Juristerna på den ideella Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, med kontor i Stockholm, får flera telefonsamtal i veckan från par där den ena parten är svensk och den andra har sökt asyl. För det mesta är mannen den som har sökt asyl medan kvinnan är den som ringer till Rådgivningsbyrån.
1 Vad har dessa par för problem?
Den vanligaste frågan från kvinnorna som ringer lyder: Måste min man verkligen återvända till sitt hemland för att ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning?
På den frågan brukar juristerna på Rådgivningsbyrån svara ja – i vetskap om hur restriktiva myndigheterna är på den punkten.
– Att mannen återvänder är det snabbaste sättet för dessa par att få lugn och ro i framtiden, menar Anders Sundquist.
2 Hur ser du själv på den här regeln?
– När det gäller en vuxen man eller kvinna kan jag acceptera den. Vid en annan tillämpning skulle den reglerade invandringen helt sättas ur spel. Men visst finns det fall där jag tycker att det är svårt att förstå logiken i besluten, säger Anders Sundquist och lyfter särskilt fram ärenden där barn är inblandade.
– Följden blir i vissa fall att barn och föräldrar hålls åtskilda, i andra fall att barn tillfälligt rycks upp från sin invanda tillvaro i Sverige.
Men nu är en lagändring på gång som innebär att föräldrar med barn i Sverige i större utsträckning ska kunna ansöka om och beviljas uppehållstillstånd inifrån landet, för att familjer inte ska splittras. Planen är att de nya reglerna ska vara i kraft den 1 juli 2010.
3 Finns det andra problem?
En del par stöter på patrull under anknytningsutredningarna, som görs både i utlandet och
i Sverige. Det händer att de svenska tjänstmännen gör bedömningen att det i själva verket handlar om ett skenäktenskap eller skenförhållande. Ofta grundas avslaget på att parterna har lämnat motstridiga uppgifter.
Men oavsett om par bluffar eller inte anser han att kvaliteten är för låg på många av de utredningar som utförs på de svenska ambassaderna – även om han tillstår att det har skett förbättringar de senaste åren. Framför allt är han kritisk mot hur intervjuerna genomförs.
4 Hur skulle intervjuerna kunna bli bättre?
– Ambassadtjänstemännen borde kunna ställa följdfrågor när de får svar som är helt uppåt väggarna. Även under utredningarna på Migrationsverket borde handläggarna ställa följdfrågor kring det som är diffust och oklart – för att få en förklaring, säger han och ger ett exempel: När du säger ’morbror’ – menar du biologisk morbror eller släkt över huvud taget?
– I stället säger utredarna bara att de personerna som intervjuats har lämnat skiljaktiga upplysningar. Det leder i vissa fall till onödig handläggningstid, till att man överbelastar överprövningsinstansen – och till att man håller människor separerade från varandra onödigt länge. Tjänstemännen skulle försöka reda ut en del av de här sakerna i stället för att utgå från att människorna ljuger och inte känner varandra.
5 Vilken är din uppfattning om hur svenska myndigheter hanterar dessa ärenden i stort?
– Jag är jurist, men jag tycker ändå att tjänstemännen följer lagens bokstav i något för hög utsträckning. Det borde finnas utrymme för mer medkänsla.
Fotnot: Regeln om att uppehållstillstånd måste sökas och beviljas före inresan i Sverige gäller enbart tredjelandsmedborgare. Personer som är medborgare i ett EU-land/EES-land eller i Schweiz är undantagna.
