Annons
X
Annons
X

Nya besparingar för försvaret - igen

Det militära försvar som riksdagen beslutat om kräver 40 miljarder kronor extra under tio år för att fungera. Utan höjda anslag måste en tredjedel av försvarets krigsorganisation med 9 000 personer huggas bort. Dessa drastiska besked får regeringen denna vecka.

ÖB Sverker Göransson.

ÖB Sverker Göransson. Foto: SCANPIX

SvD kan i dag avslöja huvuddragen i det ekonomiska underlag som Försvarsmakten lämnar till regeringen i slutet av veckan. Myndighetens arbete genomförs i nära dialog med försvarsdepartementet och justeringar kan ännu ske i sista stund.

Men flera SvD-källor med insyn i processen från skilda håll uppger att så mycket som cirka 40 miljarder kronor saknas. Försvarsmaktens slutsats är att regering och riksdag i nästa försvarsbeslut 2015 antingen måste sänka kraven på vad försvaret ska klara av - eller höja anslagen.

Beskeden innebär politisk dynamit mitt under en alltmer intensiv försvarsdebatt. I SvD:s nyårsintervju med överbefälhavaren (ÖB) Sverker Göranson sade han att försvaret enligt nuvarande planer endast kan försvara en begränsad del av landet i en vecka.

Annons
X

Det ovanliga denna gång är att det inte är Försvarsmakten som begär ökade anslag. Utan det är i stället regeringen som begärt in siffrorna. Det skedde genom Regeringsbeslut 7 den 4 oktober då försvarsminister Karin Enström (M) ålade Försvarsmakten att redovisa hur den kan nå långsiktig ekonomisk balans.

Regeringens utgångspunkt är att Försvarsmaktens anslag kan vara i stort sett oförändrade. Om mer resurser behövs kan de främst skapas genom rationalisering och effektivisering inom myndigheten.

Därför blir resultatet av de nya beräkningarna högst besvärande för regeringen. De visar nämligen, även efter myndighetens egna prutningar, att sammanlagt cirka 40 miljarder kronor extra behövs under 10 års tid.

Det innebär att försvarsanslaget på i dag 42 miljarder kronor per år skulle behöva höjas med i genomsnitt fyra miljarder per år till 46 miljarder. Det är dubbelt mot de två miljarder per år som ÖB i april 2012 förvarnade om kunde behövas. Fyra miljarder kronor innebär en höjning av anslaget med cirka 10 procent.

I år och 2014 är Försvarsmaktens ekonomi i balans. Problemen börjar 2015 då den nuvarande försvarsbeslutsperioden löper ut. Då räcker dagens anslagsnivå helt enkelt inte till för att genomföra Insatsorganisation 2014. Det är det försvar som riksdagen beslutat om i försvarsbeslutet 2009.

Att ekonomin åren 2015-2025 är i kraftig obalans har tre huvudorsaker:

  1. Materiel saknas. Regeringen har under flera år skjutit upp planerade beställningar av ny materiel vilket skapat ett stort materielberg. Läget förvärras genom att regeringens beslut att köpa amerikanska Black Hawk-helikoptrar och Super-Jas utan att dessa finansierats fullt ut. Samtidigt ska nyanställda yrkessoldater få sin utrustning och utslitna system måste till slut ersättas.

Det uppdämda materielbehovet uppgår till cirka fem miljarder per år, totalt 50 miljarder på tio år. Men även om riksdagen skulle anslå 50 miljarder kr så har både Försvarets Materielverk och Försvarsmakten minskat sin personal så kraftigt att de inte skulle klara att köpa in och införa så mycket ny materiel. Därför prutar Försvarsmakten denna stora obalans till cirka 30 miljarder kr.

  1. Det nya yrkesförsvaret. Övergången till ett nytt personalsystem beräknas kosta i genomsnitt cirka 1,2 miljarder kr per år än beräknat. Det blir alltså 12 miljarder kr som saknas under en tioårsperiod.
  1. Rationaliseringar. Inom finansdepartementet är uppfattningen att försvaret inte behöver mer pengar, utan det går i stället att spara miljardbelopp genom effektiviseringar. I princip håller Försvarsmakten med, men efter alla bantningar som gjorts så ger nya rationaliseringar endast några hundra miljoner kronor per år.

Sammantaget blir detta de cirka 40 miljarder kronor som fattas de närmaste tio åren.

Regeringen ville också veta konsekvenserna av oförändrade anslag. En besparing som regeringskansliet förordar är att vissa förband får mindre personal och materiel. Men Försvarsmakten anser att förbanden då inte längre blir stridsdugliga och det blir svårt att rekrytera yrkessoldater till enheter med uppenbara brister.

Utan mer pengar tvingas Försvarsmakten lägga ner förband helt och hållet. Det skulle slå mycket hårt mot krigsförbanden i Insatsorganisation 2014. De består (utan hemvärnet) av 28 000 personer som man tvingas minska med en tredjedel, cirka 9000 personer.

En så liten styrka äventyras både Sveriges försvar och fredsinsatser utomlands.

Försvarsmakten vill inte ange vilka förband som hotas. Men troligt är hugg i såväl Marinens förband liksom i arméns numerär (P 7 i Revingehed var i farozonen senast). Med endast 60 Gripenplan så minskas stridsflyget från fyra till tre divisioner vilket även gör framtiden för flygflottiljerna i Luleå, Ronneby eller Såtenäs oviss.

Testa dig i senaste veckornas nyhetsquiz

V40 | Vad misstänks partiledaren för?

quiz.svd.se

V 39 | Vad heter den omstridda boken?

quiz.svd.se

V 38 | Bäst betalda fotbollsspelaren?

quiz.svd.se
Annons
Annons
X

ÖB Sverker Göransson.

Foto: SCANPIX Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X