Datorspel pekas ofta ut som det stora hotet mot boken. Andelen barn i åldern 9-14 år som spelar dator- och internetspel en genomsnittlig dag har fördubblats bara på ett år, från 13 till 26 procent mellan 2004 och 2005, enligt Mediebarometern. Främst är det pojkarna som spelar.

Men Jonas Linderoth, universitetslektor på institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet, är inte övertygad om att det finns direkta samband mellan försämrad läsförmåga och ökat datorspelande.

- Jag tror man får titta på utbildningssystemet snarare än datorspelandet. Men det är klart att idogt datorspelande gör att du lär dig andra saker. Spelar du onlinespel som World of Warcraft utvecklar du till exempel en ofantligt god engelskförmåga.

Jonas Linderoth anser att när man försöker se samband blir det en sorts kulturkritik där datorspel alltid får bära hundhuvudet.

- Jag är övertygad att om man ska få bukt med minskande läsförmåga måste man se på mycket mer komplicerade saker som välfärdssamhällets nedrustning och kommunaliseringen av skolan, som är en pedagogisk katastrof. Men det är alltid spännande att skylla på de hemska dataspelen.

Jonas Linderoth tror inte heller på att datorspelens spännande dramatik ersätter bokens fängslande handling.


- Datorspel hör inte hemma i samma kulturfamilj som teater, film och böcker. Datorspel beskrivs mycket bättre om man jämför med vanliga spel som kinaschack och Monopol. Spelupplevelsen är ganska skild från upplevelsen av berättande om du frågar mig. Men där tvistar forskarna.

Jonas Linderoths avhandling Datorspelets mening visar att datorspelande barn i första hand styrs av hur de optimerar sina vinstmöjligheter och mindre av vad spelet står för.

- En som spelar first person shooter-spel, där man går med en stor bössa framför sig, en som spelar online rollspel som World of Warcraft och en som spelar strategispel som Lord of the Rings får ut helt olika saker. De är inte samma lärprocesser för det är så otroligt skilda upplevelser de förmedlar.

Jonas Linderoth hoppas att vi om tio år ska sluta klumpa ihop datorspel som en enda sak och få ett språk för att tala mer nyanserat om datorspel.

Man han tror inte att boken kommer att konkurreras ut.
- Det är klart att det är jätteviktigt att läsa skönlitteratur! Men jag skulle inte vilja att mina barn växte upp utan IT. Om de inte tidigt utvecklar kompetens att hantera ett gränssnitt, att förstå hur digital teknik är uppbyggd så är det för mig i alla fall nästan lika problematiskt som att de inte utvecklar läsförmågan.

Allt fler svenskar skaffar sig bredband och vi tillbringar mer tid framför datorn, både barn och vuxna.

- Under de senaste två åren har vi sett en markant ökning av internetanvändningen, säger Ulla Carlsson, chef för Nordicom vid Göteborgs universitet, som gör årliga mätningar av våra medievanor, den så kallade Mediebarometern.

Närmare 35 procent av 9-14 åringarna använde internet en vanlig dag 2005. Bland dessa var användningstiden en dryg timme. 59 procent läste en bok, i skolan eller hemma, en vanlig dag. Den
tid barn i åldern 9-14 år ägnar åt läsning minskade dock 15 minuter per dag mellan 1979 och 2003.

I Mediebarometern mäter man läsningen under hela dagen, både i skolan och hemma, och då kan man inte se någon trend att skönlitteraturläsningen en genomsnittlig dag bland unga minskar. Däremot är det en tydlig minskning av läsning av facklitteratur och läroböcker.

- Det har att göra med att man läser många facktexter på nätet, säger Ulla Carlsson.

Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser vid Uppsala universitet, tror att den försämrade läsförmågan kan hänga samman med att vi läser fler korta texter i dag. Bilden har fått större betydelse.

- Text och bild står i någon form av samklang med varandra. I dag räcker oftast inte att läsa texten, vilket det gjorde om man går 20-30 år tillbaka i tiden.

Dagstidningar och tidskrifter tar efter webbsidors layout. Även läroböcker har utvecklats mot kortare texter och fler bilder. Den som försökt läsa sina barns geografi- eller samhällskunskapsböcker kan konstatera att de ibland är så faktaspäckade att de är näst intill oläsliga.

- Det finns studier där man tittat på läroböcker där man försökt förenkla språket, men det har många gånger blivit svårare. Författarna har kortat ner meningar och tagit bort beskrivande och berättande element som fördjupar förståelsen.

Även om barn i dag tycks ha större problem att läsa långa texter så är en allmän erfarenhet att de många gånger är skickligare än vuxna i att läsa av och ta sig fram på webbsidor.

Ska man vara oroad över att över att barnen är sämre på att läsa längre texter, eller uppväger det att de har andra läsförmågor?

- Jag skulle nog säga att jag är oroad eftersom jag inte tror att datormediet kommer att ta över inom överskådlig framtid. Vi kommer inte att kasta ut tidningar och böcker i morgon dag. Det är väsentligt att kunna läsa en längre text, att träna minnet och bygga upp en förståelse kring större sammanhang, säger Caroline Liberg.

Caroline Liberg är projektledare för den vetenskapliga delen av Pirls, en internationell studie av barns läskompetens där 45 länder deltar. Svenska läsforskare väntar nu med spänning på resultaten från 2006 för att se om fjärdeklassarnas försämrade förmåga att läsa långa texter är en trend som står sig, eller om det har skett förbättringar.

I Pirls 2001 framträdde svenska föräldrar som en tillgång för sina barns läsutveckling. Hög andel högutbildade, många böcker i hemmen och stor andel föräldrar som nöjesläser. Men på en punkt låg de under det internationella snittet, nämligen när det gäller dagliga samtal om innehållet i det barnen läser.
- Läsforskare brukar säga att det krävs 5 000 timmars läsning för att få god läsförmåga, men det är minst lika viktigt att man får samtala om det man läser, säger Caroline Liberg.

I ett projekt vid Uppsala universitet har forskarna följt elever som anses lågpresterande, men inte har grava läs- och skrivsvårigheter, i årskurs 5, 8 och andra året på gymnasiet. Det visade sig att eleverna visserligen inte hade några problem att läsa texter i svenska, samhällskunskap och naturvetenskap men att de hade stora svårigheter att förstå vad de läste.

- Det låter bra när de läser högt, men när man ber dem att sammanfatta texten eller förklara vad som är nyckelfrågan så klarar de inte det.

I Pirlsstudien finns starka samband mellan hur mycket föräldrarna samtalar med barnen om läsning och barnens läsförmåga.

- När vi talar om vad som är framgångsfaktorer i barns läsutveckling så är det för det första att knäcka läskoden, men det som förklarar den andra hälften är faktorer som att kunna återberätta, att vara en aktiv samtalspartner och att ha ett rikt ordförråd.

Barn som inte får en vana i att samtala om böcker eller tidningsartiklar de har läst får kämpa mer i skolan.

Caroline Liberg menar att skolan ofta gör misstaget att knyta läs- och skrivinlärning till svenskämnet.

- Man har inte förstått att elever måste få stöd och hjälp att läsa och skriva sakprosa även i till exempel naturvetenskap, samhällsvetenskap eller hemkunskap. Bara för att du är duktig på att läsa en skönlitterär text är det inte säkert att du klarar att läsa en naturvetenskaplig text. De är uppbyggda på olika sätt.

En annan förklaring till sjunkande läsförmåga är att många äldre lärare med stor erfarenhet av att lära barn läsa och skriva nu går i pension och att de nyutbildade lärare som tar över inte samma långa erfarenhet och kompetens att stödja elevers första läs- och skrivinlärning.