Samma dag som Idag intervjuar Bosse Angelöw innehåller Svenska Dagbladet bland annat dessa nyheter:

Tusentals utan el efter ett oväder, den som sover för lite kan få hjärtinfarkt, antalet hajar i Nordsjön minskar alarmerande, ekosystemet i Nordsjön är hotat på grund av överfiskning, myglet i‑FN är utbrett och ett blodigt bombattentat i Irak skördar många liv.

Och så på sidan sex, inklämt längst ner i ett hörn nyheten om ett nytt läkemedel som minskar risken för hjärtinfarkt ”avsevärt”. Varför hamnade inte den på förstasidan?

– I mitt jobb som rådgivare upptäckte jag att människor mår bättre på arbetsplatser där man är fokuserad på det som fungerar bra. Eländesorienterad media ger en allt för mörk bild av världen som smittar av sig på människornas självkänsla. Människor mår bättre och fungerar bättre om de också får ta del av positiva nyheter, säger Bosse Angelöw, socialpsykolog och författare.

Därför inledde han jakten på goda nyheter, ute i världen och hemma i Sverige, stort och smått. Sammanställningen har resulterat i boken ”Glädjerapporten” (Natur & Kultur) som är ett ”möjlighetsorienterat” svar på alla larmrapporter.

– Jag hade ingen aning om att det fanns så mycket att glädja sig åt. Därför blev arbetet mycket lustfyllt.

Mest överraskad själv blev han när han fann att världen blivit fredligare och mer rättvis de senaste tio, tjugo åren. Enligt forskningsrapporter sammanställda av oberoende Human Security Center i Kanada har antalet väpnade konflikter i världen minskat med 40 procent sedan 1992.

– Ju mer jag grävde desto gladare blev jag, säger Bosse Angelöw.

Medellivslängden i världen ökar (fotnot 1), allt fler barn går i skola (2) och antalet människor som lever i‑extrem fattigdom har minskat med 130 miljoner sedan 1990 (3). Sedan 1980 har ett åttiotal länder tagit betydande steg mot demokrati och ett trettiotal militärdiktaturer har ersatts av civila regeringar (4).

– Svenskar tror ofta att världen är sämre än vad den är. En majoritet av journalisterna är mest intresserade av att ge en mörk och negativ bild. Många av dem har inte en aning om förhållanden som faktiskt blivit bättre, säger Bosse Angelöw.

Men är inte en förklaring till att mycket blivit bättre just att media pekat på missförhållanden och saker som är dåliga?

– Det håller jag absolut med dig om. Jag är inte ute efter att den kritiska granskningen ska undertryckas, att man inte ska skriva om problem. Men jag vill se en balans där man också lyfter fram sådant som fungerar bra, att man visar på möjligheterna, på konstruktiva lösningar.

Att lyfta fram goda exempel kan tjäna som förebilder som gör människorna mer frimodiga, menar han. Som Costa Rica som frejdigt förklarat att landet ska bli först i världen med att vara helt klimatneutralt senast 2030.

Bosse Angelöw tar löparen Roger Bannister som exempel. 1945 sätter Gunder Hägg världsrekord då han springer den engelska milen på strax över fyra minuter. Hägg läser en bok där ett antal experter slår fast att det är fysiologiskt omöjligt att springa under fyra minuter. Hägg klarar aldrig drömgränsen.

Optimisten Bannister struntar i vad de pessimistiska experterna säger och kutar sträckan under fyra minuter 1954. Märkligt nog gör mer än femtio löpare därefter samma sak inom loppet av två år.

Fler goda nyheter: Barnadödligheten (5) liksom malariafallen sjunker (6), den kvinnliga representationen i nationella parlament ökar (7) och mer än en miljard människor har fått tillgång till rent dricksvatten de senaste tjugo åren (8).

Ligger det inte i människans natur att vilja läsa om olyckor och katastrofer?

– Människan är av naturen nyfiken och det beror på i vilken miljö den nyfikenheten tränas – om det är i en miljö där man dras till elände eller i en miljö där man dras till det goda.

Vad vill du ge för råd till journalisterna?

– Sätt in negativa nyheter i ett sammanhang. Svenska Dagbladet skrev för ett tag sedan om en man som mördade sin sambo och hennes femåriga barn. I en faktaruta framgick det samtidigt att dödligt våld mot barn under femton år minskat kraftigt. Utmärkt!

– Gör uppföljningar. En radioreporter återvände till en arbetsplats i Kina där förhållandena varit urusla – och kunde konstatera att det blivit bättre. Journalisternas uppdrag är att granska OCH att ge en sann bild, säger Bosse Angelöw.

Det händer då och då att tidningar bestämmer sig för att lyfta fram goda nyheter under en kort period.

– Inte sällan nöjer man sig då med att presentera nyheter av mer anekdotisk veckotidningskaraktär, hur katter räddats ur brinnande hus och liknande. Det jag vill se är en mer positiv undersökande journalistik där man gräver fram mer tunga och seriösa goda nyheter, säger Bosse Angelöw.

Han uppmanar också sina läsare att skriva personliga glädjerapporter varje dag. Gå igenom dagen innan du släcker sänglampan och bestäm dig för att inte fokusera på allt som gick snett och vint – utan på det som faktiskt blev bra, det som var roligt och det du lyckades med.

– Människor som införlivar denna metod i sin dagliga rutin fylls med värme, välbefinnande, energi, lust och hopp, säger Bosse Angelöw.

Källor: 1 WHO, 2 Johan Norberg, ”Världens välfärd”, Globaliseringsrådet, 3 och 4 United Nations Development Programme, 5 och 6 Unicef, 7 ”Den globala utmaningen – en rapport om jämställdhet och utveckling”, Sida, 8 WHO.