De feta tidningsrubrikerna med larmrapporter om dagens unga vuxna duggar tätt: Ungdomsarbetslösheten är rekordhög! Den psykiska ohälsan hos unga ökar! Fler unga är bidragsberoende! Fler unga förtidspensioneras! Studenter mår sämst!

Dagens unga verkar ha det svårare än tidigare kullar av unga vuxna. Den dryga miljon 80-talister (16 till 25-åringar) som finns i Sverige i dag lever under tuffare förhållanden än tidigare generationer.
Socialstyrelsen presenterade nyligen en rapport om 13 till 24-åringarnas situation där det framgår att även om många unga är friska och trivs med livet, så finns flera tecken som är oroande. Etableringen i vuxenlivet har försenats och försvårats av olika skäl. Myndighetsmässigt är vi vuxna vid 18. Men etableringsåldern, den ålder då fler än tre av fyra i en årskull arbetar, har höjts från 20 år i början av 90-talet, till 25 år i dag. För utlandsfödda är motsvarande ålder 33.
En av förklaringarna är att fler studerar på högskola: Nästan en av tre unga kvinnor och en fjärdedel
av de unga männen pluggar. Det kan förstås ses som något positivt, men då ska man veta att många väljer att studera i tider av arbetslöshet.
Ungdomsarbetslösheten är rekordhög. De unga arbetslösa har inte varit så många någon gång under 2000-talet: 38 000 är öppet arbetslösa, medan 24 000 är sysselsatta på statens bekostnad.
Mer elände: Gruppen unga vuxna utanför samhället växer snabbt. Det är en grupp som i statistiken klassificerats olika genom åren och därför är svår att jämföra på ett korrekt sätt, men klart är att den grupp unga som varken arbetar, studerar, är inskrivna på arbetsförmedlingen, gör värnplikt eller är föräldralediga ökar.

I dag står var tionde person i åldern 20 till 24 år utanför samhället i denna bemärkelse. En statlig utredning om detta växande problem mynnade ut i en ändring i skollagen: Varje kommun ute i landet ska ansvara för kartläggning och erbjudande av stödåtgärder för gruppen unga utanför - tills de är 20 år gamla. Den träder i kraft den 1 juli i år, så ännu vet man inte
så mycket om dessa ungdomar.
Det är inte så överraskande att många av dessa som ställts utanför är utrikes födda. Segregeringens effekter slår även mot de unga. Vad man vet i övrigt är att många i denna utanförgrupp saknar grundskoleexamen och fullständigt gymnasiebetyg. LO presenterade nyligen en rapport där man visade att avhoppen från gymnasieskolan ökar dramatiskt, framför allt från de yrkesinriktade utbildningarna. Sambandet mellan skolgång och ökad risk för arbetslöshet är väl kända, så här finns en källa till oro.

Bakom gruppen unga sjukskrivna döljer sig ofta depressioner, framför allt hos de unga tjejerna. Och generellt kan man säga att gruppen unga utanför är en utsatt grupp, som löper större risk än andra att vårdas för missbruk, psykiatriska problem och självmordsförsök. Dessutom riskerar de att passiviseras och fastna i ett mer eller mindre långvarigt utanförskap.
- Att så många unga står utanför samhället och att utanförskapet verkar vara så långvarigt är alarmerande, säger forskaren Ulla Arnell Gustafsson på Arbetslivsinstitutet.
- Det som genomgående är utmärkande för denna grupp är just oavslutade studier, vilket tyder på grundläggande problem i utbildningssystemet. Det gäller att hitta andra ingångar in i arbetslivet, jag tror till exempel mycket på lärlingssystem.

Att så många i gruppen unga utanför är invandrare är uppmärksammat internationellt. EU finansierar flera projekt just för att minska utanförskap för unga människor där man försöker finna alternativa metoder för integration.
- Men jag tror generellt att det är svårt att vara ung i dag. Individualismen har sitt pris, man måste hela tiden välja och många lägger nog skulden på sig själva om det går fel. Och storstäderna, där många av dessa unga bor, är en hård miljö. Anonymiteten är stor.
Även om arbetsmarknaden är hård i dag tror Ulla Arnell Gustafsson inte att det är det enda problemet.
- Ofta handlar det om livsfrågor, under vilka familjeomständigheter de unga lever. Arbetslösa ungdomar har i högre grad arbetslösa
föräldrar, till exempel. Och många av våra invandrade unga har föräldrar som inte har anknytning till arbetslivet. Kontakter har så stor betydelse, så de hamnar i en svår sits.

Mycket tyder också på att gruppen unga hemlösa ökar. Elisabeth Gunnars på Stadsmissionen i Stockholm säger att de får fler och fler unga besökare.
- Även om vi inte har några siffror på det, så är det både vår och andra frivilligorganisationers uppfattning att de ökat i antal.
Elisabeth Gunnars har just, tillsammans med kollegan Vivi Kylberg, avslutat en kartläggning av unga hemlösa i Stockholm. Där framgår bland annat att unga hemlösa tjejer är fler än förväntat och att Maria Ungdom (beroendecentrum i Stockholm) får in fler tjejer än för tre år sedan. Elisabeth Gunnars och Vivi Kylberg konstaterar också att flickor och pojkar blir sexuellt utnyttjade även i Sverige, när de försöker hitta överlevnadsstrategier i svåra situationer.

Men även de ”välanpassade” unga vuxna - som studerar och arbetar - har det många gånger tuffare än
andra åldersgrupper. De lider i högre grad än förr av sömnsvårigheter, oro och psykiska besvär. Nivån på det upplevda välbefinnandet har sjunkit i hela samhället, men studenter står för den största relativa försämringen.
Att unga mår psykiskt dåligt är inget isolerat svenskt fenomen. I rapporter från WHO kan man se att den psykiska ohälsan ökar världen över. Lennart Hallsten är docent på Socialstyrelsen och forskar kring detta. Nyligen gick han igenom en stor sammanfattande studie från USA där man undersökt barns och ungdomars ångestnivåer från 1950-talet till 1990-talet. Man fann en mycket kraftig ökning.
- Det som sker i Sverige och på andra håll i världen kan vara en del av en megatrend som påbörjades någon gång efter andra världskriget. Kanske är det så att allt fler känner sig ensamma i ett allt mer individualiserat samhälle. Många saknar den trygghet som en grupptillhörighet skänker och det kan vara så att rädslan ökar generellt, att man upplever fler hot än förr.

Andra forskare SvD pratat med är osäkrare i sina uttalanden. De vill gärna forska mer innan de säger något.
Överlag är det så: experter, och därmed också politiker, vet väldigt lite om varför unga verkar må så dåligt och varför så många hamnar utanför.
Edvard Palmer, professor i socialförsäkringsekonomi vid Uppsala universitet, säger att det ännu inte gjorts någon forskning på de unga vuxna som kan vara på väg att slås ut. Men några orsaker till den olyckliga utvecklingen kan han tänka sig.
- I dag krävs det att man är ”hundraprocentig” för att få vara med i arbetslivet. Så har det inte varit tidigare. Personer som har funktionsnedsättningar eller varit sjukskrivna en tid har tidigare kunnat finna en plats på arbetsmarknaden. Det kan vara så att de i dag lättare blir förtidspensionerade eller långtidsberoende socialbidragstagare.