Den brittiska författaren och journalisten Jane Shilling har skrivit boken ”Främlingen i spegeln” som handlar om att vara medelålders. På bokmässan i Göteborg berättade hon om hur alla log lite skälmskt och sa tröstande ”men inte är väl du medelålders?” när hon berättade om boken. ”Det var som om jag höll på med en bok om att vara dum”, sa hon och publiken skrattade. Det är bara ett litet exempel på hur vi placerar ”dum” längst ner på skalan. ”Men han är inte dum” är ett vanligt omkväde när man talar om en persons andra brister.

Ulla Ek är professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet och har under många år utrett barn med skolsvårigheter och gjort psykologtester. Olika svårigheter eller diagnoser överlappar ofta varandra. Den som är svagbegåvad kan till exempel också ha koncentrationssvårigheter.

– Skolsvårigheterna kan se precis likadana ut, ändå finns det i vårt medvetande en hierarki. När jag började jobba med funktionshindrade barn var det de blinda barnen som var ”finast”, säger Ulla Ek.

I dag har vi en annan hierarki, menar hon, diagnoser som adhd, asperger, dyskalkyli och dyslexi har blivit mer accepterade medan begåvning fortfarande är laddat.

– Svag begåvning är en del av normalkurvan vi inte vill se.

Eftersom det inte är en diagnos så räcker det inte riktigt för att barnen ska få sina insatser i skolan, säger Ulla Ek.

Ulla Ek.

Du ägnar dig inte åt något du har förskräckligt svårt för om du får välja själv. I skolan kan du inte välja själv, det är samma hål alla ska passa in i.

Ulla Ek, professor i specialpedagogik.



Hon anser att det är viktigt att man uppmärksammar de här barnen och identifierar deras svårigheter.

Många utvecklar strategier där de blir experter på att se ut som om de förstår och härma kamraterna. De vänder blad i boken utan att förstå vad de läser eller antecknar flitigt, men är sedan inte hjälpta av anteckningarna. Andra skolkar, bråkar eller blir deprimerade och drar sig undan.

Det kan naturligtvis vara ett tungt besked både för barn och för föräldrar att få reda på att barnets skolsvårigheter beror på svag teoretisk begåvning, men Ulla Eks erfarenhet är att det ofta underlättar.

– Om det är en bra utredning, ett bra samtal med barnet och ett bra möte med föräldrar och personal så blir det ofta bättre för barnet. Man tar död på lite spöken. De får veta att de faktiskt inte är dumma i huvudet, det är alla människors skräck att vara. Vad vi visar är att barnet har svårt för de teoretiska sakerna, säger Ulla Ek.

När barns IQ-testas används ofta Wechsler-test, utarbetade av den amerikanske psykologen David Wechsler. För skolbarn används Wisc, Wechsler Intelligence Scale for children. Det används för att mäta allmän begåvning och innehåller olika deltest där uppgifterna är ordnade i stigande svårighetsgrad. Deltestet avbryts när barnet verkar ha nått sin maximala nivå. För barn i åldern 6 – 16 år mäter man verbal funktion, perceptuell funktion, arbetsminne och snabbhet med flera deltest.

Ett WISC-test räcker inte för att dra definitiva slutsatser om ett barns förmågor och svagheter. Testresultatet vägs samman med information om barnets tidigare utveckling och hur barnet fungerar i vardagen.

Ett lågt IQ behöver inte betyda att resultaten från deltesten ser ut som ett rakt streck i nedre skalan. Ulla Ek tar fram några avidentifierade test som elever har gjort för att visa att resultatet snarare brukar se ut som en skiss över Sareks fjällvärld med toppar och dalar. Ojämn begåvning är vanlig i den gruppen. Även ett barn som får IQ under 70 och efter ytterligare utredning får diagnosen utvecklingsstörning kan mycket väl prestera över genomsnittet på något av deltesten. Sådant är viktigt att lyfta fram för att nyansera bilden.

Dessutom har barnet ofta andra styrkor: empatisk, musikalisk, duktig i idrott, konstnärlig eller ha andra förmågor som ett IQ-test inte mäter. Intelligens är ett omtvistat begrepp och man brukar skämtsamt säga att vad IQ-test mäter är hur bra man är på att göra IQ-test.

Men i skolan värderas de förmågor högt som både barn med svag teoretisk begåvning och barn med adhd har allra svårast för: fokus, arbetsminne, flexibilitet.

– I arbetslivet har du inom vissa gränser förmågan att välja. Du ägnar dig inte åt något du har förskräckligt svårt för om du får välja själv. I skolan kan du inte välja själv, det är samma hål alla ska passa in i, säger Ulla Ek.

5

timmars individualiserad undervisning i veckan under fyra månader gjorde att 13 av 15 barn i en indisk studie om svagbegåvade tydligt förbättrade sina resultat.

Statistiskt sett är gruppen svagbegåvade stor, cirka 14 procent beräknas ha IQ mellan 70-85. Men enligt Ulla Ek finns ingen anledning att tro att alla i den gruppen skulle ha stora problem i skolan, men kanske uppemot hälften. De som klarar sig bra kan ha föräldrar som ställer upp mycket, en tillrättalagd undervisningssituation eller en personlighet som hjälper dem framåt.

I lärarutbildningen vid Stockholms universitet ingår 7,5 poäng specialpedagogik och det som tas upp om svag begåvning är försvinnande lite, enligt Ulla Ek.

– Studenterna skulle behöva veta mer om och jobba mer med olika metoder. Över huvud taget behövs ett mycket större inslag i lärarutbildningen om elevers olikheter och då pratar vi inte bara om svagbegåvade. Studenterna behöver kunna ta in alla elevers olikhet som en normalitet.

Det finns många sätt att konkretisera undervisningen. En mattelärare berättade att när han undervisade om omkrets brukade han gå runt klassrummet och när han talade om area hade han med sig en trasa och torkade av bordet. En historielärare lånade gympasalen och iscensatte första världskriget där.

– Om barnen får jobba med de funktioner som är svaga, till exempel sitt arbetsminne eller ordförråd,kan de ha goda möjligheter att förbättra sig. Men det måste ske på den nivå de befinner sig, annars får de ingen motivation.

Ulla Ek efterlyser mycket mer skolforskning om svag begåvning för att hitta vilka metoder som är verksamma och under vilka förhållanden. Även inom forskningen har svag begåvning låg status och det finns försvinnande få studier om man jämför med adhd eller dyslexi trots att skolmisslyckande är en av de största riskfaktorerna, oavsett orsak, när det gäller kriminalitet, psykisk ohälsa och missbruk och för med sig stora kostnader både för individen och för samhället.

I en indisk studie, en av få om svagbegåvade, fick barn med IQ på 70 – 90 individualiserad undervisning fem timmar i veckan i matematik och att läsa och skriva. Försöket pågick i bara fyra månader, men eleverna gjorde tydliga framsteg. Barnen fick undervisning på sin nivå och tid att vila lite mellan lektionerna.

Studien gjordes i Kerala, den delstat i Indien som har högst läskunnighet. Barnen var mellan 7 – 9 år och hade uppmätt IQ på 70 – 90. Av de 15 barn som fullföljde studien, förbättrade sig 13 av dem i något ämne och hälften i alla tre ämnena.

Alla artiklar i serien