Annons
X
Annons
X

Nya kampanjmetoder avgörande

De nya kampanjmetoderna kan ha fått effekt på valdeltagandet. Nu har partierna fått mersmak inför riksdagsvalet nästa år. Men Piratpartiets opinionsframgångar har förmodligen haft störst effekt på röstviljan och det är fortfarande långt kvar till de 80 procent som röstar i ett riksdagsval.

Fler artiklar om EU-valet

EU-kandidaterna har twittrat, bloggat och chattat. Lagt upp sig på Facebook och lagt ut sig på You tube. Partierna har i valet till EU-parlamentet använt de flesta av nätets alla sociala kontaktmöjligheter. Det kan ha bidragit till att valdeltagandet blev över fem procentenheter högre än vid förra EU-valet. Från 38 procent till 43,8 procent.

Det här var genrepet inför riksdagsvalet 2010. Det gick rätt bra, åtminstone sett till att stimulera valdeltagandet. Fler än Piratpartiet kan ha lyckats kopiera Barack Obamas framgångsrika väljarflirt på nätet. Svenskarna tillhör världens mest datoriserade, och vi ser ut att ha varit mottagliga.

Andelen förtidsröstande ökade också kraftigt vilket kan ha bidragit till det högre valdeltagandet. I Bruksvallarnas bygdegård i Härjedalen gick det att förtidsrösta i onsdagskväll. På Eriksdalsbadet på Söder i Stockholm har det varit möjligt ända sedan det blev fritt fram den 20 maj. Sedan den gamla poströstningen gick i graven har antalet platser där det går att förtidsrösta vuxit kraftigt.

Annons
X

Valanalytikernas förhandstips var också att valdeltagandet skulle öka. Den extra hetta som funnits i inrikespolitiken under den här mandatperioden skulle göra svenskarna mer intresserade. Ett annat skäl som kan ha ökat röstviljan är det faktum att EU-parlamentet successivt fått och får mer makt. Budskapet om att en majoritet av alla kommunala beslut härstammar från EU kanske till slut ha fått fotfäste.

En annan viktig faktor är att Piratpartiet i flera mätningar under den sista valspurten fått över åtta procent i flera opinionsmätningar. Det har med stor sannolikhet fått både partiets sympatisörer och deras politiska motståndare att gå till valurnorna.

Men även om valdeltagandet blev högre än förra gången så är det långt ifrån den siffra som brukar nås i riksdagsval. När den borgerliga regeringen kom till makten 2006 gick åtta av tio och röstade.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    ”Väljarna är rationella. De inser att EU-valet inte är lika avgörande för deras vardag och för framtiden”, förklarade statsminister Fredrik Reinfeldt i en debatt nyligen. Det är en signal som inte kan misstolkas. Med sådana budskap går det inte att förvänta sig att 80 procent av de röstberättigade svenskarna även ska rösta i ett EU-val.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X