– Jag tycker att kontakten med förskolan fungerar bra. Man får veta om Max har ätit och om det varit något problem. Men de har ingen dator, det skulle vara bra att få veckobrev och att kunna mejla dem, säger Fredrika Johannesén, som har sonen Max på förskolan Hattstugan på Kungsholmen. Lillasyster Agnes har inte börjat på dagis ännu.
Foto: Ingvar Karmhed
Förskolan får överlag höga betyg när stockholmsföräldrar svarar på en enkät. Men på frågorna som gäller samverkan med hemmet är resultatet lite sämre. Var tionde förälder är uttalat missnöjd enligt Förskoleundersökningen 2010.
– Det är många förskolor som haft låga värden och de arbetar på olika sätt med det här. Uppfattningen jag har är att man tar till sig resultaten, men att det är en lång process innan man sätter ett nytt arbetssätt i sjön, säger Inga-Lill Hjerpe Lindgren, förskoleinspektör i Stockholms stad.
I undersökningen är det bara 67 procent av föräldrarna i kommunal förskola som instämmer i att ”i mitt barns förskola får jag veta vad förskolan gör för att stödja mitt barns utveckling”.
Inga-Lill Hjerpe Lindgren menar att det är svårt att peka ut en enskild anledning till föräldrars missnöje.
– En del föräldrar beskriver att det viktigaste är att de får veta att barnet har ätit och sovit. Medan andra säger att mat och sömn vet jag att det funkar, det är viktigare att de får lära sig bra saker. Det handlar mycket om kommunikation. Ibland tror jag att föräldrar och personal pratar förbi varandra. Förskolan behöver bli duktigare på att beskriva vad man gör så att föräldrar förstår.
Var fjärde stockholmsförälder instämmer inte eller svarar ”vet ej” på frågan om förskolan informerar om sina mål och arbetssätt.
– Jag tror att man behöver bli mycket tydligare på förskolorna och hitta rätt tillfälle för att nå ut. Vid inskolningen är föräldrar så upptagna av att lämna ifrån sig det käraste de har att de kanske inte är mottagliga för information om läroplanen, säger Inga-Lill Hjerpe Lindgren.
Ny lagstiftning och en generation medvetna föräldrar som byter förskola om det inte passar, gör att många förskolor nu måste ser över hur kommunikationen med föräldrar fungerar.
Lotta Wretman Törnblom arbetar med fortbildning och föreläsningar för förskolepersonal vid företaget Lärarfortbildning. Hon har tidigare arbetat som förskollärare och förskolechef i många år. Efterfrågan på utbildning i föräldrakontakter har ökat på senare år och kurserna blir snabbt fulla. En fråga som är ständigt aktuell är gränssättning.
Det är inte så vanligt att någon ber bilmekanikern på verkstaden att komma och byta däck hemma på garageuppfarten. Men att föräldrar ber förskolepersonal komma hem och vara barnvakt eller följa med på familjens resa som barnflicka, utan betalning, kan förekomma. Det kan också bli svårt med gränsdragning när föräldrar som ligger i skilsmässa berättar allt för personalen, även det som inte har ett dugg att göra med barnets vardag på förskolan.
– I förskolan arbetar många kvinnor som är väldigt empatiska, gärna lyssnar och kanske inte själva förstår att sätta gränser. Det ingår i professionen att vara omhändertagande om barnen och det kan bli så att man är omhändertagande mot de vuxna också.
Nu har också problematiken med Facebook kommit, det är mycket diskussioner på förskolor om man ska kunna ha en förälder som vän.
Ibland när Lotta Wretman Törnblom har fortbildning på förskolor brukar hon låta all personal sätta plus och minus på hur man uppfattar föräldrar. Det kan bli ett sätt att se hur vissa föräldrar får mycket uppmärksamhet, medan andra knappt blir sedda.
– Då måste de också fundera på hur det påverkar barnen och hur man ska förhålla sig mer professionellt till alla föräldrar.
Det allra svåraste för förskolepersonal är när man måste tala med föräldrar om att något i deras barns utveckling inte är som det ska och att barnet behöver extra stöd. Att prata med föräldrar när personalen ser att barnet far illa, kanske på grund av missbruk i familjen, tillhör också de riktigt svåra samtalen.
Sen finns det de föräldrakontakter som snarare kan beskrivas som besvärliga.
– Det upptar tid i personalgruppen att diskutera föräldrars oförmåga att passa tider, föräldrars oförmåga att hålla barn hemma när de är sjuka, att ta ledigt tillsammans med sina barn. En förälder som åker på egen semester kan irritera. Barn som inte har tillräckligt praktiska kläder är ett annat irritationsmoment. Jag tycker att det är för mycket fokus på sådana frågor, det finns viktigare saker att lägga energi på.
Lotta Wretman Törnblom tror att förskollärare diskuterar hämtningstider som inte hålls ännu mer i dag när föräldrar är mer pressade.
– Då är det viktigt att förskolepersonal hänger med i den samhällsutvecklingen och inte tänker att det var bättre förr. Det gäller att göra det bästa av situationen och vara tydlig med vad som fungerar och vad som inte fungerar för barnet.
På många förskolor ser man över hur föräldramöten och andra forum fungerar. Om föräldrar haft tre barn i förskolan och hört samma sak på föräldramötena så är det stor risk att de slutar komma.
– På förskolor som kommit långt har man gått ifrån att sitta i stor grupp på föräldramötet och diskutera praktiska frågor.
I stället väljer man kanske matematik i förskolan som tema. Personalen gör en utställning, berättar om läroplansmål och förklarar vad matematik för en tvååring är. Det fångar föräldrar.
I områden där många föräldrar förstår svenska dåligt kan personalen använda bildspel för att visa vad barnen gör i förskolan. Många förskolor har börjat lägga föräldramöten lite tidigare på kvällen och avsätta personal som kan ta hand om barnen för att göra det lättare för dem som inte kan ordna barnvakt.
Intresserade och ifrågasättande föräldrar kan hjälpa till att höja nivån på verksamheten. Men det kan också vara svårt för personalen att stå emot när föräldrar kräver många utflykter, för att barnen hela tiden ska få nya upplevelser, och inte förstår att det kan vara en bra verksamhet fast man är kvar på förskolan.
– Föräldrar kan kräva att det ska vara engelskundervisning och simundervisning. Personalen kan ibland tycka att de får lägga ner för mycket tid på att diskutera sådana frågor och förklara att det inte ingår i uppdraget.
I den nya skollagen, som börjar gälla 1 juli 2011, står att det vid varje förskola ska finnas ett eller flera forum för samråd med barnen och deras vårdnadshavare.
Det är inget beslutande organ, men det ska finnas forum på förskolan där det finns representanter för både barn och föräldrar. När det gäller små barn får deras föräldrar representera dem.
– I sådana forum ska man få information om beslut som ska fattas. Det kan handla om att förskolechefen behöver flytta barn från en grupp till en annan. Det här är frågor som är av en annan karaktär än vad som oftast pratats om på föräldramöten, säger Magdalena Karlsson, undervisningsråd på Skolverket.
I de här forumen ska föräldrar få föra fram åsikter, men inte om enskilda personer, vare sig det gäller barn eller personal. En form av forum kan vara föräldraråd, som många förskolor har redan i dag.
