”Den fria leken är nästan fånigt hyllad”

KRITISK Den fria leken är nästan fånigt hyllad, anser samhällsdebattören Ingemar Gens. Fri lek riskerar att bli uteslutande, könsstereotyp och att gynna förtryck, menar han.

Vad uttrycks i den fria leken? Fantasi och kreativetet eller könsstereotyper och mobbning? Jämställdhetsexperten Ingemar Gens är skeptisk till fri lek i förskolan.

Vad uttrycks i den fria leken? Fantasi och kreativetet eller könsstereotyper och mobbning? Jämställdhetsexperten Ingemar Gens är skeptisk till fri lek i förskolan.

FOTO: Magnus Hjalmarson Neideman

Fri lek. Finns det något finare begrepp när det handlar om barndomen? Den fria leken känns som själva fundamentet när det kommer till barnens rätt att få vara just barn. Tankarna går till ungar som kreativt och inlevelsefullt leker i en solig skogsbacke, helt utan inblandning från förnuftsstyrda vuxna eller krav på prestation.

Men fri lek förkommer också som begrepp i förskolan värld – då ofta förknippat med att barnen får göra vad de vill (så länge de inte slåss) medan de vuxna tittar på, samt hemma i familjen. ”Vad ska vi göra?” frågar barnen. ”Lek nånting”, svarar den vuxne frustrerat.

Hur är det egentligen med den fria leken? Vad är det för någonting? Och är den egentligen så fri?

Ingemar Gens, samhällsdebattör, författare och före detta jämställdhetsexpert på länsstyrelsen i Gävleborg, är mycket skeptisk till den fria leken som pedagogiskt verktyg i förskolan.

– Det är just precis i den fria leken som könsstereotypa mönster föds och cementeras. I den finns också rangordning, uteslutning och fröet till mobbning, säger han.

Enligt honom är den fria leken långt ifrån fri.

– Den begränsas av tusen olika saker, av traditioner och tysta regler som finns i samhället. Den fria leken är nästan fånigt hyllad. Det sägs att den är konstnärlig, dynamisk, kreativ och att den ger tillgång till en människas inre. Visst, ibland kanske. Men det är få gånger allt det där infrias.

– Att påstå att två flickor som leker med dockor i dockvrån leker fritt är löjligt. Barn härmar ju samhället och tvingar in sig i olika roller som de sedan övar sig på. Den fria leken är också ofta uteslutande. Barnen har hårda regler om vem som får göra vad, och vem som passar att vara med. Den fria leken är ofta väldigt stereotyp, säger Ingemar Gens.

I pojkarnas fria lek finns traditionellt sett mer av förtryck, hackordning och tävling enligt Gens.

– Alla de sakerna är ju inbyggda i de manliga strukturerna. Pinsamt nog så finns det ju incitament för oss att träna våra små pojkar i sånt där. Det är ju liksom herren på täppan som gäller även i näringslivet. Den starkaste vinner. Kanske är det därför vi låter det pågå?

Att förbjuda lekar som handlar om liv och död eller innefattar vapen tror han inte på. I stället förespråkar han just styrning och engagemang från de vuxna, lekarna handlar ju om att barnen vill bearbeta saker.

– Man kan öva sig i allt möjligt, och styr man lekandet så kan det bli utvecklande för alla. Alla får vara med och alla får lära sig. Ingen blir mobbad eller ensam. Alla kan få öva sig i att vinna och ta för sig, till exempel. Eller i konsten att snacka om var mormor bor eller hur känslor känns.

Ingemar Gens tror att det bakom hyllandet av den fria leken finns ett visst mått av lathet från de vuxnas sida.

– Det är ju underbart när de leker själva och man själv kan ägna sig åt sitt och sina vuxenaktiviteter. Det är ju ansträngande att tänka och utvärdera, säger han.

På Trödje förskola i Gävle, en av de förskolor som Ingemar Gens arbetade tillsammans med i ett djupgående genusprojekt, har personalen länge jobbat i linje med det uppdrag som förskolan har enligt läroplanen: ”Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller”. I arbetet med den uppgiften har den fria leken försvunnit från förskolans planeringsschema berättar Pär Eriksson, pedagog på förskolan. Precis som Ingemar Gens ställer han frågan om vem den fria leken är fri för.

– Släpper vi barnen så får inte alla vara med. Gruppen delas upp och det skapas hierarkier – både bland flickor och pojkar.

Pär Eriksson tycker att såväl kreativitet och fantasi både finns och frodas i den styrda leken. Personalen på Trödje ger varje dag barnen möjligheten att själva välja vad de ska göra, och sen observerar de och dokumenterar valen.

– Under alla år har vi sett att det till en början nästan uteslutande är pojkar som bygger med lego, medan tjejerna väljer att måla och pärla. Det där tror vi beror på att det är de materialen de erbjuds hemma och det är det respektive grupp fått öva sig på.

Personalen försöker hjälpa barnen att testa annat. De skapar små grupper av nybörjare på olika saker, förklarar grunderna och låter barnen öva sig.

– Resultatet är tydligt, berättar Pär Eriksson. När barnen sen fått kläm på det nya materialet eller aktiviteten så börjar de välja det frivilligt lika ofta som det där som de alltid valde i början.

Pär Eriksson är bekymrad över att en del som hör talas om pedagogiken tror att de försöker göra om barnen till något som de inte är.

– Vi vill bara få dem att välja fritt och få dem att våga prova nya grejer. Och då måste vi styra, annars vågar de inte eller tänker inte ens tanken. Det är en förberedelse inför skolan. Samhället har allt att vinna på detta, säger Pär Eriksson.

Birgitta Knutsdotter Olofsson är professor emerita i barn- och ungdomsvetenskap och hon håller med om att begreppet fri lek är bedrägligt.

– Fri lek är inte att låta barn springa omkring för sig själva eller vara ensamma i ett rum. Fri lek är motsatsen till styrd lek, och styrd lek är för mig lekar med regler som ”Bro bro breja”. Fri lek är lek på barnens villkor där deras fantasi får styra, säger hon.

Även hon betonar vikten av vuxnas närvaro och stöd i leken.

– I de allra flesta fall är det berikande med en närvarande vuxen som kan vara med och styra eller säga förlösande ord så att leken får ny fart. Jag brukar tala om att man som vuxen kan få tillgång till en speciell röst, en sagoröst, med vilken man kan säga saker som ”Ska vi resa iväg nånstans med hästarna?” med ett spännande tonfall.

Fri lek för Birgitta Knutsdotter Olofsson är också friheten att få leka det man vill, och att få tid och utrymme att göra det.

– I en stor barngrupp kan fri lek också handla om att vuxna ser till att ett begränsat antal barn som kommit in i en lek kan få vara i fred, och att de vuxna inte avbryter för att säga ”nu ska vi måla”.

På många håll har hon observerat att den enda gång som de vuxna lägger sig i barns lek är när det blir konflikter.

– Vi vill sitta på vår bänk och dricka vårt kaffe och prata med andra vuxna, men egentligen borde vi vara där barnen är. Hjälpa dem, leda dem och leka med dem. Det är viktigare än att köpa roliga utklädningskläder eller bra leksaker, säger hon.

Att lathet från vuxenvärlden kan vara en av anledningarna till att begreppet fri lek är så omhuldat kan Birgitta Knutsdotter Olofsson nog hålla med om. Men hon har ett förslag till alla som tycker att tid saknas.

– En flicka kommer och frågar sin mamma om de ska leka att de flyttar. Mamman har inte tid, hon diskar, men i stället för att avvisa säger hon ”Ja. Vi leker att du är en flicka som ska flytta och jag är hennes mamma som ska diska!” Och leken kan börja. Det är ett underbart exempel på att lek kan vara så mycket, och att man faktiskt kan vara med oftare än man tror.

  • Kopiera sidans adress

Fakta

Ur Läroplan för förskolan

”Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem.”

Visa mer fakta
Följ händelseutvecklingen med SvD digital – Just nu 5 veckor för 50 kr!
Visa kommentarer

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID. Läs reglerna i sin helhet Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se

Sovjetiska marinfartyg grupperade sig vid den svenska territorialvattengränsen. Jägarsoldater, fartyg och flyg sattes in i den svenska bevakningen av ubåten. Bildlista

Svenska ubåtsjakter som gått till historien

Pågående jakt på Östersjön väcker minnen av kränkningar.

”Ryssland har starkaste motiven”

Chatt

Försvarsforskare om ryska strategin i Östersjön.

”Ny M-ledare bör vara socialkonservativ”

DEBATT

Vilka egenskaper bör M-ledaren ha? Så tycker SvD.se-läsarna.

Andersson: Banker kan bidra till skolan

Ministern ser möjlighet till skatteinkomster.

Starka familjeband
leder till isolering

Förlorad generation

"Utbrett fenomen".

”Livet var riktigt jävla piss”

Hemmasittare

Joel vägrade gå till skolan.

Budgivning stressar kvinnor mer än män

Bostad

”Behöver inte vara en nackdel.”

Eli tar stora steg
mot pophimlen

Veckans skivor

”Vassa stråk av r&b.”

Expressen säger upp alla sina fotografer

Över 60 tjänster försvinner i sparpaket.

”Är du vältränad – eller övertränad?”

Träning

Allt fler anammar elittänkandet.

4 dagar kvar: Vad betyder rationell?

Högskoleprovet

Träna på vårens orddel.

”Inget man bara snyter ur näsan”

Löpning

Så gick det för gänget.