Annons
X
Annons
X

Ny teknik hjälper studenter med adhd organisera plugget

Antalet högskolestudenter med adhd och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ökat kraftigt de senaste åren. Diagnoser ger rätt till särskilt stöd. Två läkarstudenter berättar om ett nytt träningsprogram som hjälpte dem att skapa bra rutiner för att klara de tuffa studierna.

Anna läser på läkarprogrammet och fick diagnosen adhd ganska nyligen. Ett nätbaserat träningsprogram har hjälpt henne att strukturera tiden. ”Inför de första tentorna var jag i upplösningstillstånd. Nu har jag mer koll på hur mycket som är rimligt att orka plugga.”

Anna läser på läkarprogrammet och fick diagnosen adhd ganska nyligen. Ett nätbaserat träningsprogram har hjälpt henne att strukturera tiden. ”Inför de första tentorna var jag i upplösningstillstånd. Nu har jag mer koll på hur mycket som är rimligt att orka plugga.” Foto: MALIN HOELSTAD

MED ADHD PÅ HÖGSKOLAN | DEL 1

24-åriga Anna är på en välförtjänt ledighet från studierna när jag når henne på telefon. De två första åren på läkarprogrammet är avklarade. Hon har pustat ut lite, men väntar ännu på resultat från två tentor. En av dem är en så kallad spärrtenta som måste klaras av innan hon har rätt att gå vidare. Vägen hit har varit långtifrån spikrak, men det går så mycket bättre nu och hon vill gärna berätta varför. En anledning är faktiskt att hon fick diagnosen adhd i vintras. En annan är att hon fått delta i ett nytt program som ska hjälpa studenter med adhd att strukturera pluggandet i första hand, men också livet i allmänhet.

– Det krävs ett helt annat sätt att läsa här än på gymnasiet. De som inte klarat spärrtentorna har sagt: ”Hade jag bara fattat hur jag skulle plugga så hade det kunnat gå bra”. Många hamnar efter, för man förstår inte hur man tar tag i studierna.

De två första åren på läkarprogrammet kräver mycket koncentrerat råplugg.

Annons
X

– Sen kommer man in på de kliniska delarna och då blir det lite lättare, säger Anna hoppfullt.

Att ha en diagnos som adhd är i sig inget hinder för högre utbildning. Men det kan bli en väldig utmaning att själv sålla i stora informationsmängder, att organisera sin vardag, planera framåt och få till rutiner som gör att man håller samma takt som studenter utan kognitiva svårigheter. Höga sociala krav suger också energi från studenten med adhd som kanske har lätt för att lära, men som dräneras på kraft av allt runt omkring studierna.

– Det här är för tufft, tänkte jag i början, men försökte ta lite i taget.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Antalet högskolestudenter som har rätt till, och som söker, särskilt pedagogiskt stöd ökar snabbt. År 2013 var det 9 877 studenter. Flertalet var dyslektiker eller hade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Bara mellan 2012 och 2013 ökade antalet studenter som sökte särskilt stöd med 15 procent. Stödet kan vara att få en mentor, ofta en specialutbildad student, som hjälper till med planering och annat eller att man får göra sina tentor i enskilt rum. Högskolornas behov av att utveckla nya, helst mindre resurskrävande, typer av stöd ökar i takt med att antalet studenter med olika diagnoser växer.

    Studenter med dyslexi är i regel öppna med sina svårigheter, men alla med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är det inte. Anna, som egentligen heter något annat vill vara anonym för att hon inte vet om öppenheten skulle påverka hennes chanser på arbetsmarknaden framöver.

    Det finns många förutfattade meningar om hur personer med adhd är. Diagnoser bygger på symtombeskrivningar och alla är förstås olika. Man ska inte heller glömma de fördelar som adhd kan innebära, som kreativitet, öppenhet, förmåga till hyperfokus, motivation och driv.

    Anna klarade att få bra betyg i gymnasiet, men hon var deprimerad, hade ångest och svårt att sova. Hon hade en bra läkare och fick hjälp av psykiatrin, men det var tunga år. Hon var sjukskriven från skolan en lång period.

    – Då trodde jag inte ens att jag skulle gå klart gymnasiet. Sen klarade jag det och det var jättestort. Jag har kunnat jobba mig tillbaka. Det har varit jättekämpigt och jag har mått dåligt från och till i fem år.

    Trots allt detta lyckades Anna ta sig in på läkarprogrammet. När hon skrev sin första tenta satt hon bland 150 andra i en stor sal – en mardröm för en person som har svårt att fokusera.

    – Då svarade jag inte ens på frågorna. Jag kunde svaren, i alla fall en del, men jag tittade på alla andra och försökte koncentrera mig. Det gick inte.

    Annas klasskompisar sa till henne att hon måste lugna ned sig.

    – Jag började alltid oroa mig före alla andra. Fast jag började läsa först av alla kom de ikapp och klarade sig bättre.

    Anna klarade inte den första tentan och tänkte genast: ”Hjälp, det här går inte”. Men hon gav järnet och lyckades ta sig igenom de första tre terminerna ändå. Först i våras kom ett slags vändpunkt. Dels hade hon under en period på 1,5 år utretts för adhd och när diagnosen väl formulerades kändes det som en självklarhet. Hon fick medicin och blev lugnare av den.

    Ungefär i samma veva fick Anna ett erbjudande från studievägledaren för personer med funktionsnedsättningar att testa ett nytt träningsprogram för studenter med adhd, utformat av psykologen Birger Moëll. Det heter ”Smart studying” och bygger på grunderna i kognitiv beteendeterapi. Tanken är att både förbättra adhd-problemen och att organisera sina studier, bland annat genom att använda appar (för struktur, koncentration och annat) som går att skaffa till en smart telefon. Studenterna kan lära sig mycket om hur man strukturerar sin vardag med arbetspass, pauser, vila och aktivitet, hur man kan dela upp uppgifter och så vidare. Dessutom ingick kontakten med psykologen Birger Moëll själv som kollade om studenterna hade tagit sig vidare i programmet och ringde upp för att stötta och peppa.

    – En gång ringde han när jag stod i stallet. Jag tänkte att det här är värsta nederlaget. Jag pluggar inte nu. Han sa: ”Jättebra att du är i stallet”. Och det är det ju, jag hade läst och skulle fortsätta på kvällen. Jag mår bra av att vara med hästarna. Han var så positiv, ändå skärpte jag till mig.

    Med de tekniker Anna har fått lära sig i programmet (som presenteras mer ingående i en artikel på onsdag) så förstår Anna hur hon ska strukturera sitt pluggande och komma ihåg vad hon ska göra när. Hon litar på att hon klarar att dela upp studierna och vågar vila mellan varven.

    – Förra sommaren hade jag planerat massor att göra och det blev ingenting. I år har det varit väldigt mycket lugnare. Det jag planerar in ska jag genomföra. Det blir behagligare för dem runtomkring mig också.

    Annons
    Annons
    X

    Anna läser på läkarprogrammet och fick diagnosen adhd ganska nyligen. Ett nätbaserat träningsprogram har hjälpt henne att strukturera tiden. ”Inför de första tentorna var jag i upplösningstillstånd. Nu har jag mer koll på hur mycket som är rimligt att orka plugga.”

    Foto: MALIN HOELSTAD Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X