Det viktigaste att ta till sig är att hjärnan är formbar.

Torkel Klingberg.

Kunskapen om hjärnan och lärandet exploderar just nu. Torkel Klingberg,professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, hoppas att en ny vetenskap ska utvecklas genom att smälta samman kunskap från neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi. De stora vinnarna skulle vara framtidens skolbarn. Och därmed hela samhället.

– Jag vill se en ökad förståelse för var individuella skillnader kommer ifrån, och hur olika problem hänger ihop: Hur arbetsminnet ser ut, mekanismer bakom läsförståelse, varför det kan vara svårt med matematik och vad dyslexi och dyskalkyli kan bero på.

Genom det forskningsprojekt som Torkel Klingberg och kollegorna på Karolinska institutet bedriver i Nynäshamn sedan 2007 har han lärt sig mycket om svenska skolelevers utveckling. Projektet följer 350 barn mellan sex och 20 år för att studera samband mellan hjärnans mognad, miljön, utvecklingen av minnet och skolprestationer. Deltagarna har gått igenom ett omfattande testbatteri som mäter långtids- och arbetsminne, motorik samt hur de läser och räknar. Dessutom har ett gentest gjorts, i vilket man utgår från kända gener som kodar bland annat för dyslexi. 100 av barnen har även fått sina hjärnor avbildade i en magnetresonanskamera.

Torkel Klingberg skiljer ut fem teman som kan leda till en ny syn på barns utveckling och inlärning:

1. Hjärnforskning är som att öppna motorhuven och se hur de olika delarna jobbar. Kartan över matematikområden gör till exempel att vi kan förstå varför dyskalkyli och dyslexi hänger samman.

2. För att hjälpa barn gäller det att hitta dem i tid innan de förlorat värdefull skoltid genom brist på uppmärksamhet, både egen och andras. Här kan hjärnforskningen vara till hjälp.

3. Att identifiera barn med svårigheter är bara meningsfullt om det finns metoder att hjälpa dem med. De finns, men fler broar mellan neurovetenskap och pedagogik måste byggas.

4. Barnets och tonåringens hjärna är inte en miniatyr av en vuxenhjärna. Den är i stark utveckling i olika faser. Att känna till faserna kan underlätta både för lärare och föräldrar. Då kan vi förstå varför tonåringen inte planerar för framtiden (prefrontalcortex är inte färdigutvecklad) eller älskar att köra moped alldeles för fort (dålig riskbedömning, känsligt belöningssystem ger större kickar) eller varför sexåringen inte klarar att fullgöra uppdraget ”Gå till ditt rum, sätt på dig strumporna och hämta skolväskan” (många led att hålla reda på i ett outvecklat arbetsminne).

5. ”Formbarhet”. Miljön och vad vi gör påverkar hjärnan. Lugn och ro, kärleksfulla föräldrar som ökar stresståligheten, konditionsträning och olika utmaningar för arbetsminnet är bra. Långvarig stress är dåligt för hjärnan.

Vad vill du att lärare och föräldrar ska lära sig om hjärnans utveckling hos barn?

– Något som blir tydligt är hur olika våra hjärnor är byggda. Några har mycket arbetsminne, andra lite. De flesta ligger i mitten. Har man ett rejält arbetsminne är man med största sannolikhet väl rustad för att bli bra i matematik.

Det viktigaste att ta till sig är, poängterar Torkel Klingberg, att hjärnan är formbar. Det går att träna upp sitt arbetsminne och därmed koncentration och matematisk förmåga. Därför bör vi hitta barnen med svårigheter så att vi kan hjälpa dem i ett tidigt stadium.

Vad har överraskat dig mest hos barnen i Nynäshamn?

– Rent vetenskapligt är vi överraskade av genernas effekt. Tillsammans med bland annat min doktorand Stina Söderqvist undersökte vi en genvariant som tidigare kopplats till ADHD och såg att variationen var väldigt vanlig och att den dessutom var kopplad till arbetsminne, inte till diagnosen ADHD. Vi har sett att effekten av andra gener skiljer sig beroende på hur gamla barnen är: en variant som är fördelaktig hos en sexåring kan vara ofördelaktig hos en 16-åring. Jag är också väldigt fascinerad av hur plastisk hjärnan är. En avhandling av Sissela Bergman Nutley visar att de som musicerar ofta tränar sitt arbetsminne mycket. Dataspelande visade en svagt positiv effekt.

Det fanns också ett starkt samband mellan arbetsminneskapacitet och prestation i matematik. Hur ser det ut?

– De med bättre arbetsminne gjorde större framsteg i matematik två år senare. Det sker en enorm utveckling av arbetsminnet under barndomen och långt upp i tonåren. Variationen mellan individer är stora. Vissa tioåringar presterade i nivå med 14-åringar, medan andra låg på sexåringarnas nivå. Däremot finns inget motsvarande samband mellan långtidsminne och läsförmåga eller matematik.

Är killar bättre på matematik än tjejer?

– Nej. Studier visar att i jämställda länder finns det ingen skillnad mellan flickors och pojkars matematikprestationer. De största skillnaderna fanns i Turkiet, Korea och Italien. Negativa förväntningar kan dock ha en negativ effekt. Studier har visat att om man blir stressad inför ett matematikprov kan det ha en inverkan på prestationen.

Finns det ett samband mellan dyslexi och dyskalkyli, svårigheter att läsa och räkna?

– Ja. Det är överlappande områden i hjärnan som krävs för att läsa och räkna. Vid läsning är det bland annat kontrollen av uppmärksamhet som är viktig. Det trippla överlappet mellan läsning, matematik och arbetsminne kan vara en orsak till att barn med nedsatt arbetsminne ofta har problem med läsning, matematik och koncentrationsförmåga.

Barn med ADHD har ofta lågt arbetsminne. Hur kan de bli hjälpta av att träna?

– Att träna upp arbetsminnet gör att man får lättare att koncentrera sig. Det ökar matematikförmågan och underlättar på olika sätt i vardagslivet vare sig du har diagnosen ADHD eller inte. Några amerikanska forskare gjorde ett intressant fynd i en studie. De filmade barn med ADHD i klassrumsmiljö. De som hade tränat arbetsminnet hade förmågan att ”fokusera på det de skulle fokusera på” utan att titta utan genom fönstret, pilla på pennan eller störa klasskompisar.

Hur ska barnen plugga på bästa sätt för att använda sitt minne?

– Reducera distraktion som äter av arbetsminneskapaciteten! Man ska inte göra två saker samtidigt. Rensa skrivbordet och ha inte lockande saker i närheten. Lär av minnesmästarna till exempel genom att göra associationer.

Kan barnen bättra på sitt långtidsminne också?

– Med repetition fräschas minnet upp. Utan repetition minns vi bara runt 20 procent av det vi ursprungligen lärde oss. Minnesstrategier och så kallad spacingeffekt, det vill säga att man repeterar ny kunskap med förutbestämda tidsintervaller, kan vara till stor nytta.