Annons
X
Annons
X

Nyanlända slagträ i avtalsrörelsen

Nyanlända flyktingars entré på arbetsmarknaden kommer att bli en av de viktigaste frågorna i avtalsrörelsen, anser arbetsgivareorganisationen Almega. IF Metalls ordförande Anders Ferbe menar att arbetsgivarna försöker utnyttja flyktingvågen för att få ner ingångslönerna.

Foto: Anders Wiklund/TT

180 000 personer finns nu inskrivna i det svenska asylsystemet. Migrationsverkets senaste prognos, som offentliggjordes på torsdagen, förutspår att ytterligare 70 000–140 000 flyktingar kommer till Sverige under 2016.

Det är i nuläget omöjligt att säga hur många av dessa som kommer att få uppehållstillstånd. Men de som får stanna och är i arbetsför ålder kommer så småningom att behöva integreras på den svenska arbetsmarknaden.

Stefan Koskinen, förbundsdirektör på Almega, är övertygad om att flyktingvågen blir en av de viktigaste frågorna i avtalsrörelsen.

Annons
X

– Utbudet av arbetskraft kommer att öka kraftigt. Men kollektivavtalet är utformat för att enbart skydda de som redan är inne på arbetsmarknaden. Det i sin tur leder till att det blir omöjligt för nyanlända att komma in och konkurrera om jobben, säger han och lyfter fram att stora delar av de nyanlända inte har någon gymnasieutbildning.

Koskinen applåderar regeringens initiativ att inrätta ett slags snabbspår. Syftet är att nyanlända snabbt ska komma ut på en arbetsplats som är relevant för deras utbildning. Men han menar att det inte är någon lösning för dem som inte har någon yrkesutbildning eller akademisk examen.

– LO vill inte diskutera frågan om lägsta löner och menar att man ska utbilda folk upp till en viss nivå så att de når upp till kompetenskraven. Men det handlar om jättelånga utbildningsresor, säger Koskinen.

Han tar som exempel upp ett avtal för outbildad personal inom restaurangbranschen. Där ligger lägsta ingångslönen för nybörjare på omkring 20 500 kronor i månaden.

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Kan du inte språket eller grunderna i jobbet så är det en alldeles för hög ingångslön, säger han.

    Förutom storleken på ingångslönerna vill Almega att man öppnar upp för fler anställningsformer med ökade möjligheter till praktik och provanställning.

    – Väldigt många av dem som kommit hit ska först vara i en asylprocess i ett par år och sedan ska de få någonstans att bo. Det hinner gå många år innan de träder in på arbetsmarknaden. Vilket betyder att enorma grupper blir bidragsberoende och det kommer inte att fungera. LO-sidan vet att man måste göra någonting åt det.

    Pontus Sjöstrand, förhandlingschef på Visita som växlar avtalskrav med facket i början på mars, säger att Visita tillsammans med många andra arbetsgivarorganisationer tänker fokusera på "att inte höja barriärerna för att få möjlighet till jobb". Något som direkt är kopplat till ingångslönerna.

    – Det finns ett bredare samhällsansvar i avtalsrörelsen. Den ska vara en spegling av situationen i ett land där vi ska förhandla om villkoren på arbetsmarknaden. Vi måste självklart ta hänsyn till verkligheten, säger Pontus Sjöstrand.

    Även om flera arbetsgivarorganisationer säger att de tänker ta upp flyktingsituationen i förhandlingarna med facket är Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne inte övertygad om att de kommer att få gehör.

    – Facken är mer intresserade av att prata om sina medlemmar än om dem som ännu inte är medlemmar. Så jag är inte säker på att det kommer att spela så stor roll. I det avseendet har arbetsgivarsidan ett större perspektiv. Det borde förstås även facken ha. Arbetsmarknadens parter har ett omfattande ansvar för en väl fungerande arbetsmarknad, ett ansvar som sträcker sig längre än en enskild avtalsrörelse.

    IF Metalls ordförande Anders Ferbe avfärdar, inte helt oväntat, arbetsgivarnas argument.

    – Det har varit en hel del debatt sista tiden där man i hägn av flyktingkatastrofen ställer krav på dramatisk sänkta ingångslöner. Situationen riskerar att nyttjas på det sättet att man försöker sätta press på lägsta löner. När vi förhandlar om ett kollektivavtal så ska inte den typen av situationer påverka. Det ska vi lösa i speciella förhandlingar, säger han.

    Ferbe anser även att arbetsgivarna överdriver lönenivåns betydelse för integrationen.

    – Jag säger inte att den inte spelar roll men då ska vi lösa det på ett ordnat sett i speciella introduktionsavtal där vi är överens om att vi kan acceptera en lägre nivå men att man då kombinerar arbete och utbildning.

    IF-metallbasen vill att man bygger vidare på de så kallade yrkesintroduktionsanställningar, YA-jobben, som förra regeringen införde för ungdomar. I migrationsuppgörelsen beslutade nuvarande regeringen att utvidga reformen till att även gälla nyanlända.

    – Om det vore som så att lägsta lönerna vore det största problemet att få in folk på svensk arbetsmarknad då skulle Spanien, Italien och Grekland vara de länder som har absolut lägst arbetslöshet i hela Europa men så är det inte, säger Anders Ferbe.

    Foto: Anders Wiklund/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X