1. Vad är motiverande samtal?

Det är en samtalsmetod som bygger på att hitta en persons egen inre vilja till förändring. Ett respektfullt och intresserat lyssnande är själva grunden. Genom att ställa öppna frågor, lyssna och göra sammanfattningar litar rådgivaren på att svaren finns inom personen själv.

Först gäller det att väcka ett intresse för förändring. Så fort ett motstånd visar sig stannar man upp och backar. Medan patienten pratar övertygar han eller hon sig själv och finner lösningarna som passar in i hans eller hennes liv. Rådgivaren bekräftar minsta framsteg och hjälper till att omtolka misslyckanden till viktiga steg på ­vägen som man kan dra lärdom av. Återfall är en naturlig del av en förändringsprocess.

2. Ge ett exempel på hur ett samtal kan låta?

Man kan börja med att fråga: Berätta, hur tänker du kring det här med din vikt (ditt barns vikt)? Sedan kan man tillsammans reflektera över detta och se om det finns en diskrepans mellan det patienten säger att hon vill och det hon gör. Vilka är nackdelarna med nuläget? Vilka är fördelarna? Vi är ambivalenta. Förändring innebär både för- och nackdelar.

Det är denna inre konflikt som blir drivkraften till att ändra sin livsstil. Då fångar man den och leder samtalet vidare:

Hur skulle det påverka ditt liv om du gick ned i vikt? Patienten ska själv lösa ambivalensen och fatta ett beslut. Rådgivaren visar tilltro till patientens förmåga. Bara du vet vad du tänker göra, jag bryr mig. Samtalet gör att personen växer. Det betyder särskilt mycket för ungdomar som annars är vana att vuxna mästrar dem.

3. Vilka använder motiverande samtal?

Många olika yrkesgrupper som sjuksköterskor, läkare, dietister, socialarbetare, kuratorer med flera. I skolan används det framgångsrikt, särskilt i två syften; för överviktiga barn och för barn som skolkar. 1–2 samtal kan få en skolkare att öka närvaron.

Metoden utvecklades i USA för beroendevården och kom till Sverige på 1990-talet. Den ­används mest vid olika slags livsstilsförändringar, till exempel att sluta dricka, röka eller att gå ned i vikt och komma igång med fysisk aktivitet. Numera används den även vid egenvård för högt blodtryck, sömn-, smärt- eller stressproblem, spelberoende och sexuellt riskbeteende. Bästa resultaten får man om man kombinerar med annan behandling.

4. Vilka passar motiverande samtal för?

Den som är omotiverad och inte ser problemen eller den som inte tror sig kunna förändra något. Man är ofta så full av förnekanden och medan man pratar kan man få fram sina värderingar i ett nytt ljus. Man hör sig själv och kan få distans till tankarna. Det kommer ofta fram kloka tankar. Patienten kan ha många års misslyckanden bakom sig. Samtalen kan bli en katalysator som påskyndar förändringsprocessen.

5. Kan vi icke-proffs lära något av metoden?

Visst kan till exempel föräldrar inspireras av motiverande samtal, men det är inte lika lätt att ha ett villkorslöst och värderingsfritt förhållningssätt till anhöriga. Men sättet att ta sig tid att lyssna intensivt och ställa öppna frågor fungerar för alla. Säg ”Vad tänker du?” i stället för att servera svaren. Ha tålamod för att ge ditt barn chansen att komma fram till lösningen själv. Lita på att klokskapen finns. Be alltid om lov innan du ger råd.