Avund kan väcka vrede

UTAN KONTROLL. Att få ett syskon väcker mycket starka känslor. Men exakt varför en del barn lever ut sin svartsjuka i våld mot nykomlingen kan terapeuterna inte svara på. Ibland lever de ut konflikter som finns mellan föräldrarna.

”Barn kan skämmas för sitt syskon och ta ut ilska på det för att det inte är ’normal’”, säger May Nilsson, leg psykoterapeut.

”Barn kan skämmas för sitt syskon och ta ut ilska på det för att det inte är ’normal’”, säger May Nilsson, leg psykoterapeut.

FOTO: David Magnusson

 

SYSKONVÅLD - En serie om övergreppen vi inte ser.

Del 4.

Motivet är välkänt och välanvänt, berättelser om syskonrivalitet som går överstyr har existerat ända sedan Kain slog ihjäl sin bror Abel i Första Moseboken. Men vad är det egentligen som gör att syskonrivalitet kan förvandlas till syskonvåld? Och varför verkar företeelsen vara inristad i vår kultur?

Tittar man på den traditionella psykoanalysen finns svaret någonstans i detroniseringen av den förstfödda. När ännu ett barn föds tvingas ”his majesty the baby”, för att tala med Freud, kliva ned från tronen. Följden blir förakt och avund mot den nytillkomna.

– Men Freud drog aldrig några större växlar på det där, märkligt nog, säger Jan Swaling, leg psykoanalytiker med lång erfarenhet av arbete med barn och ungdomar.

Han berättar att man inom psykoanalysen ända fram till slutet av 1960-talet främst fokuserat på den vertikala relationen, den mellan förälder och barn. Först under 1970-talet började man titta på hur den laterala relationen, den till syskonen, formar vilka vi blir som människor. Han berättar om de ”mordiska impulserna” som kan uppstå när man får ett syskon, impulser som vi alla får lära oss att hantera.

 

Jan Swaling


Varför vissa barn ändå lever ut våldsamma impulser är komplext, menar Jan Swaling. Han förklarar att vi föds med två olika drifter: den kärleksfulla, sammanlänkande, och den destruktiva, förstörande. Om den förstörande driften är dominerande hos ett barn samtidigt som den vertikala relationen, den till föräldrarna, fallerar, kan den laterala konflikten bli våldsam.

– Man kan också se att en analysand (den som ligger på soffan) ibland har blivit bärare av föräldrarnas konflikter. Det ena syskonet lierar sig med mamman, den andra med pappan. Trots att föräldrarna inte lever ut den här konflikten kan barnen göra det, omedvetet.

May Nilsson är leg barn- och ungdomspsykoterapeut vid Ericastiftelsen i Stockholm. Hon menar att en stor riskfaktor är en uppväxt i våldsam miljö, kanske där en förälder slår en annan, eller slår barnen. En annan är om barnet inte har en tillräckligt bra självkänsla och uppfattar sig själv som värdelös och oduglig, och projicerar sådana känslor på syskonet. Det kan i många fall ha med familjerelationen att göra, men man behöver även se hur det kan se ut för barnet utanför hemmets fyra väggar.

– Kanske blir barnet mobbat i skolan? När det då ser att ett annat syskon får mer uppmärksamhet av föräldrarna kan det få konsekvenser.

 

May Nilsson


Att ett barn reagerar när det får en bror eller syster, att det till viss del känner sig undanträngt, är en naturlig reaktion, förklarar May Nilsson. Det viktiga är att man som förälder är uppmärksam på hur barnet hanterar det. Extra svårt kan det vara om ett av barnen har mer behov av föräldrarna, exempelvis på grund av ett handikapp.

– Då kan man känna sig negligerad och bortglömd, vilket kan leda till att man tar ut det på syskonet. En annan aspekt av handikappet är att man faktiskt kan skämmas för sitt syskon, vilket gör att man på olika sätt straffar det för att det inte är ”normalt”.

Hon säger att det är sällsynt att ett syskon utövar ett sadistiskt våld mot ett annat. I de fall hon har mött det har barnet varit svårt traumatiserat. Därmed inte sagt att man ska bortse från mildare former av våld.

– Om man känner att man blivit utsatt för något slags våld av ett syskon i barndomen kan det ge återverkningar i vuxenlivet. Det är också viktigt att tänka på för oss terapeuter. Ibland fokuserar vi kanske lite för mycket på relationen till föräldrarna, men det är viktigt att tänka på hur relationerna till syskonen ser ut.

 

Vad bör man göra som förälder för att förebygga våldet?

– Man bör lära känna sitt barn och försöka förstå varför det beter sig och reagerar som det gör. En känslomässigt närvarande förälder som försöker förstå sitt barn borgar ofta för goda relationer.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Har du blivit slagen eller kränkt av ditt syskon? Eller tvärtom? Hur har du påverkats?

Hur har dina upplevelser påverkat dig? Har ni pratat om den tiden i vuxen ålder? Mejla oss eller kommentera på nätet. Idagredaktionen väljer ut bidrag som publiceras.

idag@svd.se

facebook.com/idagsidan

Syskonvåld - fler artiklar

  • Kopiera sidans adress

Brev från en läsare

Många läsare har hört av sig och berättat om sina erfarenheter. I dag publicerar vi ”Lillsyrrans” berättelse. Nästa torsdag publicerar vi betydligt fler, både i papperstidningen och på nätet.

”Jag fyller 50 alldeles snart. Men jag minns väldigt tydligt när min syster, som är nästan 10 år äldre än jag, kastade en kudde så hårt på mig att jag föll baklänges i golvet och bröt ett nyckelben. Jag var då tre, fyra år och hon alltså i 13-14-årsåldern. Det var bara en av alla gånger hon tvålade till mig på olika sätt, även om det inte gick riktigt så illa andra gånger.

Hon fick ofta passa mig och det var väl inte alltid vare sig roligt eller lätt. När hon ville vara i fred sa hon åt mig (jag var 2–5 år) att gå och ställa mig och titta in i hörnet. Om jag vände mig om eller lämnade hörnet, skulle ”Gubben” komma och ta mig.

När jag uppnådde vuxen ålder övergick min systers kränkningar i nedlåtande och elaka kommentarer till mig. I dag är det ganska exakt två år sedan jag träffade henne, för jag mår så dåligt efter varje möte. Hon trycker ned mig med sina elakheter, som alltid går ut på vilken dålig och usel person jag är."

Visa mer fakta
Följ händelseutvecklingen med SvD digital – Just nu 5 veckor för 50 kr!
Visa kommentarer

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID. Läs reglerna i sin helhet Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se

Toppnyheter just nu

EU-kommissionens nya ordförande Jean-Claude Juncker har inte lyckats med sitt första uppdrag, skriver artikelförfattarna. Brännpunkt

”Därför röstar vi nej
till EU-kommissionen”

MP: Icke jämställd, sviker miljöpolitiken, jävsproblem.

”En ironisk ton kan spåras i ryska svaren”

Laurén: Förnuft inte alltid vägledande i Kreml.

Villaägare kan förlora tusenlappar på dyr el

el

Straffar sig att inte göra något aktivt val.

Jordens hetaste september uppmätt

Årets september var den hetaste månaden globalt sedan mätningarna startade 1880, uppger den amerikanska myndigheten NOAA, som övervakar tillståndet i haven och atmosfären.

Storbrand kämpades ned i Gamla stan

50 brandmän

”Hela området ett riskobjekt.”

”It-minister bör vara ett heltidsarbete”

Brännpunkt

”Fel att bostadsministern sköter it vid sidan om.”

Ny aktiebluff lurar sparare på pengar

ekobrott

FI varnar för bedragare: ”Vem som helst kan drabbas”.

Även dialogen kräver en haverikommission

Krönika

PR-fiaskot runt Slussen.

Havererad SD-grupp återuppstår i EU

Farage:

”Föraktligt beslut att stänga ner oss.”

Utmärkt S-märkt adelskalender

Recension

Partiledaren som klev in i kylan.

Pekas ut som en av de drivande

Suhonens bok: De deltog i spelet bakom Juholts fall.

En banan om dagen gör dig gladare

Fruktstund

10 anledningar att äta banan.

”Jag gick tyvärr
ut lite för hårt”

Löpning

Nina om sitt tuffa lopp.