Niklas och Emanuel på motorcykelutställning i Köpenhamn.
Varför glömmer Simon alltid vilken dag det är glosförhör i engelskan? Varför är Johannes okoncentrerad och stökig på lektionerna för att sedan sitta blickstilla framför dataspelet i tre timmar? Varför tycker Daniel att det är stentrist att läsa böcker? Varför skriver Anton toppresultat på nationella provet i matematik, men såsar på mattelektionerna?
Svaren ser förstås olika ut för varje pojke. Svaren blir också lite olika om man frågar en hjärnforskare eller en maskulinitetsforskare.
Martin Ingvar, professor i neurofysiologi vid Karolinska institutet, menar att dagens betygssystem där de första betygen sätts i årskurs 8 diskriminerar pojkar.
De flesta pojkar kommer i snitt i puberteten när de är mellan 12 och 16 år och merparten av flickorna när de är mellan 10 och 14 år. Varje tonårsförälder vet att puberteten kan påverka både humör, trötthet och dygnsrytm.
– Pojkarna är mitt i puberteten när de första gången får betyg. Det är så uppenbart att det är en av orsakerna till att pojkar som inte har bra struktur hemma träffas så illa av betygssystemet. De som kommer från välfungerande hem får den lilla extra hjälp som behövs, medan de andra är helt rökta, säger Martin Ingvar.
Ett rättvisare system skulle enligt Martin Ingvar vara att ge betyg tidigare, alternativt slopa betygen och ha intagningsprov till högskolan.
Pojkar mognar senare än flickor och Martin Ingvar anser att det krävs medveten pedagogik för att få med sig både flickorna och pojkarna från början.
– Pojkar som grupp tar det lite långsammare med sin socialisering. Det krävs mer tydlig träning för att få dem att fungera i gruppsammanhang, vilket beror på både arv och miljö, säger Martin Ingvar.
Han tycker att ett av de stora problemen i skolan i dag är att man inte tar hänsyn till att pojkar ligger efter flickorna i utvecklingscykeln. Ett exempel är att skolan i dag går mot allt mer individuellt arbete under eget ansvar, något som flickor tidigare inser betydelsen av.
– Den pedagogiska processen innefattar ett socialt kontrakt där signalen måste vara tydlig till ungen att det betyder något för mig att det går bra för dig. När det fungerar kan du få vilken kille eller tjej som helst att fungera. När det inte fungerar drabbas pojkarna värst.
Pojkars genomgående sämre skolresultat kan knappast förklaras av skillnader i begåvning. Flickorna har som grupp något bättre språklig förmåga medan pojkarnas spatiala förmåga är lite bättre, de är duktigare på att lösa uppgifter om ytors och rymders förhållande till varandra. Men begåvningsskillnaderna mellan könen är mycket små jämfört med skillnaderna mellan individer.
– När det gäller extremerna på begåvningsskalan är det rätt hyggligt belagt att det är en högre andel pojkar både bland de riktigt vassa och bland de svagbegåvade, säger Martin Ingvar.
Det är fler pojkar än flickor som uppger att de känner sig okoncentrerade i skolan. Samtidigt kan fladdriga pojkar uppvisa en förbluffande koncentrationsförmåga framför till exempel dataspel.
– Det finns en skillnad. Pojkar är mer drivna av omedelbara belöningar än vad flickor är. Det beror på pojkarnas konstitution genetiskt, men också på hormonbilden i blodet. Dataspel är gjorda för att ge belöning, de är gjorda för att pumpa dopamin i pannloben på ungarna, säger Martin Ingvar.
Det finns olika system i hjärnan för koncentration. Förenklat kan man säga att pojkar som grupp betraktad är bättre på att koncentrera sig på en enstaka sak och hålla kvar vid den, till priset av att de lättare kommer av sig om de är tvungna att titta på något annat. Flickor däremot har lättare att växla från en sak till en annan, men har en tendens att inte lika lätt som pojkar koncentrera sig på en sak under lång tid.
– Det är inte så att pojkar är artskilda från flickor, men det finns skillnader mellan könen som vi måste kunna möta i skolan.
Pojkar har kanske mer än flickor en benägenhet att fullständigt gå upp i ett intresse, det kan vara akvariefiskar, dinosaurier, dataspel som World of Warcraft eller Warhammergubbar.
– Man kan mäta graden av autistiska drag hos barn. I sådana mätningar placerar sig pojkar lite mer åt det autistiska hållet. Men om jag säger så blir det lätt att det står i tidningen att alla pojkar är autister och så är det inte. Vad jag talar om är en gruppskillnad. Eftersom skolan är en social process gynnar den per definition den som har lätt att inordna sig socialt, det vill säga flickorna.
Könsskillnader i skolresultat är speciellt framträdande när det gäller läsförmåga. För att nå det stadium då man läser med automatik, utan att behöva ägna själva läsandet en tanke, krävs att man läst ett antal böcker.
– Pojkarna behöver mer hjälp för att nå dit, läsning är så långsamt jämfört med tv och dataspel.
Martin Ingvar lyfter fram Håkantorpsskolan som ett gott exempel där man tidigt mäter samtliga barns läs- och skrivförmåga, inte bara de barn som enligt sina lärare har svårigheter. På så vis hittas de barn som behöver extra hjälp tidigt.
– Alla barn, men kanske speciellt pojkarna, visar motståndskraft mot att få automatik i läsandet. Ser man till att en större andel av killarna får automatik i läsandet så blir det mycket lättare för dem att hänga med i skolan, säger Martin Ingvar.
Vid Karlstads universitet pågår ett forskningsprojekt, ”Att göras till riktig pojke”, där man följer barn under två läsår. Utgångspunkten är att maskulinitet inte är något biologiskt givet. I stället ses maskulinitet som olika ideal och handlingar som skapas i sociala situationer.
– Vi vill se hur föreställningen om den riktiga, populära och coola killen skapas i skolan och på fritiden, säger Tomas Saar, projektledare och universitetslektor vid Karlstads universitet.
Forskarna följer två förskolegrupper, två förstaklasser och två fjärdeklasser. Tomas Saar har varit med i en fjärdeklass, på lektioner och raster.
– Du kan som pojke vara duktig i skolan eller spela fiol, men du får inte framställa det som din huvudidentitet. Du ska inte skryta med det utan tona ner det, sedan är det bra om du samtidigt är bra i hockey, säger Tomas Saar.
Flickor som gillar hockey eller krigsdataspel har det lättare.
– Pojkflickor har wild card och kan röra sig mellan pojkgrupper och flickgrupper.
Det är svårare att vara flickpojke, begreppet finns inte ens.
– Rädslan för det feminina och rädslan för det svaga är väldigt entydig i forskningen. Det finns en maskulinitet som handlar om att kunna ta smärta och inte vara gnällig eller skvallrig.
Genom att skämta om bögar och kvinnor positionerar sig pojkarna som heterosexuella och ”normala pojkar”. Vissa maskulinitetsnormer kan också skapa ett avståndstagande bland pojkar till skolarbete.
Tomas Saar menar att samhället, skolan och barnen själva skapar skillnader mellan pojkar och flickor.
– Om vi inte pratade så mycket om pojkar respektive flickor i skolan skulle kanske inte pojkar ha sämre resultat.
Tomas Saar tror inte att antipluggkulturen bland pojkar är lika stark i Sverige som i till exempel Storbritannien. Han ser flera delförklaringar till skillnaderna i skolresultat.
– Det är viktigt för pojkar att vara duktiga i idrott och ska du vara framgångsrik i idrott tar det tid från skolan. Den riktige killen är den som sportar, inte den som är en jävel på att spela tvärflöjt eller jätteduktig på att läsa romaner.
Tomas Saar menar att pojkar möts av olika budskap. De är uppfostrade i jämställdhetstanken, samtidigt som de kan mötas av en annan verklighet.
– En tioårig pojke kan gå från en EQ-lektion där man kommit överens med lärare och kompisar att det inte är någon skillnad mellan pojkar och flickor. Sedan går han till hockeyträningen där det första han får höra är att ”nu ska ni inte spela som kärringar”.
