”Hi all! I have BIF” utropar Chris, en av dem som gillar sidan ”Borderline Intellectual Functioning Group” på Facebook. BIF är den engelska benämningen på svagbegåvade, personer med en IQ på 70-85.

Chris, 26 år, berättar att han avskydde skolan. Allra värst var det när läraren ställde frågor riktade direkt till honom. Det kunde hända att han började gråta i klassrummet. ”Försök att göra det lätt när ni pluggar med era barn och även om de bara kan få C och D i betyg så belöna dem!” är hans råd till föräldrar i Facebookgruppen. Han skriver att hans mamma brukade ge honom 1 dollar för varje D han fick och 5 dollar för varje C. Det amerikanska betygssystemet har elva steg där A+ är det högsta och F det lägsta.

Det är uppskattningsvis 14 procent av befolkningen som i ett IQ-test antas hamna inom normalvariationens nedre del med en intelligenskvot på 70-85. I Sverige finns ingen intresseorganisation för svagt teoretiskt begåvade och heller ingen Facebookgrupp där någon utropar ”Hej alla! Jag är svagbegåvad.” Att ligga i den nedre delen av fördelningskurvan för intelligens innebär inte att man har en diagnos, men barnen kan ha minst lika stora skolsvårigheter som barn med till exempel lindrig utvecklingsstörning, adhd eller dyslexi och behöva minst lika mycket specialpedagogik. Enligt skollagen har alla barn som har behov av särskilt stöd rätt till det, men i praktiken gör en diagnos det lättare att få hjälp.

Markus Björnström arbetar som logoped vid logopedbyrån Dynamica.

– Det händer ganska ofta att vi får remisser på personer där man vill kolla på läs- och skrivförmåga. Sedan visar det sig i samtal att allt i skolan är svårt. Visst kan de ha svårt att läsa och skriva, men det är inte dyslexi som är orsaken till deras inlärningssvårigheter. De här barnen är för välutrustade för att gå i särskolan, men har inte förutsättningar att nå målen i grundskolan. De hamnar i något slags ingenmansland, säger Markus Björnström.

Han tycker att man i skolan måste börja prata om det här på ett respektfullt sätt, i stället för att låtsas som det inte finns och osynliggöra både elever och problemet.

Gunilla Carlsson Kendall har arbetat som förskole- och skolpsykolog i tio år, därefter på Barnneurologiska utredningsteamet på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge lika länge. Hon har nu eget företag där hon bland annat handleder psykologer och håller kurser för lärare om barn som har olika inlärningssvårigheter, däribland svag teoretisk begåvning.

– De här barnen utreds ofta många gånger. Man kanske får fram att barnets IQ ligger i det nedre spannet, men eftersom man inte kan prata om det här så kommer de tillbaka igen för nya utredningar. Det måste vara något annat resonerar man.

Eftersom man inte kan prata om det här så kommer de tillbaka igen för nya utredningar.

Gunilla Carlsson Kendall, psykolog­handledare.

För att få diagnosen utvecklingsstörning ska den intellektuella funktionsnivån ligga klart under genomsnittet, med IQ 70 eller lägre. Att ha ett IQ på 69 eller 72 innebär inte så stor skillnad, men en elev som får diagnosen utvecklingsstörning har rätt att gå i särskola med anpassad undervisning och det finns en rättighetslagstiftning där man kan få stöd hela livet. Den som ligger strax över gränsen förväntas klara grundskolans mål.

– Man har en bild av att det finns en liten grupp personer som är utvecklingsstörda och en stor grupp som är normalbegåvad. Det är som om det vore en artskillnad mellan dem, men så är det inte. Det är en gradskillnad, säger Gunilla Carlsson Kendall.

En utredning av ett barn som ligger på gränsen till utvecklingsstörning kan alltså få stora konsekvenser för barnets framtid.

– Att testa de barnen är det som psykologer har allra svårast med. I ett IQ-test kan man få ett spann på 69-75, men det räcker inte med en IQ-siffra. Man måste också ta hänsyn till vardagliga färdigheter och barnets utveckling, säger Gunilla Carlsson Kendall.

Egentligen är svårigheter med teoretiskt tänkande kanske den enklaste förklaringen till skolmisslyckanden, förr talade man om att elever ”inte hade läshuvud”. I dag har den förklaringen hamnat i skuggan av andra.

Barn med svag teoretisk begåvning kan ha svårt att organisera och planera, ha problem med tiden och att prioritera mellan olika saker. Det är samma saker som barn med adhd kan ha svårigheter med. De kan också i likhet med barn med adhd ha koncentrationssvårigheter, men det är inte alltid ett primärt problem utan kan hänga samman med att det är svårt att fokusera på något man inte förstår.

– Om man kan prata om det här i skolan, om det är en dimension att barn kan ha svårt med teoretiskt tänkande tror jag absolut att lärarna kan känna igen de här eleverna utan att det ska behövas en psykologutredning, säger Gunilla Carlsson Kendall.

Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet, menar att det i dagens skola finns risk för att en allt större grupp elever med svag begåvning remitteras till sjukvården för utredning.

– Jag har ställt mig frågan vilken teoretisk begåvning som behövs för att klara skolans mål? Egentligen borde målen vara satta så att även svagbegåvade har förmåga att klara dem. Vi har en IQ-gräns för utvecklingsstörning och särskola för de barnen, alla andra förväntas klara grundskolans mål.

Elisabeth Fernell gjorde tillsammans med Ulla Ek, professor i specialpedagogik, en studie där alla barn som av lärare och föräldrar bedömdes ha svårigheter med koncentration och inlärning i årskurs fyra följdes upp 2009 då de gick ut nian. Det året var det genomsnittliga betygsvärdet 209. Gruppen svagbegåvade fick ett medelvärde på 120 och en stor andel var inte godkända i svenska, engelska och matematik vilket var nödvändigt för att kunna söka vidare till gymnasiet.

– Det kan vara en plåga att hela högstadietiden få uppgifter man inte förstår. I dagens skola är det dessutom stora krav på förmågor som att kunna planera sitt arbete, arbeta i projekt och att arbeta självständigt, säger Elisabeth Fernell.

Hon framhåller att det behövs mer forskning om hur deras studier kan appliceras i den pedagogiska miljön.

– Många elever har samtidigt koncentrationssvårigheter och behöver ”ett yttre stöd för den inre tanken”, det är inte alltid man tänker på det. De behöver mer ledtrådar, påminnelser, att svårighetsgraden anpassas och ofta hjälp att komma igång med skoluppgifter, säger Elisabeth Fernell.

Skolelever med svag teoretisk begåvning riskerar att få höra ”Du kan bara du vill” eller ”skärp dig nu”.

– Men det handlar inte om det. Risken är att man bara spär på ett redan svagt självförtroende. Så kallat skolk kan vara en nödvändig handling för att inte behöva vistas i en helt omöjlig miljö.

Just eftersom svag begåvning är så tabu kan det vara känsligt att berätta för ett barn och deras föräldrar att barnets IQ ligger i det nedre spannet av normalkurvan. Även om föräldrarna misstänkt att det är så kan det vara en sorg att få beskedet. Men både Elisabeth Fernell och Gunilla Carlsson Kendall har uppfattningen att det kan vara en hjälp för barnet att få bekräftat att det har svårt för teoretiska resonemang.

– För många barn och unga kan det vara rätt skönt att få det bekräftat. Jag förstår varför det är jättesvårt för dig att hänga med i den här takten. Jag säger inte svagbegåvad till folk, ”svårt med teoretiskt tänkande”, brukar jag säga. Sedan är det viktigt att lyfta fram andra förmågor, säger Gunilla Carlsson Kendall.