Kriminalinspektör Kickis Åhré Älgamo har kommit i kontakt med ett tjugotal fall av invandrarflickor som våldtagits av invandrarmän i skydd av så kallad kyskhetskultur.
En del unga män från kulturer där kvinnans oskuld är avgörande sätter i system att våldta unga landsmaninnor utan att riskera en polisanmälan. Kyskhetskulturer skyddar gärningsmännen från efterräkningar eftersom flickorna vet att en polisanmäld våldtäkt innebär dödshot för dem själva, eller ett snabbt bortgifte.
Strax efter mordet på Fadime Sahindal i början av förra året började kriminalinspektör Kickis Åhré Älgamo arbeta på heltid med hedersrelaterat våld hos Rikskriminalpolisen. Sedan dess har hon haft kontakt med cirka tjugo flickor, de flesta anonyma, som under stor vånda sökt hennes hjälp av ett alldeles speciellt skäl. Mellan raderna i deras samtal har Kickis Åhré Älgamo förstått att flickorna har våldtagits, ofta av landsmän, men att kyskhetskulturen utesluter en polisanmälan.
– Jag har börjat att se ett mönster. Tjejer med invandrarbakgrund, där oskuld är det absolut centrala begreppet i den etniska gruppens status, utnyttjas och våldtas av unga män. Killarna behöver inte vara av samma etniska grupp, men de har vanligtvis invandrarbakgrund, säger Kickis Åhré
Älgamo.
– Männen utnyttjar det centrala med att vara oskuld. De vet att de här tjejerna polisanmäler inte och de pratar inte heller, för gör de det i det offentliga rummet riskerar de sitt liv, att giftas bort snabbt eller att aldrig bli gifta. De här tjejerna blir helt utfrusna som offer.
– De flesta tjejer som har ringt mig om våldtäkt har gjort det anonymt. I tre fall har flickor i enskilda samtal och möten låtit förstå att detta har hänt. Jag har anmälningsplikt, men eftersom de inte säger vad som hänt rakt ut kan jag inte anmäla våldtäkterna. Jag har talat med kolleger runt om i landet som arbetar med familjevåld och sexualbrott och de känner igen problematiken.
Det gemensamma för offren är att de är uppväxta i en kultur där kvinnans bevarade oskuld fram till bröllopet är central. De kan komma från olika geografiska områden och vara såväl kristna som muslimer. Ofta sker övergreppen på slutna, privata fester. Hemma har flickan kanske sagt att hon ska träffa en kompis och inte berättat att hon går på fest. Hon har skapat sig ett litet livsutrymme. Det gör motståndet mot att berätta om en våldtäkt ännu större; hon talade inte sanning från början.
– Männen behöver inte vara kriminella, utan kan vara personer som finns i flickornas omgivning. De hotar med att ”går du till polisen så går jag till dina föräldrar och berättar att du inte är oskuld”.
I ett fall Kickis Åhré Älgamo känner till har en man filmat en våldtäkt och sedan hotat kvinnan med att visa filmen för en manlig släkting om hon polisanmäler övergreppet. Flickorna hon talat med antyder att killarna har våldtagit andra tidigare och skulle kunna göra om samma sak igen, i skydd av kyskhetstänkandet.
– Tjejerna är livrädda att det ska komma ut att de har blivit våldtagna. En våldtagen tjej ses som en ”hora” och är man kompis med en sådan blir man själv en ”hora”. Därför pratar de inte heller med sina kompisar om det som hänt, av rädsla för att det ska komma ut. Kvinnorna i kyskhetskulturer är väldigt illojala mot varandra. Och killarna kan fortsätta med sitt beteende.
– Äldre kvinnor har berättat för mig att våldtäkt också kan användas som en korrigeringsmetod mot unga kvinnor som inte beter sig på ett önskvärt sätt, i hemlandet, men säkert också här. Om släkten tycker att en kvinna är dålig eller för frigjord för man ett resonemang och beslutar att hon ska våldtas. Därefter gör man en gynundersökning och konstaterar att hon inte längre är oskuld, vilket kan vändas emot kvinnan om hon fortsätter att ”krångla”.
Just gynekologiska undersökningar innan giftermål är relativt vanliga i kyskhetskulturer, något som skapar stor ångest hos flickor som vet att de ska giftas bort i hemlandet ofta under sommarlovet. De kanske har haft frivilligt sex utan att föräldrarna vet om det. Enligt Kickis Åhré Älgamo är begreppet ”oskuld” likvärdigt med att kvinnan inte har blivit penetrerad av en man. Bland ungdomar förekommer ändå andra sexuella aktiviteter, som oralsex, utan att föräldrarna för den skull vet om det.
– De läkare som hjälper flickor att återskapa mödomshinnan gör det för att rädda liv, men det är en sista utväg. Trots att flickorna är upplysta och vet att inte alla oskulder blöder efter sitt första samlag kräver traditionen blodiga lakan. Det förekommer att kvinnan skär sig i ett finger för den sakens skull.
Hur kan samhället då hjälpa de här dubbelt utsatta flickorna?
Kickis Åhré Älgamo försöker få de flickor som berättar för henne om våldtäkt att gå till sin skolkurator, i förhoppningen att kuratorn ska kunna förmå flickan att göra en polisanmälan hos en kriminalpolis med erfarenhet av familjevåld och sexualbrott. Kuratorn i sin tur är skyldig att anmäla brottsmisstankarna till socialtjänsten.
– Den grundläggande inställningen hos socialtjänsten är att flickan ska prata med sina föräldrar, man tar det för en tonårskonflikt i stället för ett hedersrelaterat problem. Socialtjänsten har inte förmåga att identifiera de här tjejernas problem som är kopplade till sexualitet. Man kan inte använda gamla problemlösningsmetoder i en ny konfliktbild. Det får katastrofala följder, flickornas förtroende för myndigheterna är brutet, säger Kickis Åhré Älgamo som är mycket kritisk till hur socialtjänsten i flera fall har hanterat invandrarflickor som utsatts för sexualbrott.
Om flickan beslutar sig för att, trots allt, göra en polisanmälan måste polisen enligt Kickis Åhré Älgamo vara observant på flickans situation så att inte släkt och landsmän verkställer eventuella hot.
Polisen kan genom ökad kunskap och förståelse för problemet hjälpa offrets familj att klara av omgivningens eventuella tryck på en våldtagen kvinna:
– Det är inte acceptabelt med våldtäkt vare sig i den kristna eller muslimska tron. Men för att en våldtäkt ska kunna bevisas krävs det fyra vittnen, enligt Koranen. Därför gäller det att strukturera förundersökningsprotokollet så och använda sig av fyra bevispunkter, som till exempel: tekniskt protokoll, rättsintyg, vittnen och annan stödbevisning. Då klarar familjen den inre diskussionen som kan uppstå bland landsmän och kan hävda att det finns fyra bevispunkter. Det kan vara ett konkret sätt att mildra de eventuella interna efterdyningarna.
Kickis Åhré Älgamo tror inte att själva fenomenet med våldtäkt i skydd av kyskhetskulturen är nytt i sig, men att det gäller för det svenska samhället att ta till sig att detta är en verklighet som pågår för många unga kvinnor som är födda och uppvuxna här.
– Jag arbetar efter principen ett land och en lag. Men det fungerar inte alltid i praktiken, säger Kickis Åhré Älgamo.
08-13 51 70
christina.wahlden@svd.se
