Annons
X
Annons
X

Ny lag behövs för att skydda åar och älvar

Vi vet idag mycket mer om de skadliga effekterna av dammar och flödesreglering, än vad som var känt då vattenkraften byggdes ut i Sverige. I en ny utredning föreslås också flera viktiga åtgärder där miljö och fiskvägar skyddas. Vi hoppas nu att Sveriges regering är beredd att ta steget och lagstifta för att genomföra de förslag som finns för att bättre skydda åar och älvar, skriver fyra professorer.

Suorvadammen högt upp i Lule älv.

Suorvadammen högt upp i Lule älv. Foto: CARL-JOHAN UTSI / TT

BRÄNNPUNKT | VATTENKRAFT

Eftersom vattenkraftens skadliga effekter förvärras över tid är det viktigt att arbetet med att vända utvecklingen kommer igång så fort som möjligt.

Den 1 oktober lämnade Vattenverksamhetsutredningen (Dir. 2012:29) ett delbetänkande på uppdrag av regeringen, ”Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga regler” (SOU 2013:69). Detta betänkande lägger grunden till en modern lagstiftning för landets strömvatten.

Strömmande vatten har i Sverige förändrats under många hundra år för att på olika sätt tjäna människans syften och skapa välstånd. Utbyggnaden av vattenkraften under det senaste århundradet har skett av samma skäl. Sverige fick med elkraften möjlighet att gå från jordbruksnation till modern industrination med åtföljande välfärdshöjning för det stora flertalet.

Det man under utbyggnadstiden inte kände till var de ödesdigra konsekvenser för ekosystemen som utbyggnaden innebar. Idag, efter mer än femtio års forskning både nationellt och internationellt, finns det en omfattande kunskap om de negativa ekologiska effekterna av flödesreglering och dammar. Vi vet också hur vissa skadliga effekter på miljön skulle kunna mildras.

Annons
X

Ekologiska flöden som kombineras med ett fortsatt stort energiuttag från utbyggda vattendrag samt vandringsvägar för fisk med hjälp av små mängder vatten är åtgärder som kan utföras redan idag utan att elproduktionen påverkas mer än marginellt. Det finns även utvecklingsmöjligheter inom området men där studier skulle behövas innan ytterligare miljöförbättrande åtgärder kan genomföras. Tyvärr lägger dagens lagstiftning hinder i vägen för sådant arbete.

Dagens problem ligger alltså inte i dålig kunskap om ekologi eller miljöförbättrande åtgärders påverkan på kraftproduktionen. Problemet är den ålderstigna lagstiftning som omgärdar vattenkraften i Sverige. Det problemet vet vi att också Sveriges riksdag känner till. Det är självklart den vetskapen som låg till grund när regeringen tillsatte vattenverksamhetsutredningen vars slutsatser skulle möjliggöra en tillämpning av modern kunskap om hur vatten kan användas för elproduktion samtidigt som vissa ekosystemtjänster kan bibehållas.

I det delbetänkande som överlämnades den 1 oktober finns flera viktiga förslag. Det allra viktigaste är att samtliga vattenkraftverk med tillhörande dammar ska prövas på nytt, nu enligt vår moderna miljölagstiftning, miljöbalken. På så sätt får alla kraftverk moderna tillstånd, där skyddsåtgärder för miljön som fiskvägar och bättre miljöanpassade flöden kan få genomslag i verkligheten.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Vi som undertecknat denna uppmaning till Sveriges regering har en bred naturvetenskaplig forskarkompetens inom de områden som delbetänkandet berör. Vi uppmanar Sveriges regering att se till att delbetänkandet snarast möjligt skapar nya förutsättningar för myndigheterna att genomföra de åtgärder som utredningen föreslår. Eftersom vattenkraftens skadliga effekter förvärras över tid är det viktigt att arbetet med att vända utvecklingen kommer igång så fort som möjligt, såväl ur ett biologiskt som ur ett EU-rättsligt perspektiv. En förutsättning för det är kraftfulla verktyg av vilka lagstiftning är det enskilt viktigaste.

    De frivilliga insatser som skett och sker från kraftbolagens sida är alldeles för små och sker i alldeles för långsam takt för att vi inom rimlig tid ska uppnå miljöförbättringar på bred front.

    Nyprövning har av Kammarkollegiet observerats som den viktigaste åtgärden i deras strategiprogram för genomförande av vattenförvaltningens uppgifter gällande fysisk påverkan. Vi ser med tillförsikt fram emot en proposition från regeringen där delbetänkandets förslag ges fullt genomslag. På detta sätt kan miljöförbättringar genomföras som skulle öka den ekologiska statusen hos våra vattendrag.

    CHRISTER NILSSON

    professor, Umeå universitet

    LARRY GREENBERG

    professor, Karlstads universitet

    CHRISTOPH HUMBORG

    professor, Stockholms universitet

    HANS LUNDQVIST

    professor, Sveriges lantbruksuniversitet

    Missa inte debatten om vattenkraft:

    Annons
    X

    Suorvadammen högt upp i Lule älv.

    Foto: CARL-JOHAN UTSI / TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X