå eller en halsduk.

– Låt eleverna själva klura ut på vilken ände av ledet den med den längsta pinnen ska stå. Det här är även en övning i att komma överens. Och, fortsätter hon, håller ni alla i en pinne? När blir det en kvist? Eller en gren? Många barn som har ett annat modersmål än svenska kan ha svårt att veta skillnaden.

Lärarfortbildningen som pågår i en glänta i skogen är en del av Naturskyddsföreningens och Naturskoleföreningens projekt ”Skogen som klassrum”. Det har pågått sedan 2009 och utbildat över 3 000 lärare från låg- och mellanstadiet. Man satsar på att utbilda all personal på en skola för att alla ska få en förståelse för pedagogiken. Nästa år hoppas man även kunna vända sig till högstadie- och gymnasielärare.

– Många tror att det bara handlar om att leka och grilla korv. Men det här handlar om att utifrån läroplanen skapa en rolig, spännande och varierad undervisning så att fler elever kan hitta sitt sätt att lära sig matte, svenska, engelska och NO, säger Märta Berg, projektledare på Naturskyddsföreningen.

På det sättet hoppas Naturskyddsföreningen att fler lärare och elever blir intresserade av att vistas i skogen, och i förlängningen även av att bevara naturen. Naturskyddsföreningen vill sätta ljuset på vikten av att bevara tätortsnära natur, särskilt nära skolor och förskolor. Man driver därför parallellt ett politiskt påverkansarbete för att få kommuner att kartlägga barnens skogar och bevara dem.

– I dag naggas skogsområden i kanten när man bygger och man har ofta inget barnperspektiv i den fysiska planeringen. Tio träd i en skogsdunge kan vara otroligt viktiga för barnen – de uppskattar ofta en annan sorts skog än vi vuxna, säger Märta Berg.

Barn gillar en kuperad och lite snårig skog med klätterträd, vatten, grenar och kvistar på marken att bygga kojor av, enligt en forskningssammanställning från Skogsstyrelsen. Vuxna däremot föredrar ofta skog med höga träd, mossa på marken och god sikt. Ungdomar dras till avskilda vackra mötesplatser, gärna med grillplats och utsikt över vatten.

– Och närheten är otroligt viktig. Ligger ett grönområde mer än trehundra meter bort går vi inte dit i vardagen, säger Märta Berg och hänvisar till studier gjorda på bland annat Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Det är just den vardagliga kontakten med naturen som gör att barnen kan bli friskare, mindre stressade, få bättre motorik, högre koncentrationsförmåga och bättre minne än barn som inte vistas i naturen regelbundet. Skogen ger dessutom en allsidig träning för kroppens alla muskler vilket motverkar övervikt. Att vara ute mycket hjälper även till att reglera den biologiska klockan vilket ger bättre nattsömn. Solljuset har också effekt på D-vitaminproduktionen i huden vilket påverkar bland annat immunsystemet positivt, enligt forskningsrapporter från bland annat Naturvårdsverket och SLU.

Tillbaka till Sätraskogen. Nu får lärarna var sitt rep som är en meter långt av Birgitta Sang. Efter att ha diskuterat hur repet kan vikas för att illustrera en halv, en fjärdedel och 75 procent och hur det kan användas till att mäta omkrets, längd, area och bygga geometriska figurer med, får lärarna jobba två och två.

De ska hitta ett träd vars omkrets är en meter, de ska hitta tre pinnar som tillsammans blir en meter och de ska undersöka hur många kottar det går på en meter. Lärarna redovisar sina uppgifter på en vit plastduk som Birgitta Sang brett ut på marken.

– Redovisningen gör det tydligt för eleverna att det finns olika sätt att lösa en uppgift på, inte bara ett. Här ser de att det finns olika förslag, säger hon.

Det har blivit dags för övningen ”hemliga bilden”. Lärarna har valt ut fem likadana naturföremål var och sittandes rygg mot rygg förklarar den ena för den andra hur de placerat ut föremålen i förhållande till varandra.

– I nya läroplanen står det att man ska förstå och kunna ge instruktioner. Det gör man i den här övningen. Dessutom tränar man sitt språk och matematiska lägesord som klockan, grader, väderstreck eller kompassen när man förklarar var de olika föremålen ligger i förhållande till varandra, säger Birgitta Sang som avslutar varje övning med en rad frågor till lärarna – ”Hur skulle det här fungera i er klass? Hur kan man anpassa övningen till era elever? Hur gör man den svårare?”.

– Det är kanske enklare att be eleverna att slå upp sidan 28 i en bok, men undervisningen blir mer konkret ute, säger Lena Notlund, en av lärarna på kursen.

Hon undervisar i svenska som andra språk på Sätraskolan och har redan varit ute ett flertal gånger med sina elever, sedan den förra lärarfortbildningsdagen.

– Med hjälp av pinnar eller träd i olika storlekar får till exempel ord som kortast, längst, bredast och smalast en verklig betydelse. Man kan också lära sig prepositioner genom att hoppa över, kliva på och krypa under. Mina elever har verkligen börjat använda det svenska språket.